Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden industri, industrihistoria, vetenskap, rymd, partikelforskning, geovetenskap och pseudovetenskap. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Industri

250 ton med lillfingret – välkommen till SSAB (2005) Smärre vulkaner inomhus, smält järn som sprutande vattenfall, tio glödande ton mellan högglansade valsar, valsverk i tre våningar som drar lika mycket ström som en mindre stad och lika mycket kylvatten som det ryms i ett badhus. Stort och vackert. Artikeln beskriver egentligen de datorsystem som används och att SSAB då var på väg att överge Digitals VAX-arkitektur och satsa på Linux på PC. Teknik som förklaras: valsverk, orderstyrning, styrsystemet i hela fabriken, nätverken. Be om PDF.

Trådlöst i timmerland (2005) Sverige är fullt av skog, men det är resten av världen också. Konkurrensen mellan sågverken är därför stenhård och utvinningsgraden betyder allt. Och det är här tekniken kommer in. På Bergkvist-Insjön Trävaru är IT avgörande för framgången. Här modellerar röntgenstrålar stockarna och datorerna ger order till hyvelverk och sågar. Artikeln följer en stock från att den plockas av GPS-styrda truckar på virkesgården, klassas, barkas, röntgenundersöks, sågas, torkas, klassas igen, justeras, förpackas och exporteras. Teknik som förklaras: kundorderstyrning, materialplaneringssystem, truckar med DGPS, RFID-transpondrar på plankor, Cisco WLAN Manager, betalning till skogsägare, lastning och märkning. Be om PDF.

Kretsar som värmer (2015) De flesta handhållna elektroniska apparater har flera våningar kretskort inuti. De måste kopplas ihop med något flexibelt, så kallat flexkort. Skickar man mer ström på flexkortet blir det varmt och kan användas som värmare, till exempel för golvvärme, värme i bilsäten eller avisare till backspeglar. Svenska Calesco är pionjärer på området, och man har även gjort värmesystem till supraledare vid CERN. Teknik som förklaras: typiska produkter, värmare för olika ändamål, exotiska produkter, masker och framställning, produktion, laserskärare, etsning.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.611340/kretsar-som-varmer

Luften delas med jättedestillation (2014) Hur utvinner man gaser? De allra flesta gaser som industrin och sjukvården behöver, finns i enorma mängder i atmosfären, men man måste få tag i dem. AGA har hela fabriker som ordnar den saken, suger in väldiga mängder luft och delar upp den i enskilda gaser. Att utvinna atmosfärens gaser är enkelt. Det har vi alla lärt oss i skolan. Atmosfären består till 78 procent av kväve som kokar vid –196 grader, 21 procent syre som kokar vid –183 och 1 procent argon som kokar vid –186 grader. Man kyler atmosfären tills alltihop kondenserar och så får de olika gaserna som atmosfären består av, koka bort och eftersom de kokar vid olika temperaturer är det lätt att fånga in dem var och en för sig. Det kallas fraktionerad destillation. Teknik som förklaras: princip, lönsamhet, Linde-processen, Claude-processen, kylning, filtrering, komprimering, destillation, distribution, fjärrstyrning, andra industrigaser.

https://www.idg.se/2.1085/1.559156/luften-delas-med-jattedestillation

Svenska landvinningar (2019) Vi ska vara stolta över teknik-sverige. Men det är vi inte. Idag hör man bara om amerikanska företags landvinningar, nya fantastiska kretsar, plasmafysik, raketer och fantastiska tunnelprojekt. Med mera. Och allting kommer från Kalifornien. Det är svårt att känna sig stolt över att vara svensk tekniker. Med denna artikel vill jag förfäkta den svenska tekniken och den svenska teknikern och försöka vidhålla, och bevisa, att allt kul inte kommer från Kalifornien, Japan, Kina eller Bangalore. Teknik som förklaras: medeltida teknik, grundämnen, propellern, den räknande maskinen, järnbruk, sprängämne, telekom, elkraft, bilindustri, AGA, värmekameran, Hasselblad, IKEA, datorer, rymd, järnväg, musik, stridsflyg, mm.

https://www.teknikaliteter.se/2019/03/25/svenska-landvinningar/

Historik

Neonrör, en nästan bortglömd konst (2017) En av de få leverantörer och tillverkare av neonrör som finns kvar i Sverige är Nordiska Neon och Diod AB (NND) i Västerås och till deras verkstad, fylld med glänsande glittrande glasrör, är det vi ska bege oss. De rödkindade glasblåsarna strålar emot oss i skenet från de dånande gaslågorna som i en tavla av Anders Zorn, när de konstfärdigt vrider och böjer de från början så vardagligt raka glasrören till fantastiska figurer och bokstäver. Det här är verkligen tomtens verkstad. Allting görs för hand och kräver stor yrkesskicklighet. Teknik som förklaras: terminologi, neon, ädelgas, rödgas, blågas, lyspulver, excitationsgas, urladdningsrör, spektrum, kryptonplasma, glasblåsning, elektroder, eftervärmning, vakuumpumpning, inbränning, tändelektronik, skrotning, lysdioder tar över.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/08/neonror-en-nastan-bortglomd-konst/

