Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden värme, vatten, sanitet, energi, energiförsörjning och kärnkraft. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Värme – vatten – sanitet

Stockholm Exergi suger musten ur dig! (2018) Egentligen har Stockholm Exergi en fantastisk affärsidé. De tar betalt för att transportera in fjärrvärme i företagen och sedan tar de betalt för att transportera ut den igen. Sen flyttar de den borttransporterade värmen till fjärrvärmenätet, som skickar tillbaks den igen. ”Ex” är latin för ut och det är just vad de ägnar sig åt. De tar din värmeenergi och flyttar in den i en jättelik tank och sedan försöker de värma upp Värtan med den uppsamlade energin. 650 megawattimmar kan lagras i det enorma kylalagret inne i berget vid Karlbergs slott, innan det är dags att flytta ut den i Östersjön. Teknik som förklaras: fjärrkylanätet, värmeväxlare, pumpar, kylmaskiner, ställverk och en enorm vattentank, kundutrustning, mätning, förluster och absorption.

https://www.teknikaliteter.se/2018/08/27/stockholm-exergi-suger-musten-ur-dig/

Akvifären – bergvärme i gigantformat (2017) Arlanda blir ständigt en grönare flygplats – mycket grönare än någon annan. Ett sätt är att lagra sommarvärmen använda den på vintern, och tvärtom. Vill man lagra riktigt mycket energi duger en rullstensås bra, till exempel Brunkebergsåsen. Det använder man sig av på Arlanda för att spara energi mellan årstiderna. Lokalerna på Arlanda är hela 450.000 kvadratmeter och alltihop ska kylas på sommaren och värmas på vintern. Dessutom måste flygplanens uppställningsplatser markvärmas på vintern. Hade man använt sig av fossila bränslen eller köpt el till all denna energiförflyttning hade man behövt cirka 60 GWh. Nu visar det sig att flygplatsen befinner sig på en rullstensås och att denna redan är full med massor av gratis vatten med jämn temperatur. Vatten är en förunderlig vätska som kan sluka massor av energi. Akvifärens totala volym på 2 miljoner kubikmeter, varav 30%, alltså 600.000 kubikmeter är vatten, är världens största underjordiska energilager. Teknik som förklaras: grundläggande beskrivning, energibesparingar.

https://www.teknikaliteter.se/2017/12/25/akvifaren-bergvarme-i-gigantformat/

Arlanda och fjärrkylan (2017) På Arlanda är de coola. Riktigt coola. Och kylan pumpas upp ur marken. Vi har besökt Arlanda Energi och undersökt fjärrkylsystemet som gav dem Stora Energipriset 2009. Arlanda har något som många andra inte har: ett sätt att faktiskt lagra energi. Energi är något flyktigt, som normalt inte låter sig lagras, utan smiter iväg så fort man fått tag i den. men kan man stänga in den i en jättesjö under jorden, en akvifär, så blir den kvar där. Åtminstone ett tag. Teknik som förklaras: utbytet av kyla och värme, slingsystem, nödkyla, kylmaskiner, systembeskrivning, varvtalsstyrning, koppling till akvifären, luftfilter, varmvatten fjärrvärme, markvärme.

https://www.teknikaliteter.se/2017/12/25/arlanda-och-fjarrkylan/

1600 servrar – ett utmärkt värmeverk (2015) En artikel som huvudsakligen består av en film. Vi nördar värmeåtervinning på besök i Bahnhofs stora datorhall Thule insprängd under centrala Stockholm. Det börjar med en allmän titt på lokalerna i Thule och sedan går vi ned i källaren. Säg efter oss: Det är kul med teknik! Och extra roligt är så klart grön teknik! Teknik som förklaras: kylsystem, optimal kylning av servrar med varm korridor, värmeväxlare, kylmaskiner, UPS, fjärrkylanätet, fjärrvärmenätet. Artikeln är egentligen en film. Filmen finns också på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=sS3SfCkCBvU

https://techworld.idg.se/2.2524/1.615444/stadje-1-600-servrar-ett-utmarkt-varmeverk

Energi och energiförsörjning

Elkraft

Kraften bakom kraften (2012) Det svenska kraftnätet förklaras av Sture Larsson, före detta teknisk direktör på Svenska Kraftnät. En stor systemskiss visar principen för stam-region-mellanspännings-lågspänningsnät. Teknik som förklaras: historik från 1903, regionnät, synkronisering, aktiv effekt, faskompensering, frånskiljare, reaktiv effekt, reaktor, induktans, VAr, överströmsskydd, incidenter, större strömavbrott förklaras, hur Sverie exporterar kraft, driftdatanätet,

https://techworld.idg.se/2.2524/1.450428/kraften-bakom-kraften

Solkraft i praktiken (2013) Är det någon vinst med solceller på våra kalla breddgrader? Både ja och nej. Det är helt klart att man kan sälja en hel massa energi till en elleverantör som är villig att köpa, och till ett bra pris dessutom. Det är också helt klart att det finns överskottsenergi i Stockholmstrakten, men det kommer att ta väldigt lång tid innan en anläggning tjänat in sig. Icke desto mindre är det ett intressant teknologiskt äventyr att både installera och drifta solceller och det är vad vi ska titta på. Teknik som förklaras: effekter, tillverkare, solcellens funktion, montage, inkoppling, växelriktare, driftdiagram, datoriserat övervakningssystem, driftserfarenhet.

