Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden transport, resor, fordon, säkerhetssystem och simulatorer. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Flyg, flygning, flygplatser

JAS 39 Gripen – ett datoriserat under (2000): Jakt-, attack- och spaningsplanet Gripen är inte bara ett högkapabelt stridsflygplan. Elektroniken, datorerna och kommunikationsmöjligheterna tillhör något av det mest intressanta man kan tänka sig. Piloten drar på efterbrännkammaren och en blå låga slår ut med ett vrålande som hörs flera kilometer. ”Klart, starta” lyder ordern från tornet och när han släpper bromsarna tar planet ett skutt framåt. Han drar spaken åt sig, bara G-dräkten hindrar magen från att hamna nere mellan knäna. Med en tryckvåg som nästan sliter taket av en liten stuga bryter han ljudvallen på väg mot fienden. ”Han har inte radarn på. Då ser han mig inte. Men jag ser honom!” Denna femsidiga artikel visar Gripen sätts samman hos SAAB Aerospace i Linköping, de interna kopplingarna, nätverken, flygdatorerna funktionen hos Jaktlänken, instrumenteringens funktion och har ett avsnitt om elektronisk krigföring.

https://www.yumpu.com/sv/document/view/36372647/jas-39-gripen-ett-datoriserat-under-idg

Gripen och Städje på Computer world Expo 2000 (2000): Artikeln jag skrev om Gripen blev så omåttligt populär (”Den bästa vi nånsin haft”, väste en medarbetare som vill vara anonym) att redaktionen på Nätverk & Kommunikation beslutade att skapa en hel monter kring den på datormässan Computer World Expo 2000 i Stockholm. Det är inte alla som fått en hel mässmonter uppbyggd kring en enda artikel. Saab Aerospace kom upp med ett helt Gripen-plan och lyckades baxa in det i den 140 m² stora montern. Vid sidorna kunde man sitta i ett kafé och svalka sig, få särtryck av artikeln och få in den rätta flygvapenkänslan. Ett bildsvep från mässan, på en sida. Be om PDF.

Reaktionsmotor 12 – både vacker och stark (2008): Hur komplicerat kan det egentligen vara att elda upp fotogen? Inte särskilt. Du har säkert tänt en blåslampa någon gång och en reamotor är precis samma sak. Få upp tryck på bränslet, förgasa det genom några små hål, tänd det och den enorma gasmängd som blir resultatet blåser ut med en väldig fart. Lägg sen till 50 år av utvecklingserfarenhet, ett hölje av exotiska metaller, en mängd sensorer, en redundant styrdator och du har en blåslampa som kastat in Sverige i världseliten bland motortillverkare och gjort flygplanet Gripen svårslaget i luftstrider. Volvo Aero i Trollhättan ställde generöst upp med tre tekniker som halade fram ritningar och schemor och förklarade allt. Teknik som förklaras: principer, sensorer, zoner, kablage, bränslesystem, tändare, FADEC, mekaniska bränslekalkylatorn, monteringsverkstaden.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.174315/reaktionsmotor-12—bade-vacker-och-stark

På Arlanda får inget krascha (2000) Panikslagna flygledare spiller kaffe över hela tangentbordet medan varningslamporna blinkar ilsket rött… I Hollywood kanske. Arlanda Kontroll har flygsäkerheten inbyggd i namnet. Och i datorerna. Artikeln beskriver hur flygtrafikdirigering går till, men den är historisk. När den skrevs användes fortfarande systemet ATCAS på svenskbyggda Censor-datorer med diskreta IC-kretsar, byggda av Stansaab år 1979. Att Censor skulle krascha hade ingen hört talas om. Systemet var trippelredundant. Det ersattes senare av ett EUROCAT-system på moderna servrar. Se nästa artikel. Teknik som förklaras: tre svenska TMA, Terminal Area, grafiksystemets uppbyggnad, systemskiss, arbetsstationens funktion, radarer och transpondrar, luftrum, kontrollzoner Eurocontrol i Bryssel, styrning med strippar, talkommunikation. Be om PDF.

Back in the A.T.C.C. (2006): På ATCC Stockholm, flygledningscentralen Stockholm Kontroll som är belägen på Arlanda och har hand om allt från Jönköping ända upp till Treriksröset, är det lugnt och luftkonditionerat med dämpad belysning. Radararbetsplatserna står på rad, och från sin utsiktsplats på toppen av en hel hierarki maskinvara kan flygledarna styra trafiken lugnt och säkert, som om de själva hängde mitt uppe i luften och hade radarögon. När nya banan togs i bruk på Arlanda 2003 skulle de gamla datorerna på flygledningen inte ha orkat med längre. Det gamla ATCAS-systemet ersattes av Eurocat 2000E. Gamla, handbyggda Datasaab ersattes av nya(re) Unix-maskiner. Teknik som förklaras: Hur man flygleder, tolka en radarskärm, datoranläggningen, det landsomfattande datornätet för radardata, historik, nödprocedurer, arkeologi – det gamla Censor-systemet. Be om PDF.