Tändkulefabriken Pythagoras (2017) Fabriken som frös fast i tiden och inte har tinat än. Företaget Pythagoras Motor AB startades 1898 i Norrtälje för tillverkning av räknesnurror. Efter ett par års försöksverksamhet lade man ner idén med räknesnurror och övergick till att göra råoljemotorer, eller tändkulemotorer istället. Som leverantör av motortyperna Drott och Fram blev Pythagoras mycket framgångsrika. Motorerna användes som kraftkälla inom sjöfart, jordbruk, skogsbruk, gruvdrift mm. Pythagoras Motor var en gång Norrtäljes största industriföretag med över 80 anställda. Teknik som förklaras: en genomgång av fabriken, mätverktyg, tillverkningsmaskiner, borrar och fräsar.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/06/tandkulefabriken-pythagoras/

Jacquards hålkort vår tids mjukvara (2002) Började IT-eran redan på 1800-talet? Artikeln är en tillbakablick på Jacquards hålkort, föregångaren till dagens datamedier som fortfarande används i modern industri. Joseph Marie Jacquard startade den industriella revolutionen i Frankrike år 1800 med sin halvautomatiska mönstervävstol och gjorde tyg billigt. K A Almgren smugglade mekanismen till Sverige 1833 och maskinerna och hålkorten på Almgrens Sidenväveri i Stockholm har fungerat utan större mankemang sedan dess. Artikeln förklarar jacquard-mekanismen i grunden och hur hålkorten programmeras. Teknik som förklaras: hålkortet i detalj, patron, datahål, styrhål, vävstolens delar, vävmetod, Babbage och Ada, Holleriths tabulator, Spinning Jenny: Be om PDF.

Tekniska Museet är inte längre vad det varit. (2014) Det har blivit ett hopp-och-lekställe. Prova Almgrens Sidenväveri istället.

Sorgligt om Tekniska Museet:

https://realistklubben.wordpress.com/2014/07/03/vi-har-inget-tekniskt-museum-langre/

Se Almgrens som inspiration:

https://realistklubben.wordpress.com/2014/07/07/prova-almgrens-istallet-for-tm/

Vetenskap

Rymd och rymdforskning

Lyckade lösningar på Mars (2004) Den röda planeten besöks just nu av två bilar, så avancerade att man nästan kan säga att det finns liv på Mars, om än konstgjort. Ett av mänsklighetens största äventyr är också en triumf inom datakommunikation. Vi har besökt Jet Propulsion Labs i Kalifornien och tittat på systemen. Klimatet, landskapet och geografin på Mars beskrivs. Bilarnas maskinvara, operativsystem, kommunikationslänkar, kameror, mikroskop, sensorer och manipulatorer (borr, slip, radioaktiva strålkällor och sensorer) och motordrivning beskrivs. Sedan artikeln publicerades har en tredje marsbil landsatts. Spirit (MER-A) levde mellan 2004-2010, Opportunity (MER-B) mellan 2004-2018 och Curiosity som landsattes 2012 lever än (2020). Teknik som förklaras: systemskiss, mössbauereffekten och tillhörande sensor, alfapartikel-röntgenspektrometer, tidsskala 1996-2004, sändare och mottagare, antenner, Deep Space Network, kommunikation längre ut i solsystemet, autonom navigering, solcellerna, batterierna, uppvärmningen ombord, Voyager, driftstopp i Spirit korrigerades, programuppdateringar: Be om PDF.

