Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden datorer, nätverk, datorhallar, kvantfenomen, IT-säkerhet och krypto. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Maskinvara

Containeraffären – ett stycke betydelsefull teknikhistoria (2019) När Baltikum kom ut ur Sovjetunionens mörker omkring år 1990 var det få svenskar som kände till att Estland, Lettland och Litauen över huvud taget existerade. De var som en jättelik, rensopad, grönvit fläck på de flesta svenskars karta. Datorföreningen Stacken på KTH gjorde 1993 en mycket stor, och som vi ska se, bestående insats för datorteknikens utveckling i detta okända område genom att skänka datorutrustning till flera baltiska universitet. Teknik som förklaras: historiska datorer, VAX 11/785 , VAX 8200, VAX 11/750, lastning och transport, X.25, trådlösa datalänkar, antenner, Sun-stationer, gul Ethernet, systemskiss, vad som hände efteråt.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/14/containeraffaren-ett-stycke-betydelsefull-teknikhistoria/

Obrytbar kraft under luppen (2013) Du får ingen förvarning. Plötsligt blir allting bara svart och tyst. Datorernas fläktar stannar och du känner den där isande känslan längs ryggraden som betyder: där försvann allt jag nyss jobbat med och där försvann min samling med musik och film. Att inte ha avbrottsfri kraft till sitt företag idag är nästan att betrakta som tjänstefel. Den gamla devisen att det arbete du lagrat på hårddisken är betydligt mycket dyrare än priset för själva datorn, gäller fortfarande. Artikeln går igenom funktionen hos ett 1500 VA UPS från APC-Schneider. Teknik som förklaras: konfiguration, insamlad statistik, sektionering, jordströmmar, olika typer – line-interactive – on-line-aggregat – off-line – standby, IEC-normer som ska uppfyllas, elschema, batterier, sönderplockning i småbitar, EMC-filter, råd för inkoppling.

https://www.idg.se/2.1085/1.484747/obrytbar-kraft-under-luppen

Så bygger KTH superdatorer (2013) Förr var det rör och blinkande kuber, i dag är det långa rackrader med blå lysdioder som gäller. Superdatorer handlar inte längre om att bygga en enda snabb processor – nu är det i stället många parallellt arbetande servrar som gäller. Föreställ dig att din arbetsgivare plötsligt en dag kommer med ordern: ”Bygg en superdator! Och den ska vara bra!” En panikartad känsla infinner sig. Vad ska man tänka på när man sätter ihop en dylik maskin? Vilka komponenter är lämpligast? Vilket operativsystem? Du behöver en snabbkurs i superdatorer, och var är bäst att vända sig med frågor än stället där man bygger sådana maskiner: Parallelldatorcentrum (PDC) på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Teknik som förklaras: parallelliserbara problem, topologi, intern kommunikation, val av servrar, energieffektivitet, minnesbandbredd, flyttalsprestanda, nätverkets latens och dito bandbredd, Infiniband, kylning, Amdahls lag, ett superdatorproblem inom rymdfysiken.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.486785/sa-bygger-kth-superdatorer

Städje på besök i laptop-fabriken (2009) Bärbara datorer av senaste snitt konstrueras och byggs mitt i Europa. Vi åkte till Fujitsu-Siemens fabrik i tyska Augsburg och tittade närmare. Hur tänker man som konstruktör av bärbara PC? Det finns tre huvudparametrar: Apparaten ska väga litet, men den ska trots sin låga vikt vara styv och stabil, helst så den tål att tappas och att stå på, och kylningen av alla delar ska vara effektiv trots trånga utrymmen. De två första kraven kan verka oförenliga, men FS har lyckats. Hemligheten visar sig vara en fackverkskonstruktion. Dessutom är det trevligt om apparaten är lättmekad och alla utbytbara delar lätt åtkomliga. Gångjärnen i locket är också en svag punkt; de måste sitta stadigt, men hur gör man det i plast? Teknik som förklaras: utvecklingsmetoder, terminologi, datorns delar, skalen, mikrofoner, radioförbindelse, moderkort, kylning, stabilitet, gångjärnen, sammansättningsfabriken.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.207502/stadje-pa-besok-i-laptop-fabriken