Snöröjning på Arlanda – stället som aldrig stänger (2011): ”Arlanda har god beredskap för snö. Flygplatsen är en av de bästa i världen på att röja snö. Flygtrafiken kan försenas av kraftigt snöfall, men Arlanda stänger aldrig på grund av snö”, säger man själva på Arlanda. Nu ska vi se hur det är, egentligen. Det finns en del att sköta om. Drygt tre miljoner kvadratmeter banor och ramper att skotta och cirka tre miljoner kvadratmeter gräsytor att klippa på sommaren. Teknik som förklaras: Organisationen, meteorologernas arbete, kartorna, hur man mäter halka på startbanorna, sekundärradar, plog-, sop- och blås (PSB), gigantiska snöplogar, formiatspridare, egen glaciär.

https://www.idg.se/2.1085/1.369479/snorojning-pa-arlanda—stallet-som-aldrig-stanger

Maximal nytta och nöje på Arlanda (2012): Arlanda är en arbetsplats för cirka 15.000 människor. Det kan som mest starta 80 flygplan i timmen och alla flygplan, de som arbetar på banorna, bagagepersonal, cateringpersonal, bud, polis och vaktbolag kommunicerar med och dirigeras per radio. Dessutom bestrålas de av radar och samverkar via datornät framförda via radio. Teknik som förklaras: flygradiosystem, ILS, ACARS, radar och sekundärradar, hur man läser flygkartor och njuter av radiotrafiken på Arlanda.

https://www.idg.se/2.1085/1.456170/maximal-nytta-och-noje-pa-arlanda

Jorden runt på 600 kilo batterier (2014): Flyget får ständigt skäll för att man förorenar atmosfären med avgaser. Med Solar Impulse 2 kan man flyga jorden runt utan att släppa ut en enda puff koldioxid. Flygplanet är nämligen eldrivet, med vingarna fulla av solceller. Där uppe ovan molnen är himlen alltid blå och på natten när den inte är det, flyger man på batterier. En fullständig teknisk genomgång av det elektriska flygplanet och ett snack med projektledarna, tillika äventyrarna och piloterna Bertrand Piccard och André Borschberg på plats i hangaren i Lausanne i Schweiz. Jordenruntflygningen genomfördes utan problem år 2015. Teknik som förklaras: aerodynamiken, telemetrin, simulatorn, det urstarka materialet, kopplingsschema, flygplaneringen.

https://www.idg.se/2.1085/1.598554/jorden-runt-pa-600-kilo-batterier

Flightradar24 – svenska succétjänsten gör att du aldrig missar ett flyg (2015): När du står på marken, tittar upp och ser en jetstrimma då och då är det svårt att förstå den otroliga mängden flygplan i luften. Hur tät trafiken egentligen är förstår man först när man tittar på den svenska webbtjänsten Flightradar24. De flesta moderna trafikflygplan har en transponder, en automatisk radarsvarssändare kallad ADS-B som, bortsett från att den svarar på radarpulser också självmant sänder ut information om bland annat flygplanets fart, kurs, position och färdväg till alla som vill lyssna. Den samlas in av en mängd mottagare världen runt och hanar hos FR24 i Stockholm. Teknik som förklaras: systemets funktion, datainsamling, historikfunktion, olika vyer, ankomstlistor, 3D-vy.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.617195/flightradar24–svenska-succetjansten-gor-att-du-aldrig-missar-ett-flyg

Så flyger du trafikflygplan, del 1, 2 och 3 (2012) Biggles startar med ett glatt leende, Hot Shottarna flyger upp och ned och hit och dit, på film är allt så lätt och man skämtar bort alla misstag. Sanningen är att flygning är rutin, rutin, rutin. Skriv ut den här artikeln och ha i knäet när du hamnar i cockpit härnäst. Artikeln skrevs vid ett besök hos simulatorföreningen Swesim i Årsta i Stockholm och skildrar procedurer och metoder under flygning med ett större trafikflygplan, ett Boeing 737-800. Teknik som förklaras: cockpit och instrumentering (ja, alla instrument), elsystemet, färdskrivaren (svarta lådan), flygförkortningar och teknikord, färdplanering, vikt- och balansplanering, meteorologi, flygkartor, checklistor, radioprat, start, flygning, landning.

https://www.idg.se/2.1085/1.424514/sa-flyger-du-trafikflygplan—del-1

https://www.idg.se/2.1085/1.424535/sa-flyger-du-trafikflygplan—avsnitt-2-fardplanering

https://www.idg.se/2.1085/1.424576/sa-flyger-du-trafikflygplan—avsnitt-3-flygning

Flygmekanik ger vika för digital redundans (2003) Datorsystemen i ett flygplan är något av det säkraste som finns. Skulle ett system i Saab 2000 gå sönder finns det dubbla, tredubbla eller fyrdubbla system redo att ta över. Artikeln visar på hur Saab byggt upp systemen i Saab 2000. Det berättas om redundans, databussar, flyginstrument och felsökning. Dessutom provflyger vi en simulator och kommer in över de höga bergen i Norge där terrängvarningssystemet TAWS varnar för höga berg. Teknik som förklaras: nätverksskiss, EFIS, Electronic Flight Information System, EICAS, Engine Indication and Crew Alert System, larmenheter, sensorer, stallvarning, ARINC 429, FADEC, TAWS, flight data recorder – svarta lådan. Be om PDF.