SETI på spaning efter liv i universum (2001) Med sina 305 meter i diameter är Arecibo-teleskopet världens största antenn och jordens öra mot världsrymden. Den är så känslig att den kan höra en walkie-talkie på Pluto. Om en utomjordisk civilisation sänder något till oss, är det Arecibo som kommer att höra det först. Det här var mitt bästa reportage någonsin! En vecka i Puerto Rico tillsammans med skarpslipade radioastronomer, en man som radarkarterade Merkurius, rundvandringar under jätteantennen, en sittning i kontrollrummet och en titt på nobelpriset i rymdfysik som hängde i deras museum. Artikeln slutar med en omfattande bildserie på maskinvara och antennskål, och på mig med trasig arm. Uppdateringar: år 2016 byggde kineserna en ännu större antenn, FAST på 500 meter och med dagens teknik är det mera sannolikt att utomjordingarna upptäcks av det syntetiska Event Horizon Telescope. SETI@Home är idag nedlagt. Uppdatering2: På grund av bristande underhåll, föll antennen ihop år 2020 och kommer inte att återuppbyggas. Teknik som förklaras: sökning efter utomjordisk intelligens, radarkartering av Merkurius, frekvensband för radioastronomi, antennjusteringar, sfärisk antenn, mottagargondolen, The Gregorian, järnvägen, SETI@Home, klientens funktion, kontrollrummet, mellanfrekvensrummet utreds i detalj, radarkonsolen, MASER, rubidiumoscillator, radio- och radarstörningar, Serendip IV, 1371-1471 MHz, dopplerskiftet, Carl Sagans meddelande till ET vid Proxima Centauri år 1974, åtgärder om vi skulle höra ET. Be om PDF.

Se även min minnesartikel om besöket vid Areciboteleskopet efter att det fallit ihop.

https://www.teknikaliteter.se/2020/12/08/minnen-fran-arecibo/

Ett radioteleskop kommer sällan ensamt (2019) Världsrymden ser inte alls ut som den ser ut att se ut. Våra ögon är väldigt begränsade och ser bara ett väldigt smalt våglängdsband. Det kunde vara tillräckligt förr när vi skulle leta morötter och försvara oss mot mammutar, men det är helt otillräckligt för studier av världsrymden. Som tur är kommer tekniken till vår hjälp. Onsala rymdobservatorium (Onsala Space Observatory, OSO) är en del av Chalmers institution för rymd-, geo- och miljövetenskap. I Onsala, 45 kilometer söder om Göteborg, finns flera radioteleskop för astronomi och geodesi. Den svenska nationella anläggningen för radioastronomi förser forskare med utrustning för att studera Jorden och resten av universum. Teknik som förklaras: enheter, storheter och berömdheter, radiospektrum, de olika teleskopen, LOIS, datornätverk, geodesi, VLBI, Event Horizon Telescope.

https://www.teknikaliteter.se/2018/04/19/ett-radioteleskop-kommer-sallan-ensamt/

Yrke: kometjägare (2009) På Europas mörkaste plats, mitt i Labanoriu Nationalpark norr om Vilnius i Litauen ligger Moletais Astronomiska Observatorium (Moletu Astronomijos Observatorija, MAO). Med sina två teleskop, varav ett med 63 centimeters spegel och det stora med 165 centimeter, är dessa de största i Litauen. Man skulle inte tro att det gick att göra avancerade observationer mitt i Europa, men faktum är att MAO faktiskt kunde verifiera upptäckten av solsystemets tionde planet Eris (före detta Xena) år 2005, ett inte särskilt ljusstarkt objekt i Kuiperbältet, utanför Plutos bana. Teknik som förklaras: Cassegrain-principen, ekvatorialmontage, historik, CCD, datorutrustning, fjärrstyrning, dvärgplaneten Eris (fd Xena).

https://www.teknikaliteter.se/2018/01/02/yrke-kometjagare/

Working on Venus levererar (2019) På Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har man pysslat med rymden ganska länge. I projektet Working on Venus flyttades fokus till planeten Venus och de speciella förhållanden som gäller i denna super-bastu. Åtta doktorander har producerat femtio vetenskapliga artiklar och hundratals integrerade kretsar som grillats i 500 graders temperatur för att visa att det går att göra. Maskinerna i renrummet på Myfab i Kista har gått varma (!), vakuum har pumpats, joner har implanterats, aluminium har förångats och platinatrådar har bondats. Mikroskop har smält ned och höga spänningar har slagit över. WoV lovade att kunna demonstrera alla elektroniska kretsar som skulle kunna behövas för en venuslandare och att de skulle fungera upp till 460°C. Man behövde kunna visa sensorer, förstärkare, A/D-omvandlare, kamera, mikroprocessor, radiokretsar och kraftförsörjning. Och det lyckades. Teknik som förklaras: kiselkarbid, Myfab, elektronik på Venus, systemets konstruktion, kraftkälla-RTG, Process Design Kit, PDK, processorn i detalj, kameran och bilder, MIST (Miniature Satellite), venuslandare.

https://www.teknikaliteter.se/2020/04/14/working-on-venus-levererar/

Spaceship on a chip del 1: Mot Venus! (2014) Svenska forskare vill försöka landa en farkost på den ogästvänliga planeten Venus. Det gäller att designa den stryktålig, temperaturtålig och inte särskilt dyr. Vi har tittat på hur det skulle kunna göras.

