Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden elektronik, halvledare, atomur och elektroarkeologi. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Elektronik

Så fungerar nätaggregatet (2014) I jämförelse med högpresterande kretsar kan strömförsörjning tyckas vara den enklaste biten, men det finns en hel del att hålla reda på. Häng med på en djupdykning i nätaggregatens värld. Vi vill helst att de inte ska höras, de ska inte förbruka någon energi och inte bli varma heller. Men de ska förse våra datorer med stabil ström och en aldrig sviktande spänning. Nätaggregatet är en anonym, grå låda man bara skruvar in i datorn och sedan försöker glömma i möjligaste mån. Men detta aggregat har genomgått en precis lika intensiv utveckling som datorn det driver. Teknik som förklaras: spänningsfall, jordplan, distribuerade kondensatorer, linjära aggregat, switchade aggregat, ATX-standarden, DC/DC-omvandlare, toleranser, styrsignaler, indikatorer, verkningsgrad, effektfaktor, säkerhet, EMC, konstiga kondensatorer.

https://www.sweclockers.com/artikel/19050-sa-fungerar-nataggregatet

Frekvensomriktaren – industrins lyckopiller (2010) Den är tämligen anspråkslös och gör inte mycket väsen av sig. Men den tjänar in miljarder åt industrin varje år och är en otrolig vinst för miljön. Frekvensomriktaren har blivit en revolution för allt som behöver varvtalsreglering, och det är det mesta nu för tiden. Varför varvtalsreglerar man så enkla grejor som fläktar, kylskåp och tvättmaskiner? Eller så tunga grejor som kylmaskiner och lokomotiv? Teknik som förklaras: varvtalsstyrning, likströmsmotor, asynkronmotor, tvättmaskiner, elschema, vågformer, högeffektkomponenter.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/07/frekvensomriktaren-industrins-lyckopiller/

Halvledare

Halvledartillverkning hos MyFab: Sweden’s future – in your hands! (2019) Miniaturization and efficiency are today’s buzzwords in society. The prototype of the first mobile phone was the size of three wardrobes. What happened next? I shrank ten thousand times. But at the time only Ericsson could afford that sort of development.Today’s start-up companies do not have such economic muscle. Instead, they have Myfab, where intricate microcircuits can be manufactured with world-leading machinery. But someone has to pay. Sweden pays. What’s the use of all this super-hightech to Swedish general society? A lot, actually! Sweden has become a wealthy, high-tech country with a prominent position in the world, thanks to its industry. Teknik som förklaras: vinsterna för samhället med svensk halvledarutveckling, olika svenska företag som dragit nytta av utvecklingen, MyFabs roll i Sverige och Europa, fördelarna för svenska doktorander, EUROnanoLAB.

http://myfab.se/News/AllNews/tabid/69/itemId/168/Default.aspx

Halvledartillverkning hos MyFab: Clean Room Galore! (2019) Anything that can be put on a silicon chip is up for grabs to the researchers at the Electrum Laboratory at KTH! With those words, Associate Professor Per-Erik Hellström starts up his guided tour of the Myfab clean room in Kista, right north of Stockholm. Space-people clad in white plastic suits, working behind hermetically sealed windows, seem like an immensely expensive experiment. It doesn’t look like something that would benefit society as a whole, nor the industry or the university’s sponsors. One can’t even make out what they’re doing. You only know it’s expensive. It just happens to be the other way around. The Myfab clean room at KTH in Kista is used by both students and industry. The industry likes to run its production there, because of the high reliability. It makes for consistent, high-quality products, which makes the industry an eager sponsor. Teknik som förklaras: kvalitetskrav, driftsäkerhet, förutsägbara resultat, kiselkarbid, olika steg i halvledartillverkning, utrustning.

http://myfab.se/News/AllNews/tabid/69/itemId/164/Default.aspx

Kiselkarbid som halvledare (2017) Jakten på en ersättare till kisel fortsätter och frågan är om föreningen kiselkarbid är en kandidat? Kylfläktar surrar och bullrar och halvledare som blir varma leder ström sämre, processorer går långsammare och värmen är ett ständigt problem för både logik och switchelektronik. Så varför inte skaffa ett halvledarmaterial som tål värmen, så att kylning inte behövs? Kiselkarbid (SiC, eng. silicon carbide) är ett sådant halvledarmaterial. Du har det säkert redan hemma. Vi brukar kalla det för karborundum eller slipsten. Med kiselkarbid kan man tillverka halvledare som är unika på flera sätt. De tål väldigt höga temperaturer. De kan till exempel närapå glöda och ändå fungera. De tål också väldigt höga spänningar. Teknik som förklaras: framställning, polytyper, krafthalvledare, tågdrivning, partikelfysik, elkraft, integrerade och andra kretsar för hög temperatur, användning i rymden, Venus, kamerakretsar, spänningsomvandlare.