På SAS faller inget mellan flygstolarna (2002) Det är sällan SAS flygplan går sönder – i alla fall i förhållande till de planerade underhållsinsatserna som görs på planen. De dubbla eller trefaldiga systemen i planen ser till att inget fallerar i första taget. Flygplan som behöver service hamnar i en särskild hangar på Arlanda, hos SAS Technical Services (STS) och artikeln beskriver hur underhållsarbetet går till, vilka datoriserade hjälpmedel man använder, hur informationen ser ut och lagras och vilka procedurerna är. Teknik som förklaras: lagkrav, uppföljningskrav, Maintenance Program, MTBF, BITE, Buit-In Test Equipment, loggbok, flygelektronikens kvalitet, spårbarhet. Be om PDF.

Flygsimulatorer

Flyget som aldrig lyfter (2011) De flesta har väl flugit flygplan på datorn någon gång? Roligt, men inte särskilt övertygande. Annat är det när Oxford Aviation Academy visar upp sina simulatorer på Arlanda. Där känner man stötarna i stolen när noshjulet rullar över de vita markeringarna på taxibanan. Kommersiella piloter får inte tillräcklig erfarenhet av nödsituationer i sitt dagliga arbete, så det måste i stället tränas i simulatorer. Det kan röra sig om besvärligt väder, svåra landningsförhållanden, brand ombord, instrumentfel, motorbrand, en motor som faller av eller vad som helst som man inte gärna vill vara med om, men ändå måste kunna hantera på säkrast möjliga sätt. Då bokar man tid i någon av Oxford Aviation Academy. Teknik som förklaras: simulatorns uppbyggnad, el och hydraulik, datorer och program, hur man flyger Saab 2000, simulerade olyckor.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.381501/flyget-som-aldrig-lyfter eller be om PDF.

Så bygger du din egen flygsimulator (2012) Skulle det inte vara fint att ha en Boeing 737-cockpit i garderoben? Det var så simulatorgruppen Swesim började sin dröm. Efter att ha försökt flera gånger stod plötsligt alla stjärnor rätt, all kompetens fanns på plats, en lämplig lokal uppenbarade sig och vägen mot en naturtrogen simulator låg öppen. Artikeln visar hur man sågar, snickrar, kopplar, löder och programmerar. Vi vadar runt bland hydrauler, nätaggregat, gamla rackskåp med kärnminnen, nosen av en Draken, fogsvansar, otroligt mycket kablage och mitt i alltihop en väldigt mysig och hemtrevlig elektronikverkstad. Teknik som förklaras: planering, byggmetoder, materialval, ingående programvara och kommunikation, servrar, projektorer, flygledning, ljudsystem, elschema:

https://www.idg.se/2.1085/1.441624/sa-bygger-du-din-egen-flygsimulator—del-1

https://www.idg.se/2.1085/1.441704/sa-bygger-du-din-egen-flygsimulator—del-2

https://www.sweclockers.com/artikel/19810-flygsimulatorer-for-skrivbordspiloter

Drömmen om att spaka JAS 39 Gripen (2015): En rote Gripen vrålar fram över himlen. Piloterna viftar lätt på joysticken med blicken fäst på tre bildskärmar. Det kan vara på riktigt, men även någonting från ett datorspel. Simulatorgruppen Swesim i Årsta har byggt en multisimulator som kan simulera Gripen. Teknik som förklaras: Gripens historia och översiktsschema presenteras, displayer i cockpit, metoder att flyga, instrumentering, radarbilder, FLIR, simulatorns uppbyggnad, och slutligen en provflygning norr om Öland.

https://www.sweclockers.com/artikel/20261-drommen-om-att-spaka-jas-39-gripen

Sjöfart

Så kör du finlandsfärja (2013): En sak man kan säga om färjan Viking Grace är att det knappt märks när den rör sig. Men jag kan försäkra att den rör sig. Motorerna på sammanlagt 30 megawatt sprutar en koloss på 57.000 ton framför sig. Uppe på bryggan står vakthavande befäl och kollar världen omkring sig på radar, ECDIS och AIS och trivs i största allmänhet. För att få klarhet i allt detta, procedurerna för körning, instrumentering, olika datorsystem för administration och felsökning samt de olika nödrutiner som finns, har vi talat med vaktchefen ombord, som visar allt om hur man kör. Teknik som förklaras: Organisationen ombord, färdplanering, procedurer i hamn – under gång – ankomst, kommandobryggans instrumentering, tolkning av radarbild och ECDIS, SCADA-systemet, autopilot, nödrutiner.