Spaceship on a chip del 2: Landning på Venus (2014) Hur bygger man en farkost som är tillräckligt stryktålig för att landa på Venus? Och vilka instrument borde finnas ombord? TechWorld satte en grupp experter på att försöka besvara de frågorna. Här förklaras även själva ”chipen”, kretskortet i aluminiumnitrid, som ska driva hela landarfarkosten.

Spaceship on a chip del 3: Venus är vår! (2014) I den avslutande delen i artikelserien om Venuslandaren spekulerar våra experter om vilka sensorer som behövs ombord, och om vad vi kan förvänta oss att finna på den ogästvänliga planeten.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.565656/spaceship-on-a-chip-del-1-mot-venus

https://techworld.idg.se/2.2524/1.583033/spaceship-on-a-chip-del-2-landning-pa-venus

https://techworld.idg.se/2.2524/1.583038/spaceship-on-a-chip-del-3-venus-ar-var

Fly Me to the Moon, and Let Me Play Among the Stars (2009) Med Cosmonova på Naturhistoriska museet som rymdskepp ger vi oss rakt ut i världsrymden. Ers undertecknad sitter vid rodret, eller snarare vid Uniview, ett visningsprogram från svenska SCISS som installerats i många planetarier över hela världen. Som vanligt, när det är svenskt, är det ordentligt gjort och ordentligt genomtänkt, in i minsta detalj. Artikeln slutar med en resa från Jorden till universums yttersta gräns. Teknik som förklaras: Digital Universe, manövrering, servrar, projektorer, projektorernas montage och styrning, kupolens konstruktion, ljudsystemet, Sloan Digital Sky Survey och 2DF Galaxy Redshift Survey, Imax-projektorn.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.233966/fly-me-to-the-moon-and-let-me-play-among-the-stars

Voyager har snart sett allt (2011) Rymdsonderna Voyager 1 och 2 är fantastiska. Båda befinner sig nu på gränsen mellan solvinden och de interstellära vindarna i tomma rymden mellan stjärnorna (heliosheath). Hur många andra elektroniska system kan du komma på som har fungerat utan fel i 33 år i totalt vakuum i minus 273 graders temperatur, inklusive en rullbandspelare som fortfarande går klanderfritt? Teknik som förklaras: solvinden, alla Voyagers sensorer, kameror, självfelsökande STAR-arkitektur, Ccs-färddator, Flight data system, Attitude and articulation control system, kraftförsörjning-RTG, två datalänkar, antenner, bandbredd, när Voyager dör.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.381514/voyager-har-snart-sett-allt

Fuglesang visar vägen (2014) Det finns många rymdforskningsprojekt på Kungliga Tekniska Högskolan. Hittills har institutionerna forskat var för sig, men nu ska allt hållas samman i en organisation. Den leds av en mycket lämplig person: Christer Fuglesang. Om du trodde att Christer Fuglesang bara var en tyngdlös kille som hoppade runt i rymden, har du fel. Han är visserligen anställd som astronaut av ESA, European Space Agency, men han har fått ett förordnande som adjungerad professor på KTH. Hans huvudsakliga forskningsämne är partikelfysik och det har han utvecklat på CERN, där han blivit Senior Fellow. Vi träffar Christer Fuglesang på KTH där han numera är föreståndare för KTH Rymdcenter.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.560556/fuglesang-visar-vagen

Finns människans framtid i rymden? (2011) Det är inte många som törs uttala sig lika tvärsäkert om människans framtid i rymden som Claes-Gustaf Nordquist, en författare och SF-entusiast som ägnat ett långt liv åt att studera rymdteknik, samtala med forskare och utvecklare, likväl som med framtidstänkare och SF-författare, och dra logiska slutsatser av det han sett. Här får han tala fritt. Han talar om mån- och marsfärder, månbaser, månens resurser, kommunikation, rymdhiss, kolonisering av Mars och materialutvinning, material på asteroider, Vasmir-teknik, ekonomi, rymdskrotsanering, rymdhotell, solsegel och magnetsolsegel, SETI.

https://www.idg.se/2.1085/1.414886/finns-manniskans-framtid-i-rymden

Den spektakulära räddningen av japanska Hayabusa (2010) Sonden Hayabusa sändes upp 2003, tog sig till asteroiden 25143 Itokawa i asteroidbätet mellan Mars och Jupiter, plockade upp material, gick sönder, fjärrreparerades och vände tillbaka till Jorden. Så långt bort har ingen jordisk farkost varit tidigare och återvänt oskadd. Artikeln berättar hela den fantastiska räddningsaktionen och triumfen när man kunde hämta kapseln på Jorden och analysera asteroidmaterialet som den fått med sig. Det tog sju år. Teknik som förklaras: vägen dit, provtagningsmetodik, Minerva förlorades, hur olyckan hände, kommunikationen återupptogs, ny färdplan, jonmotorn, provtagningskapseln, återinträde, analys.