https://www.idg.se/2.1085/1.512719/solkraft-i-praktiken

Den grafiska elmätaren visar hela sanningen (2012) Elmätaren är en apparat vi alla slavar under, men den kan också vara bra för att hjälpa oss spara el. Problemet med den är att den inte kan lämna ut statistik om vad det är som drar ström. En hembyggd grafisk elmätare som i detalj visar vad de anslutna elapparaterna drar i aktiv och reaktiv effekt ordnar det. Teknik som förklaras: registrerande elmätare, eget system med Arduino, kapacitiv last, ineffektiva elförbrukare och hur de identifieras, egen faskompensering, aktiv och reaktiv effekt.

https://www.idg.se/2.1085/1.451521/den-grafiska-elmataren-visar-hela-sanningen

Varför smäller det i stereon? (2011) Du tänder lysröret i köket och stereon knastrar. Släck en särskild lampa någonstans så dånar det till i bashögtalaren så katten faller omkull. Och vad händer om det blir strömavbrott? Det ordnar du med en UPS från APC, som tar hand om smällarna också. Vad är elmiljö? Det är all el som vi har i våra hem, allt det fina med den, liksom allt det fula och elaka. När elektriciteten är snäll och håller sina 230 volt är den inte till besvär, men det är sällan det är så lyckligt. Den varierar ganska mycket upp och ned i både längre och kortare perioder. Teknik som förklaras: ledningsbundna och strålade störningar, EMC-direktiv, IEC 62040-3, elkvalitet, transienter, transientskydd, UPS – obrytbar kraft, UPS:ens arbetssätt och kommunikation, driftprover, att välja rätt UPS, sämre elnät i andra länder, pseudovetenskap, övertro och ormolja är vanligt.

https://www.idg.se/2.1085/1.395331/varfor-smaller-det-i-stereon

Kärnkraft

Atomernas dans styrs med fiberoptik (2001) En stor del av Sveriges elkraft kommer från uranbränsle. Men hur styr man ett kärnkraftverk? Vi vet vilka datorer och system som behövs för att säkerställa driften i Forsmark. När artikeln skrevs var det ultrasäkra och ultrastabila säkerhetsreläer av järnvägstyp som stod för styrningens logik, men utvecklingen var på väg mot flera datorer och Ethernet. Ett problem var särskilt upphandlingsrutinerna för nya styrsystem. Teknik som förklaras: ABB Advant Controller 450, ABB S.P.I.D.E.R., IP-nätet, demilitariserad zon, enkelriktad brandvägg, systemskiss, instrumenteringen i kontrollrummet, redundans i kylsystem, reservkraft, gasturbiner, fyra separata elnät, snabbstopp, kylbassäng för ångan. Be om PDF.

Snart i ett kärnkraftverk nära dig (2006) Bakom ett ljudisolerat, halvförspeglat panoramafönster sitter han, instruktören, och ser hur det går för de nyanställda i kontrollrummet. ”Nu ska vi paja lite cirkulationspumpar” säger han med ett elakt grin. Artikeln börjar med en nödsituation i ett simulerat kärnkraftverk, som slutar med nödstopp. Det hela händer hos Kärnkraftssäkerhet och Utbildning AB (KSU) i Studsvik som bygger simulatorer och utbildar personal. Dessutom är panelerna väldigt snygga – bildserie. Teknik som förklaras: stor systemskiss över driften av den virtuella modellen, hur utbildning bedrivs, programmet Relap som simulerar vattnets strömning i reaktortanken, neutronkinetiken simuleras av programmet S3R, simulering av ventiler, rörböjar, tankar och reglerkretsar, reläsystemen styr fortfarande i verkliga reaktorer, blockdatorn, simulerade instrumentpaneler, snabbstopp och vad som händer. Be om PDF.

