Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden bild, film, foto, mikroskopi och bildbehandling. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Bild, film och foto

Fotografen som var före sin tid (2009) Och rejält också. Ryssen Prokudin-Gorskij tog färgbilder långt före färgfilmen. Ibland skiner det till långt tillbaka i historien och en man gör en hisnande upptäckt, utnyttjar den och får fantastiska resultat, och sen glöms allting bort. Femtio år senare utvecklar någon annan liknande teknik och blir berömd. Som tur var för den ryske fotografen Sergej Michailovitj Prokudin-Gorskij (1863-1944) var det någon som tog hand om hans livsverk och nu kan vi se det på Internet mer än etthundra år senare. Teknik som förklaras: Prokudins idé och uppdrag, kamera, filmformat, rundresa i det gamla Ryssland.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/06/fotografen-som-var-fore-sin-tid/

Den medicinsk-tekniske fotografen (2017) Forskare och medicinare är bra på baciller, tungor och öron, men de är mera sällan dugliga fotografer och bildbehandlare. Staffan Larsson, som jobbar heltid som forskningsingenjör och lärare i bl.a. medicinsk och teknisk fotografi på Skolan för teknik och hälsa/KTH och Karolinska Institutet försöker lära forskare att photoshoppa som folk. Den medicinska världen har ett antal metoder för att framställa bilder, antingen av det mycket lilla eller av sådant man inte kommer åt, bakterier, celler eller organ inne i kroppen. Men bara för att man vill ha ett snyggt tvärsnitt av en levande hjärna kan man inte skära den i bitar och fotografera den. Andra metoder måste till. Teknik som förklaras: fluorescensmikroskopi, flouroforer, bildbehandling i Photoshop, mikrotom, svepelektronmikroskop, sputterkammare, transmissionselektronmikroskop, falskfärgning, röntgen, MRI, skärmbilder, UV-fotografi, USB-mikroskop, undervisning, färgröntgen.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/06/den-medicinsk-tekniske-fotografen/

Superspektralfotografi – att visa det ovisbara (2018) Människans syn är aningen begränsad. Vi kan bara se färger i våglängder mellan 700 och 450 nanometer och vi ser dem som rött, grönt och blått, vilket de ju inte alls är. Världen runt omkring oss är full av strålning i olika våglängder, av vilka vi bara kan se en försvinnande liten del. Med huden kan vi känna ytterligare en del, nämligen långvågigt infrarött som värme och kortvågigt UV genom att huden blir brun, men det kan inte heller kallas att ”se”. Vi är i stort sett lurade på större delen av världen. Jag vill sätta igång alla läsares fantasi och få en debatt om hur man skulle kunna återge hela, fulla spektrum för våra ögon. Låt oss bre på och kalla detta för superspektralfotografi (SSF). Teknik som förklaras: utrustning, spektrum, falskfärgning, radio, mikrovåg, terahertz, infrarött, ultraviolett, röntgen, blandningar.

https://www.teknikaliteter.se/2018/02/07/superspektralfotografi-att-visa-det-ovisbara/

FLIR – hetare finns inte (2018) Värmekameror, det är väl kameror som ser värme, eller hur? Det är en överförenkling. De kan användas till att se människor och stridsvagnar på nätterna, de kan se olika utpysande gaser, avfallshögar som ligger och pyr, djur som har inflammation, fukt inne i en vägg, dolda elektriska överslag, heta strömskenor med hög spänning som det inte ens går att komma i närheten av, servrar och elskåp som är på väg att bli överhettande, felbalanserade trefasanläggningar, cancertumörer med mera. AGA Thermovision var begynnelsen till en unik svensk industrigren. Teknik som förklaras: historik, Thermovision, olika kameratyper, objektiv, mobiltillsatser, gaskameror, gasdetektering, drönarmontering, militärt, rapportering, tillverkning, optiktillverkning, sensortyper, provning, kalibrering, spektrum, emissivitet.

https://www.teknikaliteter.se/2018/03/23/flir-hetare-finns-inte/

IRnova – nya sensorer, nya upptäckter (2021) Värmekameror och andra infraröda system är viktiga för olika övervakningsuppgifter, såsom nattseende, övervakning, gasdetektering, brandbekämpning och undersökning av olika objekts värmesignaturer. Det svenska företaget IRnova använder sig av halvledarlaboratoriet Myfab vid KTH för att framställa avancerade sensorer till all världens stora tillverkare av värmekameror. Teknik som förklaras: polariserat infrarött, kamouflage, upptäckt av oljespill, drönare, landminor, ansiktsigenkänning, OGI, Optical Gas Imaging, halvledartillverkning, T2SL Type II Super Lattice, stirlingmotor.

https://www.teknikaliteter.se/2021/03/18/irnova-nya-sensorer-nya-upptackter/

Jul, jul, infraröd jul (2019) Utrustad med värmekamera förevigade jag julen 2019 och försökte sprida lite kunskap om termografering. Världen ser ganska annorlunda ut i våglängdsområdet 7,5–13 μm mot det visuella spektrum. Saker och ting som har samma temperatur som omgivningen syns inte alls, som till exempel julgranen. Saker och ting som vi inte ser alls, skiner starkt i infrarött, som till exempel en varm ugn där julmaten strax ska in. Teknik som förklaras: färgskala, reflektion, emissivitet, termospår, värmeläckage, tunn plast.