https://www.idg.se/2.1085/1.354126/den-spektakulara-raddningen-av-japanska-hayabusa

Svenska SMART-1 gjorde hål i Månen (2017) Och nu vet vi var!! Ett stycke teknikhistoria som plötsligt blivit aktuellt med en smäll. När den svenskbyggda rymdfarkosten SMART-1 rände rätt in i månytan med 2 kilometer i sekunden år 2006 blev det ett rejält hål och en kaskad av måndamm slogs upp. Då såg vi bara blixten och kaskaden. Numera har man hittat nedslagsplatsen exakt. Kanske är Månen trots allt en ost med en massa hål? Fast det är vi som har gjort hålen. Men första och enda gången hittills som svenskar byggt en månsond, var 2005, då SMART-1 (Small Missions for Advanced Research in Technology-1) sändes iväg från franska Korou på toppen av en Ariane-5-raket, med destination månens sydpol. Det var ingen liten uppgift att samla ihop alla delar som behövdes (stjärnsensorer, reaktionshjul och gyron) och designa chassit. Drivmotorn var dessutom en helt ny, elektriskt driven jonmotor. Skulle det fungera? Jodå, med råge. Teknik som förklaras: Rymdbolaget, RUAG, kopplingsschema, komponenter, solpaneler, jonmotor, instrumentering, byggprocess, uppskjutning, störtning.

https://www.teknikaliteter.se/2017/10/30/svenska-smart-1-gjorde-hal-i-manen/

Esrange – Sveriges fönster mot rymden (2002) 3-2-1-Eld! Ett finger på en röd knapp. Raketen skjuter iväg från Esrange och ett jubel bryter ut i kontrollrummet. Det är nu den verkliga verksamheten börjar, att ta hand om alla data som raketen samlar in. Artikeln visar på förberedelser för uppskjutning av stratosfärraketer, säkerhetsåtgärder, datainsamling och efterbearbetning av PCM-data och systemskiss för data och meteorologi vid raketbasen. När den här artikeln skrevs, fanns inte Flightradar24 och allting sköttes med Windows XP. Det har ändrats sedan dess. Teknik som förklaras: stratosfärraketer, Maxus, mikrogravitation, säkerhetsavdelningen, telemetriavdelningen, radaravdelningen, instrumentering på marken och i raketerna, lokala nätverk, meteorologisk utrustning, radiofrekvenser. Be om PDF.

Satelliter ger raketbas i Kiruna stjärnglans (2002) Ingen blir förvånad när ballonger lika stora som Globen lyfter från Esrange eller när satellitantennerna vrider och vänder sig för att följa satelliterna. Det verkar som om högteknologin bitit sig fast i Kiruna. Denna andra artikel i Esrange-serien handlar om forskningsballonger och drift och övervakning av satelliter. Teknik som förklaras: satellitövervakning, kontrollrum, satellittyper, forskningsballonger, 802.11b över 310 kilometer, flera systemskisser. Be om PDF.

Rymdfysik

Med voltmätare i världsrymden (2013) När vi jordlingar besöker de stora gasjättarna i solsystemet är det de majestätiska vyerna, de tunga ackorden (tänk ”2001”) och de virvlande molnen som drar de stora rubrikerna. Rymdfarkosternas kameror får i stort sett hela äran för rymdfärden. Men de beskedligare instrumenten, med konstiga namn som efw, lap och mefisto som mäter partikeltäthet och laddade partiklar, drar sällan några rubriker. Ändå är det just de instrumenten som ger oss hela den stora bilden, till exempel när den jordiska farkost som kommit längst bort från jorden nu nått heliosheath, yttre rymden, eller stjärnvidderna. Runt de stora planeterna står det ut stora kvastar av radiostrålning, deras magnetsvansar står som väldiga bubblor eller trattar som sväljer laddade partiklar på löpande band, som virvlar ned mot planetens poler och genererar strömmar i klassen miljontals ampere på vägen ned. Teknik som förklaras: magnetosfär, Birkelands terella, massutkastningar, langmuirprob, solvinden, Helispheric Current Sheet, norrsken, mätvärden i rymden, magnetometer, alfvénvågor, rymdskeppet JUICE, satelliten Freja, SpaceWire eller IEEE 1355, BepiColombo, Cluster-satelliterna, Voyager.

http://www.qedata.se/idg-artiklar/voltmetare-i-verldsrymden/med_voltmetare_i_verldsrymden.htm

