Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden kommunikation, radio mätteknik, störningar och amatörradio. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Wifi

Malmbrytning via fjärrkontroll (2001) Eld i berget! Ett lätt tryck på en röd knapp och hela bergssidan störtar in. Efter ett tag börjar schaktmaskinerna arbeta. Allt utan mänsklig medverkan. Kirunagruvan har totalt 40 mil vägnät, där nere finns mobiltelefontäckning, kommunikationsradio och vanliga telefoner. Riksradion återutsänds via trådradio så det finns musik över allt, en restaurang och så datorer. Alla datorer i gruvan, radiolänkar, mätmaskiner osv är förbundna med ett fiberoptiskt ATM-nät. Lång bildserie om produktionstekniken. Ingångsbilden är synnerligen lyckad och en av de första jag tog med min (då) nya digitalkamera, Nikon Coolpix 950. Teknik som förklaras: historik, fjärrstyrning av borraggregat, schaktmaskiner och malmtåg, eldrivna fordon, Toro-lastaren, exakt navigation, COM 2000 mediabuss, navigeringssystemet HUNS, styrsystemet LUCS, malmens transportväg, ABB styrprogram, övervakningskameror, trafikdirigering, manövrering av friskluftsfläktar, malmanalys med balthazarsmaskinen, röntgendiffraktion. Be om PDF.

Den uppkopplade gruvan (2014) Om man säger ”gruvdrift” tänker du kanske på muskulösa killar i hjälm som borrar med tryckluftsborr i en bergvägg. Svetten stänker och salvorna går. Helt fel. Tänk i stället på en högutbildad gruvtekniker som bygger programsystem, mäter decibelmilliwatt och läser TechWorld. Ingen står och borrar för hand i produktionen i Kirunagruvan. Ingen skyfflar malm i malmvagnar, och skulle Indiana Jones en dag följa med på malmtåget skulle operatörerna i produktionscentralen se det på en gång och stoppa äventyret. Den här artikeln är skriven 13 år efter den förra, så datornäten har uppgraderats ordentligt. Teknik som förklaras: systemskiss, fjärrlastning, malmtåg, positionering, VOIP, optisk fiber, fältswitchar, accesspunkter, produktionssystemet Wolis, trådlösa nät under jord.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.556141/den-uppkopplade-gruvan

Uppkopplad på 10.000 meter – så funkar wifi på flygplan (2015) Passenger connectivity, det är när flygplanspassagerare kan ha kontakt med marken under flygning. Det är inget nytt, men den där dyrbara sätestelefonen som krävde att du drog kreditkortet innan du kunde ringa, är numera borta. Wifi och internet ombord är flygbolagens nya lockmedel för att sticka ut bland konkurrenterna. Symbolen som ser ut som ett flygplan med radiovågor som strålar ut, kommer att bli allt vanligare. Norwegian Air Shuttle erbjuder gratis wifi på alla flygningar. Men hur bra fungerar det och hur ser tekniken ut? Teknik som förklaras: air-to-ground, satellitkopplingar, Ka-bandet, brandväggar, ombordsystemet, satellitantennen, wifi-antenner och antennstyrning, system i cockpit, montage, framtiden.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.644569/wifi-flygplan

Wi-Spy missar ingenting (2014) Varför går det så segt på det trådlösa nätet? Inledande undersökningar kan göras med enkla tillämpningar som Wifi Analyzer, men ska man gå djupare behövs en analysator som inte är bunden till kanalerna 1–14. Vad är problemet med att undersöka dagens radiosignaler? Moderna signaler, hoppfrekvensradio, mobiltelefoner, blåtand och wlan kommer i mycket korta pulser och hoppar i frekvens. Flera olika tjänster kan hoppa runt i varandras frekvensband och en enda apparat kan ha flera sändare. Då behövs en spektrumanalysator som kan se korta bärvågspulser. Metageeks Wi-Spy DBx kan just det. Teknik som förklaras: utrustningen, inkoppling. dBm, störningar från mikrovågsugn, bandutnyttjande, trådlösa kameror, enheter som inte tar hänsyn, protokollanalys, vattenfallsdiagram, bluetooth.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.539090/wi-spy-missar-ingenting