https://www.idg.se/2.1085/1.538381/sa-kor-du-finlandsfarja

Viking Grace – skönhet och switchaggregat (2013): Kryssningsfartyg byggs inte varje dag, men 2013 byggdes Viking Lines färja Grace i Åbo. Man har brutit med allt gammalt och satt verkningsgraden främst. Diesel har fått ge vika för gas, högeffektiva frekvensstyrda elmotorer och värmeåtervinning. Snabbt Internet till sjöss är numera inte heller ett problem. Vi var där och undersökte allt från kölsvin till kommandobrygga. Teknik som förklaras: tvärsnitt och ritningar, framdriften, gasdriften, elkraftsystemet, frekvensomriktaren, drivmotor, tvärmotorer och småförbrukare, nödkraft, maskinkontroll, ABBs glada dagar, hyttinredning och inkoppling, nätverken, displayerna, nödsystem

https://www.idg.se/2.1085/1.483208/viking-grace–skonhet-och-switchaggregat-del-1

https://www.idg.se/2.1085/1.483308/viking-grace–skonhet-och-switchaggregat-del-2

Isbrytaren Oden, havens knytnäve (2014) Översiktligt kan isbrytaren Oden beskrivas som en järnnäve på 18 megawatt som med full fart smockar till isen så att den stänker åt alla håll och backar och tar sats och gör om det gång på gång. Ovanpå detta kraftpaket finns bostäder för besättning och polarforskare, laboratorier, förströelse, god mat och trevligheter, toppat med en icke föraktlig kommunikationsanläggning. Oden är bland värdens största icke-atomdrivna isbrytare. Hon är en massiv järnlady som ännu inte gått av för några hackor naturen har kunnat ställa upp i hennes väg. Teknik som förklaras: isbrytning, radar, sonar, krängningstankar, SCADA-system, maskiner och generatorer och pumpar, manöverbrygga.

https://www.idg.se/2.1085/1.599012/isbrytaren-oden-havens-knytnave

Sjöbasis, bättre än Stålmannens röntgensyn (2011): Kustbevakningen har till uppgift att övervaka, rädda och hjälpa till sjöss, dygnet runt, året om, men det kan vara svårt om man inte vet var alla fartyg, precis vartenda ett, befinner sig. Både de som vill bli sedda och de som inte vill bli sedda. Så har det varit fram till nu. Nu finns Sjöbasis, som har total koll. Det finns alltid minst 8000 fartyg i Östersjön, som någon måste hålla ordning på. Teknik som förklaras: datainsamling, kustradar, AIS, Vessel Monitoring System, tolkning av skärmbilder ur Sjöbasis, meteorologi, anomalidetektion, skyddsområden, internationell samverkan.

https://www.idg.se/2.1085/1.376546/sjobasis-battre-an-stalmannens-rontgensyn

Sänk gärna ett fartyg, men gör det vetenskapligt (2009) Vill du leka med modellbåtar, i modelloceaner och skaka om dem med modellvågor? Följ med till norska SINTEF och träffa folk som har det som arbete. Det mesta kan simuleras idag, allt från rymdskepp till hjärnans neuroner, men när sambanden blir för komplicerade, eller vi rör oss med för många okända faktorer på en gång, då går det inte att simulera längre. Varför välter en oljeborrplattform? Hur höga vågor tål en tanker innan den kapsejsar? När slits en ankarkätting av? Vilken vinkel ska vågorna ha för att åstadkomma mest skada på en fartygssida? Det enda sättet är faktiskt att modellera alltihop i 1:50 och prova, havet, vågorna, fartygen, stormen och havsströmmarna. Teknik som förklaras: vågmaskiner, vågmönster, modellbygge, sensorer, instrumentering, mätförstärkare, dataloggning och utvärdering.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/22/sank-garna-ett-fartyg-men-gor-det-vetenskapligt/

En sjöman älskar mikrovågors brus (2002) Vågorna de gå uppå böljorna de blå, men Amorella har datorstyrda stabilisatorer i sitt IT-system, så det märks inte så mycket. Du slår dig ned i baren. Bartendern klinkar med van hand ned några isbitar i din drink och du tänker ”Äntligen är det lugnt. Nu kan jag bara vila och inte tänka på servrarna.” Och så tar kryssningsfartyget dig ut genom Stockholms skärgård som badar i det gyllene ljuset från den nedgående solen… Men har du tänkt på hur allt detta härliga är möjligt? Du inser till din förfäran att fartyget är precis fullproppat med datorer och nätverk, satellitkommunikation och digitala televäxlar. Teknik som förklaras: färjornas internetanslutning, digital-TV, alla nätverk ombord, Viking Lines nätverk i land (Sverige-Norge-Åland-Finland), satellitlänk, länk till mobilnätet, telefonnätet ombord, öltankar, systemen på bryggan, VDR, Voyage Data Recorder, radarer, autopilot, differentiell GPS, maskinkontrollen, mycket stor systemskiss. Be om PDF.