Kortare version i Techworld

https://techworld.idg.se/2.2524/1.524593/med-voltmatare-i-varldsrymden

Tumlande radiovågor ändrar bilden av universum (2010) Ett nytt sätt att överföra data på en radiovåg ger rymdfysikerna en trollstav. Om utvecklingen fortsätter kan även vanliga datoranvändare glädjas. Radioastronomi, rymdfysik och datakommunikation har en hel del gemensamt. Ett genombrott på ett område knuffar genast de andra framåt. Stora, billiga antennmattor har ersatt de bångliga parabolantennerna i sökandet efter universums gränser och nya, avancerade radiomottagare har möjliggjort helt nya användningsområden för antennerna. Radioastronomerna menar att det är som att gå från svartvitt till färg. En lång intervju med professorn i rymdfysik Bo Thidé vid IRF i Uppsala. Teknik som förklaras: LOFAR, LOIS, Spin Angular Momentum, SAM, Orbital Angular Momentum, OAM, grundläggande förklaring av OAM, kvantmoder, Shannons lag.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.337064/tumlande-radiovagor-andrar-bilden-av-universum

HAARP – världens starkaste kortvågssändare (2013) Artikeln beskriver dels kortvågssändaren HAARP (High-frequency Active Auroral Research Program) belägen i Gakona i Alaska, dels ganska mycket rymdfysik och även ett projekt som bedrivits vid HAARP av den svenske forskaren Thomas Leyser från IRF i Uppsala. HAARP är avsedd för jonosfärsforskning och metoden är förenklat att skicka upp kortvågsstrålning mellan 2,7-10 MHz mot jonosfären och se hur ekona förändras när exempelvis Solen har en massutkastning. Teknik som förklaras: forskningens grunder, jonosfär, plasmaturbuilens, antennerna, sändarens uppbyggnad, fasstyrning. OBS! Det här den tekniska sanningen, inte pseudovetenskap. Vill du läsa om strålrädsla, tankestyrning, sändare i hjärnan, supervapen, klimatförändringar mm dumt, gå vidare till avsnittet om just pseudovetenskap.

Artikeln finns i min tidning Teknikaliteter #2 som utgav av IDG år 2013. Be om PDF.

Partikelforskning

SPS accelererar protoner till 450 gigaelektronvolt (2002) Artikel nummer 1 i serien om uppbyggnaden av LHC (Large Hadron Collider) vid CERN i Schweiz. SPS betyder Super Proton Synchrotron och nog var den SUPER, alltid, 100 meter ned i marken. På sidan två finns en kortkurs i kärnfysik som berättar om neutroner, protoner, kvarkar, W- och Z-bosoner och till sist det eftersökta Higgs-fältet. Systemskissen visar SPS-riungen, dess drivelektronik och fokuserande magneter (kvadrupoler och sextupoler) och accelerationskaviteter. En bildserie med en stor titt i kontrollrummet. Teknik som förklaras: protonpaketen, för-ringen PS, synkrotronringen SPS, HF-generatorer med klystroner, fördelarna med Java-programmering.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.275993/450-gigaelektronvolt-mot-universums-skapelse

Här ska universums hemligheter avslöjas (2002) Artikel nummer 2 i serien om uppbyggnaden av LHC (Large Hadron Collider) vid CERN i Schweiz. Artikeln berättar dels om Higgspartikeln, vars avslöjande är ett av målen med uppbyggnaden av en av detektorerna i LHC-ringen: ATLAS. LHC var inte klar vid besöket och skulle inte öppnas förrän 2007. Undertecknad och redaktören Fredrik Bernsel fick kladda på alla ingående detaljer. Den stora systemskissen visar ATLAS och dess uppbyggnad, deldetektorer och kringkomponenter. LHC-rören och hur dataflödena går. Teknik som förklaras: protonen, krocken, idén med detektorer, ATLAS, supraledare, data-silning, databehandling, mycket stor systemskiss, organisationen vid CERN.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.276009

Andra gången gillt för LHC (2009) Artikel nummer 3 i serien om uppbyggnaden av LHC. Varför väger något något? Vi har över huvud taget ingen aning, men det finns en misstanke om att elementarpartikeln Higgsbosonen har ett gravitationellt finger med i spelet. Atlas-detektorn vid CERN är igång med att finna svaren. Higgsbosoner finns överallt omkring oss och det kan vara partiklarnas interaktion med varandra (higgsfältet) som avgör massan. Ju starkare interaktion, desto mera massa. Eller tvärtom. Det är därför neutriner inte väger något, för de samverkar inte med higgsfältet. Nu återstår det att krocka sönder en proton så man får ut bosonerna. Teknik som förklaras: Atlas uppbyggnad, detektorer, datafångst, datareduktion, datoranläggning, datadistribution ut i världen, kontrollrummet, magnetrörens konstruktion, supraledarna, acceleratorkaviteter, olyckan år 2008.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.281720/andra-gangen-gillt-for-lhc

