Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

De artiklar som visas i denna samling är ett litet utsnitt, nämligen de allra bästa, som fått flest applåder och positiva kommentarer från teknikorienterade läsare. En del av dem är inte helt nya, men jag har valt ut de som är någorlunda relevanta idag. Lite äldre artiklar har fått lämpliga förklaringar. Teknikhistoria går aldrig ur tiden.

~280 av ~1000

Denna samling om 14 listor redogör för drygt 280 av de 1000 teknikartiklar jag producerat sedan år 1986. Undrar du om jag skrivit om just det, som röntgenstrålar, gruvdrift, månbaser, antenner eller mikrobiologi, så dra dig inte för att fråga. Chansen är stor att jag har gjort det.

Varför?

Under mer än 30 års verksamhet har jag givetvis noterat att läsarna kommenterat mina artiklar på ett positivt sätt och att de värderar djupgående, ultratekniska reportage före korta, ytliga snuttar. Naturligtvis blir en tekniker inte tillfredsställd av pseudonyheter om chefer som byter jobb, eller det eviga tjatet om vilket företag som stämt vilket den här veckan. Det ska vara stenhård teknik. Det ska grävas på djupet i ett kärnkraftverk, det ska knipsas optofiber, fotograferas genom mikroskop eller eldas ånglok om läsarna ska bli nöjda.

En läsare, en ultra-tekniker från CERN skrev följande brev år 2007 och menade att jag var den som höll hela IDGs tidning TechWorld uppe, medan resten av IDG var på väg att förfalla. Han fick rätt.

Det är bra och det är riktigt och betyder att det ännu finns kunskapare som inte nöjer sig med översiktligt skräp. Så länge det finns sådana, finns det hopp om att hård kunskap ändå har något värde.

Här och var

Jag har farit runt hela västvärlden och gjort reportage, från öster till väster och från norr till söder.

Det västligaste reportaget var förmodligen Los Angeles, eller snarare en förort som heter Pasadena, där Jet Propulsion Laboratories håller till, där jag fick se allt om marsbilarna.
Det östligaste reportaget var utan tvivel kärnkraftverket Ignalina NPP i den litauiska staden Visaginas.
Det nordligaste reportaget måste ha varit raketbasen Esrange intill Kiruna, där de hade både raketer och ballonger man fick kladda på.
Det sydligaste, slutligen bör ha varit israeliska Tel Aviv där Telmap visade sina nätverksapparater. Dessutom gick vi på flygvapnets diskotek.

De stora reportagen

Några reportageresor har varit större än andra. Resan till Arecibo-teleskopet år 2001 var en av de bättre, liksom alla resor till CERN i Schweiz och att få vandra runt i LHC-tunnlarna 100 meter ned, resan till JPL i Pasadena där jag fick se alla ritningarna på marsbilarna, en titt i korvetten Visby där de visade alla vapen och ritningar.

Jag minns också särskilt resan till CERT-EE i Tallinn och de hemskheter man radade upp från cyberattacken 2007. Det var fint att få köra Rc-lok en bit mellan Örebro och Stockholm och att få vara med och köra ånglok vid NBVJ i Nora.

Teleskop är kul. Jag tyckte om radioteleskopen på Råö nära Göteborg, teleskopen i Irbene i Lettland och det optiska teleskopet vid Moletai i Litauen.

Gripen är finast av allt och en titt i byggverkstaden var inte helt fel. Jag har tagit en närsynt titt på systemen i kärnkraftverken både i Ignalina och i Forsmark. På säkerhetssidan är det största sannolikt besöket vid dekrypteringsanstalten Bletchley Park utanför London.

Korrektur

Alla artiklar som beskrivs här, har korrekturlästs av intervjupersonen. Jag publicerar aldrig något som inte godkänts av den ansvarige.

Det har bara blivit (skojiga) problem en gång. En inte särskilt framstående artikel om Linux-servrar vid Stockholms Läns Landsting som lagrade öppenvårdens patientjournaler stötte på svavelosande motattacker från chefen på IT-avdelningen som skulle korrekturläsa. Efter ett långt telefonsamtal visade det sig att det inte var fel på artikeln, utan att chefen var Linux-hatare. Det tråkiga för honom var bara att servern gick som tåget, spann som en katt och aldrig någonsin varit trasig. Vi publicerade ändå.

Grafik

Ungefär i mitten av år 2001 blev jag trött på IDGs grafiker som skulle rita mina systemskisser. Vi kom ihop oss om form och funktion och efter det började jag rita mina egna systemskisser, tidslinjer och blockschemor i alla artiklar.

Tidskrifter där jag bidragit

IDG (Mikrodatorn, Teknik360, Nätverk & Kommunikation, Techworld, Svenska PC World, Mac & PC, Computer Sweden, Industry Standard, Netware World, Linuxworld, IDG.se), Attack, Ekonomit.se, Lokala nätverk, PC Möjligheter och affärer, Datavärlden, Sweclockers, Elektronikvärlden, Ljud & Bild, Datormagazin, M3, PC för alla, Open Enterprise, Seriffen, Dold.se, Hidden24.uk, Conventus media (olika), Samverkan 112, Telekom Idag och så slutligen Teknikaliteter.

De artiklar som finns hos IDG.se håller tyvärr på att mögla. I många av dem kan bilder inte längre förstoras och i några har bilderna helt försvunnit. Det är en underhållssak som jag inte kan påverka. Jag kan bara beklaga.

Ett tag skrev jag för IDG-webbplatsen Teknik360, som sedan köptes av Miljöaktuellt, och alla bilder är numera försvunna från Miljöaktuellts webbsidor. De artiklar från Teknik360 som jag funnit vara värda att rädda, återfinns numera på Teknikaliteter.se.

De flesta av de artiklar som visas här finns ute på Internet, men ibland kan tidningslayouten vara snyggare, eller faktiskt ha bilderna kvar. Vill du ha en scannad PDF kan du be om det i ett mail till Teknikaliteter.se, men du får betala en liten slant för besväret.

Wikipedia

Några av mina artiklar har blivit grundmaterial för Wikipedia-artiklar, som texterna om Kaknästornet, Nackamasterna, Reaktionsmotor 12, JAS Gripen, haubitsen Archer (Artillerisystem 08), Stockholms tunnelbana, järnvägens signalsystem, ATC-systemet, ERTMS, med flera.

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!

Gå nu vidare till ämnesartiklarna!