AIS-systemet låter inga fartyg komma undan (2004) GPS:er i mina braxer, sa kapten Zoom! Att navigera på havet är det svåraste som finns, för man vet ju aldrig riktigt var man är. Håkan Lans system AIS, Automatic Identification System, ser till att det blir lätt som en plätt. Artikeln förklarar hur systemet fungerar. Teknik som förklaras: AIS kontra radar, ECDIS, datautbyte i världen, Sjöfartsverket, Marinen, transponderns konstruktion, parametrar som överförs på AIS-länken, radiofrekvenser, TDMA, tidsluckor. Be om PDF.

Järnväg

Klart Krylbo för Banverkets spår (2001) En historisk artikel – så här ser det inte ut i driftcentralen idag, även om principerna är desamma. Håll med om att de hade en fantastisk bildskärm! Artikeln berättar om hur Banverket, idag Trafikverket, styr tågtrafiken i Mellansverige från en driftcentral strax intill Stockholms Central. Fjärrklareringen i Stockholm jämförs med flygledningen på Arlanda. Mera information om signalsystemet ute i landet finns i artikeln om Järnvägens signalsystem. Teknik som förklaras: fjärrklarering, spårledning, ATC-systemet, eldrift med ABB SPIDER, signaler och skyltsystem, optofibernät. Be om PDF.

Med ATC-systemet går tåget som på räls (2008): Hur förhindrar man att ett tåg med en massa människor ombord krockar med andra tåg eller kör av spåret i kurvor? Du tycker att ditt datorsystem, som är uppe 365 dagar om året, är säkert? Du kanske tror att 99,6 procents upptid är bra? Lägg då till drift i minus 40 grader och isbark, att godståg dundrar förbi på 30 centimeters avstånd en gång i kvarten, att anläggningen ska fungera i minst 25 år utan översyn och dessutom har livsuppehållande funktion. Då kan vi tala driftsäkerhet! Teknik som förklaras: Att köra ATC-tåg, ATC-panelen, systemets uppbyggnad, balisen, spårledning, järnvägssignaler, bromskurvor, telegrammets sammansättning med X-, Y- och Z-ord, systemgenerationer, ERTMS.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/01/med-atc-systemet-gar-taget-som-pa-rals/

Järnvägens signalsystem – principer och logik (2014): Du står vid en stor järnvägsstation och blickar ned på spåren. Under dig dundrar expresstågen fram, växelloken drar vagnar hit och dit, andra tåg stannar vid perronger, tar upp passagerare och ger sig iväg mot fjärran mål. Du ser hur växlar läggs om och signaler byter färg. Men ingen krockar någonsin. Hur kan allt detta ske, helt automatiskt? Sanningen är dold i 150 år av automationsutveckling, från vevar och vajrar, till mikrodatorer och ett stenhårt säkerhetstänkande. Teknik som förklaras: Tidtabeller och järnvägstid, token-signalering, vilka logiska beslut tas vid tågmöte, idén med tågvägar, fjärrklarering, ställverkslogik, kopplingsschemor, reläteknik, linjeblockering, spårledning, signalfel, vägskydd.

https://www.idg.se/2.1085/1.591542/jarnvagens-signalsystem–principer-och-logik-del-1

https://www.idg.se/2.1085/1.592328/jarnvagens-signalsystem–principer-och-logik-del-2

Så fungerar tunnelbanans säkerhetssystem (2009): Har du funderat på varför tåg inte krockar i tunnelbanan, ja aldrig ens skrapar plåten? Säkerhetssystemet ser till att tågen aldrig kommer för nära varandra, att de aldrig kan köra in i en växel som är fel ställd och att en röd signal aldrig kan ignoreras. Helt utan datorer! Går det att bygga avancerade och säkra signalsystem utan datorer? Inga datorer? Det är inte att rynka på näsan åt. Det är systemtänket som räknas, inte exakt med vilken maskinvara man genomför det. Teknik som förklaras: systemets sammanställning, spårledning, kontinuerligt signalbesked, reläteknik, kablage, traktionskraft, klarering.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.253031/sa-fungerar-tunnelbanans-sakerhetssystem

Med Jörgen Städje i underjorden (2010) Jag gjorde ett besök i tunnelbygget under Söder Mälarstrand i Stockholm när man höll på att spränga för Citytunneln, som skulle avlasta pendeltågstrafiken över Getingmidjan. Det var ett gigantiskt tunnelbygge, som numera är färdigställt och taget i drift. Artikeln visar hur tunneldrivningen gick till och alla el-, larm-, och telekomsystem som dras i tunneln. De olika datoriserade driftsystemen visas, eftersom Banverket och SL ska driva tunneln parallellt. Ett särskilt avsnitt visar på tunnelns övervakning och nödsystem. De simulerade bilderna av den färdiga stationen Stockholms City är ganska nära den verkliga stationen, när den blev klar.