Mimo och beamforming (2014) Vår törst efter allt snabbare trådlös dataöverföring tycks osläckbar och nya metoder kommer hela tiden. Det som hindrar den snabba överföringen är moder natur, som ställer upp hinder i form av störningar och reflekterande ytor. Det gäller att slinka runt, släcka ut eller dra nytta av hindren på olika sätt. Vi plockar sönder ett par acesspunkter i småbitar och förklarar. Teknik som förklaras: radiogrunder, antenntyper, flervägsutbredning, kan radiovågor gå runt hörn, diffraktion, strålningsdiagram, diversitet, beamforming – strålformning, 802.11a-z-standarder, SISO är inget sisu, men det är MISO och MIMO, 1×1:1 och 3×3:3, MU-MIMO, 802.11ac, CO-MIMO, Ruckus 7962, Ruckus 7363, Buffalo WZR-HP-G450H, MIMO-antenner i mobiltelefoner och datorer, störningar.

https://www.idg.se/2.1085/1.541979/mimo-och-beamforming

Analysera allt som rör sig (2011) Wifi Analyzer är ett alldeles utmärkt litet freewareprogram till Android-telefoner som man kan ha mycket både nytta och nöje av i sitt dagliga värv, såväl som när man bara vill snoka lite allmänt. Är du en tekniker som måste gå runt i lokalerna och hitta fel på trådlösa nät hela dagarna? Eller är du bara en undersökande sorts människa som vill se vilka nät som finns där du befinner dig? Och eventuellt kunna hitta de öppna näten och surfa lite? Wifi Analyzer är en sniffer, en bärbar nätverksanalysator av enklare slag, som duger alldeles utmärkt till enklare felsökning i trådlösa nätverk. Du kan hitta trasiga accesspunkter, punkter som sitter illa monterade, väggar som inte släpper igenom mikrovåg och kaotiska situationer när det finns alldeles för många nät. Teknik som förklaras: Finns det nät här? Hur många nät? För många nät? För många nät på samma kanal? Just det där nätet du är ute efter, har det försvunnit? Var finns de lediga kanalerna? Går accesspunkten upp och ned? Vilka skydd används i lokalerna? Finns det oskyddade nät? decibelmilliwatt över femtio Ohm.

https://www.idg.se/2.1085/1.387783/analysera-allt-som-ror-sig

Historik

Trådlösa nätverk – inte längre utopier (1997) Första artikeln som publicerades i Sverige om provning av maskinvara för Windows-PC i trådlösa nätverk. Jag testade tre produkter. Accesspunkter och användarenheter från Breezecom, Wavelan och Arlan. Acesspunkterna klarade 2 Mbps, anslöts till 10BaseT med hela 10 Mbps och användarenheterna drog ett par watt och konfigurerades via serielina på 9600 bps. Belastningsprovet utfördes med filer mellan 1-65 kB. Ack. Det var tider. Trådlösa nät var kanske inte en utopi, vilket artikeln bevisar, men se Breezecoms pris för användarutrustningen: 12.300 kronor. Idag är Wifi en kostnadsfri självklarhet, en liten chip på kretskortet, bara. Teknik som förklaras: Ethernet, roaming, bryggor, routrar. PDF:en är ett särtryck som NOK tryckte åt Upgrade, som sålde Breezenets utrustning.

Mobiltelefoni

Full täckning – så fungerar mobilnätet (2015) Du använder det varje dag, men har du koll på vad som händer hos en teleoperatör varje gång du lyfter luren för att ringa, messa eller surfa? GSM och 3G-näten är något alldeles unikt egentligen. En tekniklösning som fungerar helt universellt, med terminaler av valfri ålder, från valfri leverantör, i valfritt land, i såväl väldens allra rikaste länder som de allra fattigaste i tredje världen. Att använda mobilnätet kräver inga större kunskaper av användarna. Men bakom den trådlösa fasaden finns en väldig samling databaser och serverfunktioner (och förkortningar. Beklagar detta.). Den trådlösa biten är en mycket liten del av det hela. Teknik som förklaras: telefonens anslutning och identifikation, Mobile Switching Centre, debitering, databaser, roaming, SIM-kort, IMEI-nummer, IMSI-nummer, Short Message Service Centre, datakoppel, cellbyte, positionering, avlyssning, 2G, 3G, 4G, 5G.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.639027/mobiltackning