https://www.sweclockers.com/artikel/23100-kiselkarbid-som-halvledare

Grafen kan ge terahertzfart (2014) Grafen är ett utmärkt material att bygga snabbare, mindre och bättre transistorer av, bara man kan göra framställningen mer effektiv. Grafentransistorer är en väg mot framtiden. Förmodligen. Tekniken lovar drift i terahertzområdet, när transistorerna en dag går att framställa på ett effektivt sätt. Teknik som förklaras: grafenbastransistorer, atomtjockt lager, ytresistivitet, elektronmobiliteten ger farten, framställning, provning, mätning, tillämpningar, sensorer.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.539259/grafen-kan-ge-terahertzfart

https://www.sweclockers.com/artikel/22874-grafenforskning-inom-elektronik-pa-kth

Nytt spinn på gammal dröm (2013) Spinntroniken är den nya elektroniken. Det icke-flyktiga primärminnet är en gammal önskedröm. Det fanns i de första datorerna, men försvann sedan i och med de dynamiska halvledarminnena. Härnäst är det mobiltelefonerna och de trådlösa näten som står inför en upprustning i mikrometerstorlek. Titta in på KTH:s Electrum i Kista. Teknik som förklaras: permanenta minnen, MRAM, tunnelmagnetresistans, oscillatorer i mikrovåg, spinnvågskrets, tusen radarmottagare, terahertzforskning, stråltålighet.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.532777/nytt-spinn-pa-gammal-drom

I atomurmakarens verkstad (2012) Går din atomklocka efter? Gnisslar den lite och behöver smörjas? Håller atomerna på att ta slut? Då är det dags att gå till atomurmakaren och få uret kontrollerat mot en frekvensstandard. Atomklockor är egentligen inget magiskt eller obegripligt utan kan mekas i källaren hos en tillräckligt avancerad hobbyidkare. Magnus Danielson i Stockholm har en lite ovanlig hobby som rör tid och frekvens: Han reparerar atomklockor. Teknik som förklaras: rubidium-ur, tidsdistribution, rubidiumoscillator, om rubidium, toleranser, stabilitet, funktionsprincip, felmekanismer, GPS, praktikfall.

https://www.idg.se/2.1085/1.443818/i-atomurmakarens-verkstad

Intel Fab 24 – ett rent monster (2011) Kiselkretsar finns överallt idag. Vi botar snart alla teknologiska problem genom att ”kasta mer kisel på dem”. Intels stora, avancerade CPU:er tillverkas på Irland och vi har varit i fabriken och tagit en titt. En fabrik som alla andra? Nej, verkligen inte! CPU:er till datorer tillverkas i gigantiska halvledarfabriker, som är ett mönster av renhet. När kretsarna har detaljer i storlek med 15 nanometer kan en enda dammpartikel på en mikrometer betyda kassation. Renare än i Intels Fab 24 i Leixlip på Irland kan det knappast bli. Teknik som förklaras: fabrikens uppbyggnad, transporter i fabriken, rening av utsläpp, extrem hygien, så tillverkas halvledare, kisel, zonsmältning, stepper, etsning, jonimplantation, ledningsmönster, inspektion, kontaktering.

https://www.idg.se/2.1085/1.383976/intel-fab-24–ett-rent-monster

Historik

En lysande framgång – 50 år med lysdioden (2013) Lysdioden har på väldigt kort tid gått från att vara en lustig liten tingest till något som lyser upp mycket i våra liv – från bilar och butiksskyltar till sportevenemang och de jättebildskärmar som numera sitter på husväggar i alla större städer. Glödlampans dagar är räknade, helt enkelt. Sorry, Edison. Teknik som förklaras: historik, funktionsprincip, spektrum, elektroluminiscens , blå lysdioder, galliumnitrid, vita lysdioder finns inte, laserdioder, laservapen, oled, organic light emitting diode, stor-TV-skärmar.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.536267/en-lysande-framgang—50-ar-med-lysdioden

Laserns historia (2015) Pang! Zapp! Gnistregn. Det är så vi tänker på laser och det var så det började. Rubinlasern var bland de allra första lasrarna och man mätte tidigt energin i strålen genom att räkna hur många rakblad av ett visst märke som den kunde skjuta igenom. Idag är det andra parametrar som är viktiga. Lasern är en sån där mirakelmaskin som alla älskar. Den har betytt oerhört mycket för vår moderna civilisation. Det är inte underligt att den belönades med nobelpriset 1964. Från början hade den ingen kommersiell betydelse, utan var mest en inspiration för science fiction-författare. Både Blixt Gordon och Musse Pigg har till exempel skjutit med laserpistol. Teknik som förklaras: laser, maser, stimulerad emission, rubinlaser, gaslaser, HeNe, halvledarlaser, fiberoptik, galliumarsenid, indiumfosfid, galliumantimonid, galliumnitrid, aluminiumgalliumarsenid, single mode-fiber, vapenlaser, naturliga lasrar, Eta Carinae.

https://www.sunet.se/blogg/laserns-historia/

Elektroarkeologi

Elektroarkeologi: Quad 303 (2014) Slutförstärkaren Quad 303 är en absolut trotjänare av solitt brittiskt fabrikat som verkar kunna leva hur länge som helst. Det är en sanning med modifikation, för till sist faller någon komponent för åldersstrecket, som i författarens exemplar. Men vilken komponent? Här behövdes verklig elektroarkeologisk expertis. Teknik som förklaras: förstärkarens kopplingsschema, data, livslängden, felbeskrivning, felsökning, instrumentering, sprucken kondensator, nätaggregatets egenheter, provning.

https://www.idg.se/2.1085/1.542090/elektroarkeologi-quad-303

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!