https://www.teknikaliteter.se/2019/12/30/jul-jul-infrarod-jul/

Röntgenkontroll (2020) Röntgenkontroll av handbagage är numera legio när du ska ut och resa, med flyg eller båt. Den ökade terrorismen har gjort kontroll nödvändigt vid inpassage till större museer, teatrar och offentliga byggnader. Post och varor som kommer till de svenska regeringsbyggnaderna röntgenundersöks också. Redaktionen kallade in en expert på bagageröntgen, som har fått ge sina synpunkter på några röntgenbilder. Experten fnös åt bildkvaliteten, men tyvärr är detta det bästa som går att hitta på Internet. Man hittar inga högupplösta bilder. Experten önskar att dennes bedömningar enbart ska ses som exempel. Teknik som förklaras: röntgenapparaten, falskfärgning av röntgenbilder, bildbehandling, tomografiska bilder, utbildning i simulator, bildexempel och tolkningar, 3D-röntgen av gods och bilar.

https://www.teknikaliteter.se/2020/06/23/rontgenkontroll/

Bästa bilden någonsin (2018) Att britterna är tekniker i själ och hjärta har stått klart ett tag, sedan BBC Radio 4 höll en omröstning 2005 och britterna fick rösta på ett antal berömda målningar på National Gallery i London och Joseph Mallord William Turners ”The Fighting Temeraire Tugged to Her Last Berth To Be Broken Up, 1838” vann före både britternas egen älskade landskapsmålare Constable, såväl som van Gogh, Manet, med flera andra stora konstnärer. Bilder som förklaras: The Fighting Temeraire, Bird in an Air Pump, A Philosopher Lecturing on the Orrery och olika bilder på teknikern och uppfinnaren Isambard Kingdom Brunel.

https://www.teknikaliteter.se/2018/02/07/basta-bilden-nagonsin/

Envar sin egen renderfarm – historien om en Helmer (2009) Det är inte längre bara Industrial Light and Magic förunnat att ha renderfarmer som genererar verklighetstrogen animerad film. Du kan ha en i garderoben. Det har Jan Jansson i Uppsala. Tiden är förbi då man behövde hela rum med datorer för att göra högklassig film. Låt oss säga att du behöver massor av CPU-kraft, hur mycket som helst, i princip en superdator. Men det ska vara så billigt att det kan realiseras hemmavid. Då köper man sex moderkort som har plats för riktigt mycket minne, lika många nätaggregat och en bra låda att ha dem i, nämligen en IKEA-byrå vid namn Helmer. 295 kronor på IKEA känns som ett bra pris på höljet till en renderfarm. Teknik som förklaras: val av maskinvara, primärminne, nätaggregat, montering, filserver, indata, animeringsmetoder, bygge i Maya, drift, animerade explosioner, After Effects, elektronikbygge allmänt.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.224389/envar-sin-egen-renderfarm—historien-om-en-helmer

Industrifilm (2017) Förr i tiden fick man i sig alldeles äkta kunskap på bio! En journalfilm eller aktualitetsfilm visades ofta före spelfilmen och när man tittar sig igenom journalfilmerna i Filmarkivets samling inser man att den som gick på bio på 1940- och 50-talen fick i sig mycket mera hård kunskap genom film än vad en normalsvensk soffpotatis får i sig på flera år från dagens urvattnade TV-utbud. I ett unikt samarbete med rubriken Hundra år i rörliga bilder har Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket restaurerat en hel mängd gamla svenska kortfilmer i kategorierna geografiska platser, industri och näring, journalfilm, kultur och nöje, reklamfilm, samhälle och politik, sport och fritid, fiktionsfilm och övrigt. Det här är seriöst! Det här är imponerande! Industrifilmer visar den begynnande svenska högteknologin: Hur en Eiserstrumpa kommer till (1935), Eld, lera och människor (Gustavsbergs porslinsfabrik 1942), Från storskog till stjärnplywood (1936), Klart. Tåg ut! (tågklarering 1941), Den underbara tonen (radiotillverkning 1943).

https://www.teknikaliteter.se/2017/12/28/industrifilm/

Bildbehandling

Att göra bra bilder av dåliga (2019) En bra bild säger mer än tio dåliga. Med en funktion som man inte använder varje dag i Photoshop kan man göra underverk med usla bilder. Förberedelserna är löjligt enkla. Man kan stapla flera bilder på varandra, göra ett medelvärde och därmed minska brus och öka detaljrikedomen. Det går att skapa flera detaljer i efterhand! Eller, detaljerna som finns där redan från början men är dolda i artefakter kan trollas fram. Ett annat användningsområde för samma funktion är att bli av med folk (hundar, katter, bilar) som går förbi motivet genom att medelvärdesbilda bort dem. Photoshop är en outsinlig källa till glädje och kan förbruka hur många kvällstimmar som helst. Teknik som förklaras: månfotografering, stapla bilder, rendering, smarta objekt, medelvärdesbildning, grånivåer, skärpning, månbilder i färg.