Radio, radiokommunikation

Isolerad jättestation fixar åtkomst överallt (2004) Behöver du kommunicera med en avlägsen plats? Har du en fabrik mitt i Afrika? Kanske saknas telenät, Internet och elektricitet? Vi har besökt världens största markstation för satellitkommunikation. De kan hjälpa dig. Goonhilly Satellite Earth Station är en engelsk jätteanläggning på 64 hektar, belägen på Lizard-halvön i Cornwall på Englands sydspets. Stationen blev berömd för att ha tagit emot det första satellitsända TV-programmet från USA 1962, via Telestar-satelliten. Artikeln är historisk. Goonhilly är numera avvecklad som markstation eftersom optiska fibrer nu sköter det arbetet bättre. Fram till 2011 hade man ett stort besökscentrum, men det är idag avvecklat. Förslag finns att använda de återstående tre parabolantennerna för radioastronomi och kommunikation med rymdskepp. Teknik som förklaras: historik, kommunikatonsmöjligheter, antennerna och deras styrning, geostationbära satelliter, Very Small Aperture Teminal, Arthur, Uther, Guinevere, Lancelot, fallbacktjänst där Internet inte finns. Be om PDF

Så signalspanar Sverige (2014) Sverige har en stolt tradition av signalspaning, och makterna i vår närhet är som bekant inte heller oblyga när det kommer till militär underrättelsetjänst. Det har signalspanats i Sverige länge, ända sedan det fanns telegraftrafik att spana på. Den första optiska telegrafen, Edelcrantz tiobitarsmodell (använd cirka 1830–1880), var oerhört lätt att spana på – man behövde bara stå bredvid och titta. Sedan dess har det blivit svårare, och Sveriges allianser har växlat. Mest kända är de svenska insatserna under andra världskriget. Teknik som förklaras: avsikten, signalspaning, Arne Beurling, DC-3:an, signalspaning i krig, hoppfrekvensradio, störningar, kryptonycklar, BUK-systemet som sköt ned flygplanet MH17, signalspaning till sjöss och i luften.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.598985/sa-signalspanar-sverige

Varning för störsändare! (2015) Ordet störsändare kanske för tankarna till när Sovjet gjorde allt för att tysta BBC, men störsändare används i dag till annat – trådlösa nät, gps och flygradar är de nya offren. Den moderna människan förlitar sig på ett antal radiobaserade system för navigering, kommunikation och transport. Många skulle inte ens fundera eller reagera om tjänsten skulle störas eller förses med falsk information. De flesta skulle inte ens förstå att en störning kan påverka dem. De har aldrig upplevt en störsändare. Tyvärr blir störningar mot mobiltelefoni, myndigheter, polis och olika typer av trådlösa nät allt vanligare. Alltså: sabotage i vårt välordnade Sverige. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, berättar. Teknik som förklaras: GPS-störning, GPS-spoofing, mjukvarudefinierad radio (SDR), dBm, vem vill störa, varför, förhindra spårning av stöldgods, realtid från GPS, amerikanska flygplatser, billig kinesisk utrustning på Internet.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.603936/varning-for-storsandare

Nackamasterna (2006) Vi har träffat grabbarna med de verkligt stora leksakerna: teknikerna på Stockholm/Nacka strax öster om Stockholm. Masterna reser sig majestätiskt över landskapet och syns visa omkring. Dess flygvarningsljus syns många kilometer på nätterna, där de sveper runt i molnen. Vi tar dig med på en tur bland koaxialkablar tjocka som mätta boaormar och sändarskåp med elektronrör stora som papperskorgar. De 300 meter höga masterna förser Stockholmsområdet ända ned till Nynäshamn med marksänd radio och TV. När artikeln skrevs höll man på att byta äldre analog sändarutrustning mot nyare digital. Idag har landet helt övergått till digitalt modulerad TV (DVB-T) som drar betydligt lägre sändareffekter. Men masterna och infrastrukturen är sig lik. Artikeln refereras i Wikipedia. Teknik som förklaras: Teknik som förklaras: historik, täckningskarta, redundans, reservkraft 450 kVA, Teracoms nätverk, alla antenner och tjänster som finns i masten, dipolmattor, radiolänk, koaxkablarna, begreppet ERP, underhållsarbete, svensk driftsäkerhet. Be om PDF.

Teracom strålar ut radioprogrammen (2001) Sveriges Radio och Sveriges Television når ut till 99,8 procent av befolkningen. Men hur går det till? Vi har hälsat på i Kaknästornet för att se vart radiovågorna tar vägen. Alla signalvägar in och ut ur Kaknästornet beskrivs. En bildserie visar Teracoms driftcentral och rundradiocentral, sändarna till Teracom Skyport (satellitantennerna). Digital-TV höll på att göra sitt intåg och 3G (UMTS) var nytt då. Fördelarna med DVB-T förklaras i en särskild ruta. Denna artikel skrevs för Nätverk & Kommunikation. Teknik som förklaras: Teracoms marknät, mikrovågslänkar, SDH-nät, LAN-kopplingar över hela landet, DVB-T-MUX:en på 22,12 Mbps, redundans med reservkanal, upplänkar till TV-satelliter. Be om PDF.