Så styrs kärnkraften (2011) Ibland kan du på nyheterna få höra ”På fredagsförmiddagen gick Oskarshamn 1 från nät efter problem med magnetiseringen på generatorn”. Det beslutet har föregåtts av ett antal röda lampor i kontrollrummet och ett visst sökande i den hierarkiska systemstrukturen. Bakom alltihop står ABB:s styrsystem 800xA For Power Generation. Tio år efter den förra artikeln gav jag mig på styrning av kärnkraftverk igen. Då var det definitivt slut med reläer och distribuerad styrning med PLC:er var legio. Teknik som förklaras: systemens självövervakning, instrumenteringens modernisering, driftpunkt, sensorer, kylsystem, 800xA For Power Generation tre nivåer: I/O-nivå, controller-nivå och operatörsgränssnitt, operatörernas övergripande ansvar, 30-minutersregeln, redundans.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.374036/sa-styrs-karnkraften

Ignalina – så ofarligt som kärnkraft kan bli (2004) Vad är det som går och går ända tills EU knackar på dörren? Kärnkraftverket Ignalina NPP i staden Visaginas i nordöstra Litauen. Vi tar dig med på en spännande tripp till ett kraftverk höljt i dunkel, som inte tar emot många besökare. Principen för RMBK-1500 förklaras. Ignalina NPP modifierades så att den inte skulle kunna röna samma öde som Tjernobyl, genom att man minskade void-faktorn till en ofarlig nivå. Ignalina lades slutligen ned 2009 efter krav från EU. För den som sett filmen ”Chernobyl” kan det vara kul att veta att en del utomhusscener spelades in vid INPP, men scenerna i kontrollrummet spelades in i en simulatoranläggning i Visaginas. Teknik som förklaras: säkerhetskontrollen, gamla och nya datorer, sensorer, GPS-mottagning, nätverket, kylsystemet, bränslets sammansättning, styrstavar, grafitmoderator, heliumatmosfär, generatorer. Be om PDF.

Krama uranet till 99% (2012) Det verkar som att vi måste ha kärnkraft, vad än motståndarna säger. Men avfallet erbjuder nästan oöverstigliga problem. Om man inte kan förbränna det i en ny typ av kärnkraftverk och samtidigt bli av med allt plutonium, men är det realistiskt? Janne Wallenius, professorn i reaktorfysik på KTH, förklarar kärnkraftens generation 4, blykylda reaktorer som kan utvinna all energi ur uranet och förbränna farliga ämnen som americium och plutonium. Faktum är att vi sitter på ett lager kärnbränsle som räcker i hundra år, utan påfyllning. Teknik som förklaras: generation 2 och 4, neutroner och neutronekonomi, transmutation, korrosionsproblem lösta, temperaturer, upparbetning, urannitrider och uran-zirkoniumnitrider, bränslecykel, sintring, andra reaktortyper.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.458885/krama-uranet-till-99

Naturgas

Så försörjs Litauen med gas (2020) Vi i el-landet Sverige kanske ser naturgas som en primitiv energikälla, men den har en definitiv fördel över el: gas kan komprimeras och enkelt mellanlagras, medan el är helt ”inkompressibelt” och måste framställas i exakt samma mängd som det förbrukas. Att mellanlagra el i större mängder är helt uteslutet med dagens teknik. Å andra sidan ger förbränning av gas koldioxid som resultat, vilket man slipper med kärnkraft. EU har en mycket stor del i moderniseringen och kommersialiseringen av Europas gasnät. Litauen eliminerade det ryska gasvapnet genom att skaffa egen gasimport. Teknik som förklaras: Sveriges och Litauens gasnät – historik, gastyper, förbrukning, stamnätet, utvinning, nätdriftcentralen, gashamnen och gasfartygen, Independence, förgasning, distribution, tryckfall, förbrukare, produkter av gas, stadsnät, odörisering, underhåll, pigging, incidenter, gaskamera, elnätet, organisationen, kartmaterial, framtiden.

https://www.teknikaliteter.se/2020/03/18/sa-forsorjs-litauen-med-gas/

Fusion

På tröskeln till fusion, men den drar mycket el (2004) För alltid slut på behovet av kol, olja och kärnkraft! Ren, förnyelsebar energi som nästan inte kostar något! Häll in vatten i ena änden och få ut oändligt mycket el i andra änden. Det är människans största dröm. Tokamaken i Culham utanför Oxford producerade massor av energi, 30 gånger om dagen, i pulser om 20 sekunder. Anläggningen var en forskningsanläggning som inte var avsedd att producera energi. Nu, 2020, bygger fransmännen fortfarande på den första produktionsreaktorn ITER. Det går inte fort med fusion. Teknik som förklaras: tokamak, egen reservkraft, fullständig systemskiss, plasmats värmning med mikrovågor, deuteriumkanoner, 80.000 sensorer, datainsamling, plasmats tändning, avfallshelium, plasmat mäts med Lidar, spektroskopi, underhållsrobot i orm-format. Be om PDF.

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!