https://www.teknikaliteter.se/2019/06/25/att-gora-bra-bilder-av-daliga/

Photoshop: Så gör du ett makro som redigerar dina bilder på löpande band (2008) Du kan spara både tid och arbete genom att låta Photoshop redigera dina bilder på egen hand med funktionsmakron. Fotoskatten har en tendens att växa till sig. Nytillskotten brukar vara av varierande kvalitet och eventuell efterbehandling av bilderna tar i regel betydligt längre tid än själva fotograferingen. Kanske är bilderna suddiga eller har fel format för att framkallas? Det enklaste och snabbaste sättet att fixa till flera bilder på en gång i Photoshop är att använda sig av Funktionsmakron. Teknik som förklaras: funktionsmakron, spela in, justeringar och kurvor, skärpa, variationer, spela upp.

https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.141558/photoshop-sa-gor-du-ett-makro-som-redigerar-dina-bilder-pa-lopande-band

Teknik

Zoomobjektivet objektivt sett (2013) Besök i Nikon-verkstaden. Idag kan vi inte tänka oss att fotografera utan zoomobjektiv. Alla konsumentfotografer är så vana vid variabel brännvidd att allt annat vore otänkbart. Systemkameraägare är istället vana vid att hålla på och byta objektiv hela tiden, för en sak man kan vara säker på när man har utbytbara objektiv, är att man alltid har fel objektiv på påsatt. Zoomobjektivet är ett optiskt mästerverk och samtidigt en uppvisning i balansgången mellan egenskaper, kostnad och vikt. Om man ville, skulle man kunna göra ett fantastiskt objektiv, med fantastisk kantskärpa, men det skulle bli så stort, tungt och dyrt att ingen skulle vilja köpa det. Teknik som förklaras: typer av aberration, felaktigheter, astigmatism, distorsion, afokalt, brännvidder, fluorit, funktion vid zoomning, komponenter, autofokus, fokusmotor, bländare, microcontroller.

https://www.idg.se/2.1085/1.524049/zoomobjektivet-objektivt-sett

En bra bild säger mer än tusen dåliga (2013) Rörliga bilder blir allt viktigare, både i media och inom olika former av övervakning. Men det är sällan bilden är perfekt eller ens användbar. Artikeln beskriver Imint, ett uppsalaföretag som utvecklar teknik för bildförbättring. Imints bildförbättrande teknik används för både civil och militär spaning, skakiga idrottsevenemang, i dimma, snöstorm, motljus, under vatten osv. Teknik som förklaras: bildstabiliserande algoritmer, Ihvert, Vidhance, dynamisk och lokal kontrastförbättring, utpekning på karta, matematiska metoder, metoder vid drönarfotografering, algoritmer till mobiltelefon.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.518926/en-bra-bild-sager-mer-an-tusen-daliga

Imint gör skakig film stabil (2017) Skakiga, suddiga bilder tagna från helikoptrar på bovar som försöker smita från förföljande polisbilar är ett återkommande inslag i amerikansk TV. Bilderna överför fart, fläkt och att det verkligen händer något. Men sådana bilder är tämligen värdelösa när man vill utvinna verklig information, till exempel vid militär spaning, undersökning av skador på kraftledningar, vid skogsbränder, eller vid olika snabbrörliga sportevenemang. Då ska bilderna vara stabila och föremålet man vill undersöka, till exempel en flyende bil, ska hålla sig still mitt i bild och inte fara omkring. Trots gyrostabiliserade kameraplattformar blir bilder från helikopter eller UAV (taktiska obemannade flygfarkoster) skakiga och dåliga, inte minst i de frihetsgrader där gyrostabiliseringen inte verkar. Vi talar med Harald Klomp, som är VD och en av grundarna av Image Intelligence AB (Imint) i Uppsala. Teknik som förklaras: stabilisering av realtidsfilm, ta bilder under omöjliga ljusförhållanden, kustbevakning, Vidhance till mobiltelefon, flygspaningssystem, infrarött, positionering.

https://www.teknikaliteter.se/2017/12/27/imint-gor-skakig-film-stabil/

Mikroskop

Inget kan undgå KI:s elektronmikroskop (2002) På ett forskningslaboratorium i Stockholm står en apparat som hjälper oss att förstå naturens allra innersta mysterier. Med den kan vi se det som egentligen inte går att se, för det är mindre än en ljusvåglängd. Transmissionselektronmikroskopet (TEM) förklaras, särskilt hur det används vid undersökningar av nervsystemet. Det fungerar ungefär som en diaprojektor. Teknik som förklaras: mikroskopets historia, mikroskopets delar, CCD-kamera, provets förberedelse, efterföljande datortomografi, andra mikroskop i världen: Be om PDF.

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!