Kaknästornet, spindeln i Sveriges radio- och TV-nät (2007) Den där raketliknande byggnaden på Djurgården är den direkta anledningen till att du kan höra radio och se på TV över huvud taget i Sverige. Men vad pysslar de med innanför murarna? Artikeln förklarar tornets funktion, de olika radio- och fiberlänkarna, sändarutrustningen och antennerna, samt Teracoms driftcentral. Utrustningen har ändrats sedan den här artikeln skrevs. Många av sändarna har tagits bort, eller ersatts med mikrovågslänkar uppbyggda med halvledare. Mycket av länkverksamheten har flyttats över till optisk fiber. Teracom har också flyttat sitt huvudkontor till centrala Stockholm. Kaknästornet stängdes 2018 för turister pga säkerhetsläget. Teracom har märkt ökad underrättelseverksamhet kring sina anläggningar och fruktar för säkerheten i den svenska infrastrukturen. Artikeln refereras i Wikipedia. Denna artikel skrevs för Ljud&Bild. Teknik som förklaras: det svenska kontributionsnätet, satellitlänkar, mikrovågslänkar, sändarutrustning, driftcentral, olika typer av videokodning, dynamisk multiplex, MUX, DVB-T, EPG, DAB-radio, historik. Skyport Kaknäs. Be om PDF.

Läkare utan gränser – läkare med datorer (2005) När man ser tältraderna och det oändliga hjälpbehovet i världens flyktingläger, undrar man hur organisationen sköts, hur personalen får fram meddelanden och hur man håller ordning på alltihop: logistikfrågan. Artikeln förklarar hur hjälporganisationerna överlever genom att vara neutrala, och hur de sköter försörjningen av mat och mediciner, och det viktigaste radio- och datakommunikationen. Jobet som logistiker beskrivs. Teknik som förklaras: e-post, kortvågsutrustning, PACTOR-modem, PACTOR-protokollet, kontorsprogram som används, satellittelefon, varubeställningar, VHF-radio, radiosabotage, strömförsörjning och reservkraft, generator, batterier, informationssäkerhet i krig. Be om PDF.

DRM – de döda bandens återkomst (2006) Trodde du att kortvågen var död? Trodde du att DRM betydde Digital Rights Management? Det är du inte ensam om, men de missuppfattningarna rättar vi gärna till. Vem minns inte sin barndoms skruvande: Lvov, Luxemburg, Riga och Hörby? Men vem skulle försöka idag? Mellan- och kortvågsbanden är fulla av störningar och helsvetsade armeringsjärn i moderna betonghus fungerar som skärmburar mot kort- och mellanvåg. Mellanvågen har ett imageproblem som de stora radiobolagen är tvungna att tackla om inte denna medieform ska försvinna helt och hållet. Med DRM (Digital Radio Mondial, digital världsradio) kan mellanvågsradio låta som FM-stereo med den skillnaden att DRM-signalen kan täcka en hel kontinent och nå miljoner lyssnare, utan att bygga om sänadrna. Dessutom kan man överföra digitalt data och programguider. Det är fantastiskt, inte minst i de fattiga delarna av världen där Internet inte nått fram. Teknik som förklaras: systemskiss, fyra samtidiga tjänster, protokollet (FAC, SDC, MSC), codecar, AacPlus, MPEG-komprimering, 4QAM-modulering, mottagning med PC, olika SDR, software defined radio, parametrisk stereo, trolla med ljudbandbredden. Be om PDF.

Sanningen om det mystiska ryska radiobruset (2015) “This is the BBC World Service. News at the top of the hour. BZZZZZZZZ”. Så lät det för det mesta på kortvågen under kalla kriget. BBC:s kortvågssändningar var särskilt förhatliga för diktaturerna i östblocket. Deutsche Welle, Radio Free Europe och Voice of America var andra röda skynken. ”Det ryska bruset” i bemärkelsen svårtydda radiosändningar från Ryssland, är och har varit flera saker, med varierande ursprung. Mycket av radio-eländet kommer från Ryssland, även om det har minskat betydligt sedan Sovjetunionen föll. Man kan dela upp de svårtydda radiosändningarna i tre typer: störsändare avsedda att dölja annan information, buller- och nummersändare avsedda att överföra hemlig information och kortvågsradar avsedd att hitta interkontinentala robotar bortom jordens krökning. Teknik som förklaras: störsändare, nummersändare, bullersändare, UVB-76 (The Buzzer) eller MDZhB (МДЖБ), kodböcker, OTH-radar, Duga-3 i Tjernobyl.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.607840/sanningen-om-det-ryska-bruset