https://cio.idg.se/2.1782/1.327532/med-jorgen-stadje-i-underjorden

Maglev – svävtågen nästa kvantsprång för persontransport (2007) Välkomna ombord på detta X4000-tåg som ska ta oss till Göteborg. Resan beräknas ta 45 minuter. Håll i hatten. I bistrovagnen finner ni… Här slumrar du till och sätter dig tillrätta i fåtöljen, medan du hör magnetiseringsströmmen i spåret morra till och vagnen lyfter ett par centimeter. Accelerationen när tåget ljudlöst skjuter ut från Stockholms Central är fenomenal och mindre än tio minuter senare susar Södertälje förbi som i en dimma. Så skulle det kunna låta den dag maglevtågen blir vanliga, eller åtminstone vanligare än de är idag. De nya supersnabba tågen behövs för att kunna konkurrera med flyget tidsmässigt. De är dessutom ”grönare” eftersom de är eldrivna. Ännu så länge finns bara några få kommersiella banor i drift men flera järnvägsbolag har provbanor. Teknik som förklaras: funktionsprincip, Transrapids banor, banans uppbyggnad, attraktionsprincipen, de japanska banorna, elkraft, verkningsgrad, hyperloop, bygg eget maglevtåg i modell.

https://www.teknikaliteter.se/2018/01/16/maglev-svavtagen-nasta-kvantsprang-for-persontransport/

Rullande materiel

Rc-loket, en elektroteknisk bedrift (2011) Få industriprodukter har gjort så stort genomslag och visat upp svensk industri för världen som ASEAs Rc-lok. Vi ska titta mycket noga på alla detaljer och dessutom ta en provtur. Om ett lok ska kunna dra riktigt tung last krävs det att alla hjul har ingrepp mot rälsen hela tiden. Skulle ett hjul slira, belastas de andra hjulen hårdare och kommer kanske också att tappa greppet. Ska man maximera greppet måste man se över dragkraften för varje hjulpar individuellt och styra det elektroniskt. Med 3,6 megawatt under huven är Rc-loket en arbetshäst med oanad kraft. För sina 78 tons tjänstevikt hade det en för sin tid ovanligt stor dragkraft, nämligen 235 kN eller ungefär 45 godsvagnar med totalt 40 tons axeltryck, med en sammanlagd vikt av 1800 ton. Teknik som förklaras: historik, mekanisk uppbyggnad, styrsystemet, tyristordriften, motorernas princip, elschema, besök på lokverkstaden i Örebro, hur man kör.

https://www.teknikaliteter.se/2017/10/26/rc-loket-en-elektroteknisk-bedrift/

Öresundstågen – ett nätverk på hjul (2001) Tre vagndatorer, fyra elnät och sju parallella datornätverk. När du tar tåget över Öresundsbron härnäst, tänk inte på det som ett tåg, tänk på det som ett rullande datornätverk. Historik från Motala verkstad till ASEA, ABB, Daimler-Benz, Adtranz till Bombardier. Lokförarens styrpanel förklaras. Teknik som förklaras: tågstyrning med Bombardier MITRAC, databussar WTB av öppen standard, datainsamling, ATC (svensk/dansk), framdrivning, effektstyrning, traktionskraft (svensk/dansk), stor systemskiss. Be om PDF.

Korglutningssystemet håller dig bekvämare på spåret (2008) Har du någonsin åkt X2000-tåg (X2) när korglutningssystemet varit avstängt? Tåget ålar som en ål och du flaxar hit och dit om du försöker gå genom vagnen och hämta en kopp kaffe. Snäva kurvor i 200 kilometer i timmen kan vara otrevliga. Lutningssystemet är en doldis som få har sett på nära håll. Titta noga nu när underhållsorganisationen EuroMaint Rail visar alla sexiga detaljer. Teknik som förklaras: systembeskrivning, sensorer, el, hydraulik, datorer. olika feltyper, annat kul under tåget.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.163636/korglutningssystemet-haller-dig-bekvamare-pa-sparet

Snöförintaren ska rädda resan (2012) Trafikverket får mer resurser – men det blir inte bättre över en natt. Nu ska tågen rulla! Det har vi hört förr och det har varit lika sant varje år. Samma problem återkommer ständigt och det verkar som Trafikverket aldrig lär sig. En rad åtgärder sätts nu in, bland dem en jättelik snödammsugare: Snow Remover 700 från Railcare med en enorm brännare på 12 megawatt och en jättedammsugare som suger i sig snön. Teknik som förklaras: hur man förintar snö och sedan häller ut den, annat om kraftmatning, kontaktledningar, spårledning och signalfel.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.483951/snoforintaren-ska-radda-resan