Krocken gav klarhet – Så hittades Higgspartikeln (2012) Det blev inget högljutt plång. Ingen visare slog i botten. Det blev bara en liten obetydlig knäck på en kurva. Och beviset är inte absolut, ändå hävdar forskarna att man hittat Higgspartikeln. Hur gick det till egentligen? Sara Strandberg, lektor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar hur man 4 juli, 2012 fastställde att Higgspartiklen existerar och höll utlovade 125 GeV energi. Higgspartiklen finns egentligen inte i naturen, men Higgsfältet finns och är det fält som ger alla partiklar massa, som ser till att saker och ting väger något. Naturligtvis har ingen sett en Higgspartikel, det finns bara statistiska bevis. Partikeln existerar bara några femtosekunder. Teknik som förklaras: standardmodellen, ATLAS-experimentet, pixeldetektorer, statistiska bevis, Higgspartikeln, Higgsfältet, kvarkar och antikvarkar, simuleringar, samarbetsorganisationen i världen.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.623786/krocken-gav-klarhet—sa-hittades-higgspartikeln

En elektronkanon i den skånska myllan (2011) Sverige ligger inte längre på efterkälken inom materialforskningen. När acceleratorn Max IV står klar i Lund 2015 kommer vi att förfoga över världens starkaste ljuskälla. Med synkrotronljus kan man studera hur materien är uppbyggd – något vi inte kan se med blotta ögat, hur bra mikroskop vi än har. På Max IV öppnar de unika tekniska egenskaperna nya möjligheter. Anläggningens konstruktion gör att olika processer kan granskas med en betydligt högre noggrannhet än vad som tidigare varit möjligt. Forskarna kommer också att kunna studera kemiska reaktioner med mycket korta tidsförlopp. Vi besöker den befintliga anläggningen MaxLab och tittar på alla detaljer. Teknik som förklaras: synkrotronljus, undersökningsmetod, acceleratorerna, katoderna, accelerationskaviteter, elektronstrålen, avböjning, wiggler, strålrör, strålsensorer.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.408515/en-elektronkanon-i-den-skanska-myllan

Antimateria – syns inte men finns där ändå (2013) Antimateria är precis som vanlig materia, fast tvärtom. Om vår värld bestod av antimateria skulle allt vara ungefär som vanligt, men strömmen skulle gå baklänges i sladdarna, och om vi träffade på otäcka materiamänniskor skulle vi båda flyga i luften. Det är något grundläggande fel på vårt universum. Eller är det våra teorier som är fel? Enligt teorin om Big Bang skulle det ha bildats lika mycket materia som antimateria vid den stora smällen, om den var symmetrisk. Materia och antimateria borde sedan omedelbart ha förintat varandra och allt som fanns kvar borde ha varit gammastrålning, som är stabil. Men eftersom du och jag inte består av strålning utan av alldeles påtaglig materia, är teorin antagligen fel. Teknik som förklaras: Big Bang, symmetri, partiklar-antipartiklar, CERNs experiment, penning-jonfällan, wilsonkammaren, superblixtar strålar positroner. OBS! Virrigt layoutad av IDG.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.489771/antimateria—syns-inte-men-finns-dar-anda

Mörk materia syns inte men finns där ändå (2014) Ingen vet vad den mörka materien består av, bara att den måste finnas där. Man tror att den mörka materien skapades vid Big Bang precis som den vanliga, synliga materien, och att den finns kvar än i dag, fast den inte syns. För att försöka förstå hur den mörka materien fungerar träffar vi Anna Davour, vetenskapsjournalist och doktor i fysik med specialområdet astropartikelfysik, som både arbetat med detektorn Picasso i Kanada och med neutrinoteleskopet Amanda på Sydpolen. Teknik som förklaras: den saknade materien i universum, förklaringsmodeller, mätmetoder, WIMP, gravitationella linser, Picasso – Project In Canada to Search for Supersymmetric Objects, CDMS – Cryogenic Dark Matter Search, Lux Zeplin – Large Underground Xenon experiment.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.591466/mork-materia-syns-inte-men-finns-dar-anda