Mikrovågsugnens mysterier (2013) Som en bieffekt av radarn, kom mikrovågsugen till våra hem 1967 även om den inte blev helt vanlig förrän kring 1970. De flesta ugnar visar sig vara ganska likadana inuti. Även själva kärnkomponenten, magnetronen, radarsändaren, är tämligen enkel och likadan hos alla fabrikat. Nu faller en trotjänare för skruvmejseln, kläs av in på bara skinnet och får visa allt! Teknik som förklaras: historik, makrovågsugnen Chain Home, mikrovågor, magnetronen, antennen, nätaggregat, kylfläkt, ugnskavitet, mikrovågstätning, mode stirrer, resonanskretsar, funktionsprincip, EMC-filter, mikrovåga CD-skivor.

https://www.idg.se/2.1085/1.532645/mikrovagsugnens-mysterier

Radiosamlaren i Kaunas – del 1 och 2 (2011) Människan baserar hela sin tillvaro på att samla olika saker. Utan att samla på oss ett förråd av nyttigheter som mat, verktyg, kläder, betalningsmedel mm skulle vi inte kunna överleva. Särskilt nyttigt är det att samla på sig gamla radioapparater. Kära läsare, bered dig på en färd in i radiohimlen. Vi har besökt Zenonas Langaitis i Kaunas i Litauen, en tekniksamlare av det entusiastiskare slaget, en litauisk man som ägnat hela sitt liv åt att lyssna på radio och samla radio- tv- och kombinationsapparater och tillbehör. Hans inriktning är enbart apparater tillverkade i Litauen eller apparater som använts av litauer, från 1924 och framåt. Teknik som förklaras: de litauiska radiofabrikaten, de lettiska radiofabrikaten, bandspelarfabrikaten, rörradio på standardchassin, märkliga apparater, kombinationsapparater, stalinradion, spionradio.

https://www.idg.se/2.1085/1.400171/radiosamlaren-i-kaunas—del-1

https://www.idg.se/2.1085/1.400287/radiosamlaren-i-kaunas—del-2

Då röret var kung (2006) Lyssna på kortvågen? Hitta främmande länders kultur på radion på nätterna? Spännande, okända nyhetsbyråer? Underlig, gnällande musik från Kina? This is the BBC transmitting from London? Vem bryr sig om sånt? DX-lyssnande var en hobby på modet för 20 år sedan (år 2006) och dess glansdagar är över. Hur gick det till? Hur väcktes DX-arens livslånga fascination för de elektromagnetiska vågornas framfart i jonosfären? Jag hamnade på ett kortvågsband en kväll och det hördes en massa konstiga ljud och sprak och så plötsligt: Magi! Röster! Olika röster! Konstig musik. Pappas språkkänsla hjälpte till när han sade ”Det där är spanska, franska, polska, kinesiska” och så vidare. Plötsligt utvidgades lägenhetens gränser och jag var en del av världen. Mottagare, stationer och teknik: E-skikt, jonosfär, solstormar, Radio Luxemburg, Radio Tirana, Lord Haw-Haw, Utlandsradion, Radio Nord, piratsändare, Drake SPR-4, Sharp Z-2700, Grundig Melody Boy, BBC, störsändare, nummersändare, Radio Free Europe, Voice of America, Vatikanradion, den ryska hackspetten, OTH-radar, SITOR, RTTY, teletype, AMTOR, PACTOR, Icom IC-R1, Ra 100, Klingenfuss Radio Monitoring. Be om PDF.