SJ 3000 – Tåget som saknar lok (2012) Sverige har fått ett nytt snabbtåg, vagnstyp X55, även kallad SJ 3000. Tåget saknar egentliga lok och har drivning på flera axlar. Vi tar en mycket närsynt titt på de nya systemen. De tolv drivmotorerna i boggierna har effekten 265 kilowatt vardera och det finns tre bromstyper i tåget: återmatande elbroms, skivbroms och magnetskenbroms. Påstigning! Teknik som förklaras: elschema, växelriktare, slirstyrning, en titt på motorerna, återvinning av bromsenergi, kylning, internet ombord.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.454699/sj-3000—taget-som-saknar-lok

Att köra ånglok i Bergslagen (2010) Visst har du alltid velat sitta vid spakarna för något högteknologiskt maskineri med mycket kraft bakom, som ett trafikflygplan, ett kärnkraftverk, eller… just det, ett ånglokomotiv. Vi vanliga dödliga får vår enda kontakt med ånglokskörnig via filmen. Då är loken alltid korrekt eldade, med ångan uppe, utsmörjda och med vattentanken fylld och allt publiken behöver koncentrera sig på är indianöverfallet. Nu vänder vi på steken. Ett besök vid museibanan NBVJ (Nora Bergslags Veteran Jernveg) förklarar allt. Vi ska titta in i förarhytten på ett svenskt E2-lok och vara med om alla procedurer från kallt lok tills vi lättar på bromsen och tar en tur på banan, tills loket parkeras på kvällen. Teknik som förklaras: lok E2 funktion, delar, uppbyggnad, systemskiss, handhavande, specialdetaljer, hyttinteriör, injektorn, bromsteori, påeldning, utsmörjning, körning, avställning och parkering, hollywoodmyter, utbildning, regler, signalsystem och klarering, underhåll, verkstäder, historik.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/06/att-kora-anglok-i-bergslagen/

Modelljärnväg

Modelljärnvägar, digitalare än du tror (2010): En järnvägsolycka! Amatörer har varit ute och kört tåg. 15 vagnar störtade av spåret och nedför en sluttning. Ingen skadades. Vagnarna var i skala 1:160. Vi har besökt den undre världen på Lidingö, fylld med rullande materiel, servoförstärkare, kilometervis med kabel, och ett gäng entusiaster som kör datorstyrda tåg från punkt A till punkt B och tillbaka igen. Kort sagt, en digital lekstuga. Slamra, Stockholm Lidingö American Model Railroad Association, har funnits sedan 1987 och bara byggt, limmat, lött och strösslat gräs sedan dess. Teknik som förklaras: olika skalor, DCC-terminologi, styrsystem, booster, dekoder, datapaketens uppbyggnad, retursvar, transponding.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/20/modelljarnvagar-digitalare-an-du-tror/

Vägtrafik

Ingen kör osedd över Öresund (2001) Med sina 14 olika radiotjänster, 260 videokameror, 196 elektroniska varningsskyltar och trafikspaning dygnet runt utgör Öresundsbron ett fort av teknik. Detta 16 kilometers mästerverk i stål och betong är inte bara ganska vackert att titta på, det är också en kommunikationsled av stora mått. Bron överför både vägtrafik, järnväg och datatrafik i fibrer. Järnvägen har ett extra intressant problem: ATC-systemet skiljer sig mellan svensk och dansk järnväg och därför måste tågen klara båda systemen. Detsamma gäller traktionsspänningen. Svenskarna kör på 15 kV medan danskarna kör på 25 kV. Radiosystemen skiljer sig också åt. Teknik som förklaras: fiberlänkar, järnvägstjänster, radiotjänster, mobiltelefoni, belysning, betalsystem, nödsystem, polisradio, brandkårsradio, militära system. Be om PDF.

Tungbärgaren – ett vänligt monster (2014) När långtradare och bussar kör i diket eller välter på motorvägen, kräver bärgningsarbetet ett fordon med verklig råstyrka. Bärgningsbilen måste kunna släpa en hel långtradare längs vägen, upp ur ett dike eller ut ur skogen, utan att glida iväg själv. Se tungbärgaren som en James P. Sullivan, ett vänligt monster som använder sina krafter till det goda. Bilbärgarna får se ohyggliga saker som inträffat längs våra vägar, varje dag, året runt. Och allt ska röjas upp, rätas ut, lastas på flak och köras bort. En buss som fått sidan avskalad, en bil som ser ut som något oformligt ute i skogen, en långtradare full med allt för tunga saker som kört av vägrenen, hamnat i diket och spritt lasten överallt. Ämnet för artikeln är en tungbärgningsbil byggd på ett standard volvochassi av modellen FH 16, med en tjänstevikt på 17 ton och en sexcylindrig dieselmotor på 520 hästkrafter och en växellåda av typen range/split med 13 framväxlar och 4 backväxlar. Starksaker. Teknik som förklaras: översikt, inredning, utrustning, verktyg, hydraulsystem, lyftkuddar, bildning, praktikfall – hur man bärgar en buss.