Strålning

Gammanätet säkrar Sverige (2013) Sverige har liksom resten av Europa haft ett nätverk av strålningsmätare, som rapporterat strålnivåerna i hela landet sedan i slutet av 1950-talet. Då sattes mätstationerna upp för att undersöka nedfall från atmosfäriska kärnvapenprov. Idag används det nationella nätverket av gammastationer till något helt annat. Vi talar med Jan Johansson som jobbar på Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) enhet för beredskap, avdelningen för strålskydd. Hans arbete handlar huvudsakligen om nationella mätsystem, expertstöd och bedömningar av radionukleära tillbud. Teknik som förklaras: gammastationer, luftfilterstationer, ädelgasstationer, becquerel, Bq/m³, Sv/h, SSMs nätverk, larmkriterier, bakgrundsstrålning, Eurdep, väderberoende mätningar, dos i Gy, Tjernobyl och Forsmark.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.507880/gammanatet-sakrar-sverige

Geovetenskap och geografi

Struves meridianbåge (2011) Är jorden rund som en boll eller är den avplattad vid polerna? Numera vet vi, men i början av 1800-talet var avplattningen bara ett friskt antagande. Bevisa det! Och bara med handverktyg. Och till nio siffrors noggrannhet. Friedrich Georg Wilhelm von Struve (1793-1864) började som student på Dorpats Universitet 1808 och studerade astronomin. Tsar Alexander I av Ryssland gav Struve och översten i generalstaben Carl Tenner i uppdrag att mäta meridianbågen från Donau i nuvarande Ukraina till Hammerfest i Norge vid Norra ishavet. Vi åkte till en mätpunkt i Litauen, numera världsarv, och undersökte. Teknik som förklaras: historik från 1700-talet, meridianbåge, teodolit, tartumeridianen, Fuglenes i Hammerfest, Staro-Nekrassowka vid Svarta Havet, huvudpunkter, hjälppunkter, resultatet, världsarv, geodetisk punkt.

https://www.idg.se/2.1085/1.379367/struves-meridianbage

När jorden kliar sig går skogs-PC:n på högvarv (2004) Marken under våra fötter är inte så fast som vi kanske tror. Jordskorpan består av lösa kontinentalplattor som spänner och gnager mot varandra hela tiden. Plötsligt släpper en platta taget och rör sig en halvmeter. Det kallas jordbävning och registreras av seismometrar över hela landet. De är hopkopplade i ett nätverk kallat SNSN, Swedish National Seismic Network och allt data samlas i Uppsala och utvärderas. En intervju med den välkände professorn Reynir Böðvarsson vid Geovetenskapliga Institutionen vid Uppsala Universitet som själv utvecklat maskinvaran i seismometrarna. Allra sist tolkas ett jordskalv i detalj. Teknik som förklaras: hypocentrum, epicentrum, magnitud, seismometrarnas uppbyggnad, Red Hat Linux, S-vågor, P-vågor, frekvensspektrum 0,25-32 Hz. Be om PDF.

Pseudovetenskap

Foliehatt – nej tack! (2010) ”Mobiltelefoner, sladdlösa telefoner och trådlöst bredband alstrar mikrovågsstrålning. Om dosen blir för hög blir vi stekta som i en mikrovågsugn.” Så står det på en webbplats för alla som är rädda för allt nytt i samhället. Hur osant är det här egentligen? På en skrämmarsajt på Internet kan man läsa: ”De har tittat in i min hjärna! Det är enda möjligheten till att de kan ha fått reda på allt.” Den är en i den långa rad av förvirrade desinformatörer som vill få oss att tro att det mesta som har ordet ”strålning” i titeln är antingen dödsfarligt eller används av en hemlig organisation som av något obskyrt skäl vill övervaka oss alla. Teknikfientlighet har funnits så länge det har funnits ny teknik. Den kan vara ekonomiskt eller politiskt motiverad, men beror ofta bara på ren okunnighet. Artikeln förklarar hur det egentligen ligger till. O-teknik som förklaras: foliehattarnas fysik, psykotronisk strålning, sändare i hjärnan, mobiltelefonens funktion, kognitiv beteendeterapi, schizofreni, märkliga skyddsprodukter, praktiskt prov i Hörby. En sak är klar: Någon är ute efter dig. Se upp för de svarta helikoptrarna!

https://techworld.idg.se/2.2524/1.359747

Placebokalsonger – så tjänar flumsajterna pengar på elallergiker (2015) Det finns en del webbsajter där det säljs utrustning och prylar som uppger sig skydda mot strålning. Vi tog en titt på fyra sajter, två webbutiker som säljer ett stort urval av skyddsutrustning för el eller strålning, en sajt som marknadsför ett fabrikat av produkter och så ett konsultföretag som säljer bluffprodukter. O-teknik som förklaras: skärmade kalsonger, skärmad keps, skärmande baldakin, ledande färg, mikrovågstät fönsterfilm, Aires Defender.

https://m3.idg.se/2.1022/1.608772/placebokalsonger—sa-tjanar-flumsajterna-pengar-pa-elallergiker

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!