Mätteknik – störningar – EMC

Inget undgår Tektronix allseende öga (2010) Letar du efter okända signaler? Eller letar du efter kända signaler? Har du turen att få arbeta med en Tektronix spektrumanalysator RSA6000 har du en god chans att få tag i det mesta. Önskar du att du hade haft Stålmannens röntgensyn eller Saurons palantir? Radiokonstruktörer önskar ofta att de haft en bättre spektrumanalysator som kunde visa allt! Med Tektronix hjälp är vi nu en bra bit närmare sanningen. Det finns två mätfall som alla mättekniker pysslar med: antingen vet man vad man letar efter, eller också vet man inte det. I båda fallen behöver man ett instrument som visar sanningen och inget annat än sanningen. Teknik som förklaras: spektrumanalys, moderna radiosignaler, korta pulser, hoppfrekvens, transienter, triggning, instrumentets interna koppling, mätfall – GSM – bluetooth – svepande sändare, fartradar, vattenfallsvisning, pulskaraktäristik, digital modulation och avkodning, identifikation av fienderadar.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.324684/inget-undgar-tektronix-allseende-oga

Med ögon känsliga för EMI (2019) Du har konstruerat en elektronikmodul, ett switchaggregat, en motordrive, en datordel, en förstärkare eller något liknande och det ser bra ut på papperet, men när den körs igång stör den antingen ihjäl sig själv, stör elektroniken i omgivningen, eller klarar inte EMC-mätningarna, så att den inte kan säljas. Vad gör du? Du kan gissa, eller också kan du scanna den med Detectus EMC-scanner som kan peka ut exakt vilken komponent eller ledning på kretskortet som stör, hur mycket och i vilka frekvensband. Scannern visar också var och på vilka kablar och ledare som signalen läcker ut ur apparatlådan. Med bevis i handen kan du enkelt åtgärda problemen. Teknik som förklaras: EMI, EMC, störimmunitet, EMC-mätrum, EMI-scannern, probar, störmätning, utvärdering, nyttan med avkopplingskondensatorer, läckstrålning, immunitetsmätning, antenner, värmesökare.

https://www.teknikaliteter.se/2018/11/23/med-ogon-kansliga-for-emi/

Din strålande PC är olaglig (2006) Har du hottat upp din dator? Sågat upp chassit och satt in lysrör och plexiglas? Se upp! Ditt mekande kan ge dig 6 månaders fängelse. EU har hårda regler (EMC-direktivet) för hur mycket radiostörningar som får komma ur en dator. Vi gick till ett EMC-laboratorium med sex datorer och fick hjälp av en tekniker. Artikeln visar på professionella metoder att mäta EMC och förklarar hur en amatör kan göra det. Av de sex datorer som provades var den lysande plexiglasdatorn klart olämplig. Teknik som förklaras: CE-märkning, EMC-prov, frekvensområden, olika radioband, avstörning, störkälla och störoffer, strålning, normen EN 55022, vems är ansvaret. Be om PDF.

Amatörradio

Bli radioamatör för under 900 kronor (2013) Har du funderat på att bli en av de fria viddernas män eller kvinnor? På radio alltså. Dra nytta av det kinesiska språnget och skaffa en VHF/UHF-sändare för under 300 kronor. Den kan köpas på gatan i USA. Det finns ingen mäktigare känsla än att trycka på sändknappen. Den som inte provat, vet inte hur det känns. Det finns en helt ny värld därute, om du bara vill öppna dörren! Teknik som förklaras: TYT Electronics TH-UVF9, amatörradiolicens, Internet inget alternativ, VHF, UHF och repeatrar, repeaterskift, räckvidd, VFO- eller kanalläge, dual watch, subton, CTCSS, apollopip, metoder för programmering, sqelch, scanning, VOX vid sändning, HF-energi, nöjet med kortvågslyssning.

https://www.idg.se/2.1085/1.497062/bli-radioamator-for-under-900-kronor

Icom IC-R9500 – världens tuffaste radio (2018) Medan andra har en plastradio på bordet som står och skrålar Radio Stockholm, bör du som tekniker ha en R9500 som står och skrålar Radio Peking. FM-bandet och de uselheter som finns där, är nästan synonymt med ordet ”radio” idag. Den moderna människan har helt glömt bort, eller aldrig ens introducerats till någonting bortom popstationerna mellan 100 och 108 megahertz och det är tråkigt, för utanför det kommersiella påppbandet finns en hel värld, ja inte bara bildligt, utan hela världen ligger faktiskt och väntar på den som orkar skruva lite på rattarna och ta sig utanför storstadsområdet. Icoms IC-R9500 är förmodligen en av de bästa radiomottagare som någonsin gått att få på öppna marknaden. Teknik som förklaras: frekvensområde 0,005-3335 MHz, fjärrstyrning, modulationstyper, USB, LSB, CW, FSK, AM, FM och Wide FM, analog TV anligt PAL/NTSC/SECAM, Drake SPR-4, spektrumanalys, bredbandig antenn.

https://www.teknikaliteter.se/2018/03/07/icom-ic-r9500-varldens-tuffaste-radio/

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!