https://www.idg.se/2.1085/1.526596/tungbargaren–ett-vanligt-monster

Datorer styr Stockholms vägar (2005) En väg kan väl inte vara något högteknologiskt? Helt fel. I Stockholm har vägarna fiberoptik, mikrovågslänkar, vädersensorer, kameror och datorer. Ledningscentralen Trafik Stockholm tar hand om allt detta. Artikeln riktar in sig speciellt på alla övervaknings- och säkerhetsutrustning som finns i tunneln Södra länken. Teknik som förklaras: Vägverkets informationssystem, fibernätet som täcker hela staden, datorer och kamerasystem i tunneln, belysning, nödsituationer, avbrottsfri kraft. Be om PDF.

Så håller Trafikkontoret koll på 11.000 trafikljus (2015) Stockholm har 600 bevakade korsningar med totalt 11 000 trafikljus. Ljusen är sensorstyrda och styrs av datorer som arbetar efter olika program allt efter tid på dygnet. Det mesta övervakas centralt på Trafikkontoret. I en typisk innerstadskorsning (i denna artikel korningen Götgatan-Ringvägen) har man detektorer och signalstolpar. I stolparna sitter det signallyktor utrustade med lysdioder, samt tryckknappslådor för gående och cyklister. I mindre omfattning finns även radardetektorer och kameror. Styrapparaten som hanterar allt detta finns i ett plåtskåp intill. Teknik som förklaras: systemet i korsningen i och hela staden, nätverket, tidsschema, bussprioritet, grön våg, närvarodetektorer, övergripande styrsystem, scenarier, felsituationer.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.635562/sa-haller-trafikkontoret-koll-pa-11-000-trafikljus

Annan transport

Hissen är INTE en dödsfälla – Så fungerar vårt säkraste transportmedel (2015) Hissen är förmodligen den säkraste transportmetoden i världen. Ändå är den skräckfilmarnas kelgris nummer ett. Tänk om den stannar, om den faller, om golvet går ur? Kones hisstekniker tar oss med till Kista Science Tower på 30 våningar och vi får åka på hisstaket och se maskinrummet. Teknik som förklaras: drivmetoder, styrsystem, säkerhetssystem, sensorer, bromsar, motvikt, hastighetsregulator, hissens beståndsdelar, styrskåp, hiss-historik (Otis) och hiss-fiktion.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.630723/hissen-ar-inte-en-dodsfalla—sa-fungerar-vart-sakraste-transportmedel

En rulltrappas själ, Rulltrappor – så funkar de (2009) Vi stampar på den, vi hoppar på den och spottar tuggummi i den och först när den slutar fungera blir vi irriterade. Rulltrappan gör inte mycket väsen av sig. Den är en tystlåten slav som ska stå till tjänst dygnet runt för miljontals människor. Här berättar vi allt om hur en rulltrappa fungerar. Rulltrappan är en konstruktion som lever sitt liv halvt nergrävd i marken. Den ska föra så lite oljud som möjligt och helst inte synas. Men lyfter man på panelerna och tittar under skalet är rulltrappan en fantastisk konstruktion med många stora och starka mekanikkomponenter. Vi ska göra ett besök på företaget Jurk Service som underhåller rulltrappor och titta efter hur detta mekaniska vidunder är konstruerat, inkopplat, reglerat och styrt. Teknik som förklaras: systemtänket, terminologi, ritningar, elscheman, maskineriet som helhet, motor, växellåda, mekaniska detaljer, underhåll, säkerhetssystem, kuriosa.

https://www.idg.se/2.1085/1.258215/rulltrappor—sa-funkar-de

En rulltrappas själ – II (2013) om spiralrulltrappor:

https://realistklubben.wordpress.com/2013/10/18/en-rulltrappas-sjal-ii/

Känn dånet från pulsjetmotorn! Läs handboken! Förstå funktionen! (2016) Alla vet att handböcker är usla. Uselt språk, usla bilder och obegripliga förklaringar. Den som författat handboken till en typisk videobandspelare måste ha varit sinnesförvirrad. Handboken till det tyska V1-vapnet som inleder den här artikeln är något helt annat! Och resultatet av den så mycket roligare, då Svarthålet Racing från östersundstrakten byggt en modern version och tävlingskör den på is. Speed Weekend on Ice är en tillställning med fortkörning på is som hålls av gruppen Landracing, oftast i februari på en sjö med tillräckligt tjock is. Undertecknad var på Speed Weekend 2016 som hölls vid Årsunda Strandbad vid Storsjön intill staden Årsunda i gävletrakten. Teknik som förklaras: pulsjetmotorns princip, fordonets uppbyggnad, motorns detaljer, ventilmatrisen.

https://www.teknikaliteter.se/2017/10/26/kann-danet-fran-pulsjetmotorn-las-handboken-forsta-funktionen

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!