Datorhallar och datordrift

Hur svårt kan det vara att bygga ett datacenter? (2016) Att sätta ihop ett modernt, driftsäkert och energisnålt datacenter är lite som att bygga Lego. Men bara lite. Antag att ditt företag har fått en idé till en ny, underbar webbtjänst, som ingen annan har. Den måste ut på marknaden fort, innan någon annan hinner före, för annars är idén värdelös. Det traditionella sättet har varit att anlita en serie konsulter, med var sina nischer: kraft, kyla, säkerhet, utbyggbarhet etc. Det resulterar i en hel mängd olika förslag och lika många iterationer. Du behöver däremot ett nytt datacenter kvickt, på fyra månader och inte på två år. Trots det pressade schemat ska datacentret uppfylla alla säkerhetskrav, hålla hög verkningsgrad och vara lätt att övervaka. Ring Schneider Electric så kommer det en byggsats. Teknik som förklaras: avvägningsverktyg, Tier 3-begreppet, kylsystem, UPS, redundans, energiåtervinning, PUE-begreppet, effekttäthet, elschemor, kylschemor, övervakning.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.649909/stadje-datacenter

Kraften kommer från Schneider (2011) Ett nytt område för övervakningsprogram håller på att växa fram, en totalintegrerad samverkan mellan infrastrukturen i datorhallen och IT-systemen som står där. Hittills har dessa två arbetat var för sig, men nu är det dags för ett tätare samarbete. Datorhallen måste själv kunna förutse om det kommer att bli för varmt i ett rackskåp och göra något åt det, utan mänskligt ingripande, innan något allvarligt inträffat. Ett övervakningssystem för datorhallar (dcim, data center infrastructure management) används för att samla in och hantera information om tillgångar, resursanvändning och driftstatus i en datorhall. Informationen kan distribueras, analyseras och hanteras på olika sätt för att underlätta för en ansvarig att klara företagets affärsmål och optimera datorhallens prestanda och energieffektivitet. Teknik som förklaras: obrytbar kraft från APC, provning i megawattklassen, rightsizing, övervakningsprogram Struxurware, 3D-luftflödesplanering, underhållsarbete, statistikfunktioner.

https://www.idg.se/2.1085/1.415105/kraften-kommer-fran-schneider

Bönekvarnar och datorhallar (2013) Det är bara att inse det, det kommer aldrig att grävas ned något fast telenät i Nepal. Glöm det. Det är mobiltelefon som gäller på Himalayas höjder. Ändå är täckningen inte den bästa. Det ville nepalesiska Ncell ändra på med hjälp av svenska datorhallar. Coromatic i Bromma fick 2011 uppdraget att bygga upp två växelcentraler i två bergsbyar i Nepal, och framför allt, transportera dit dem. Coromatic bygger normalt en datorhall i veckan i Norden. Det här skulle visa sig ta betydligt längre tid. Anläggningen skulle klara svåra jordbävningar och råda bot på den i övrigt usla samtalskvaliteten i landet och klara ständiga strömavbrott. På grund av risken för jordbävningar gick det inte att ha vattenburen kyla. Teknik som förklaras: prefabricering, moduluppbyggnad i Sverige, transport, uppbyggnad, tekniska utmaningar, 3G på Everest, markarbeten, reservkraft, UPS, kablage, utbildning.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.509081/bonekvarnar-och-datorhallar

Så arbetar NOC (2017) SUNET och NORDUnet skulle inte hålla länge om inte nätdriftcentralen NUNOC på Tulegatan ständigt var på alerten och snokade överallt, noterade alla fel och skickade ut reparatörer som fixade trasiga routrar, transceivrar och fibrer. De utför ett heroiskt arbete dygnet runt, året runt så att alla alltid kan nå sina tjänster. Teknik som förklaras: driftplanering, trouble tickets, driftorganisation, belastningsfall, e-postfilter, larmnivåer, Adva Network Manager, Nagios, Zino, belastningskartan, stats, flöde vid larm, avgrävd fiber.

https://www.sunet.se/blogg/sa-arbetar-noc/

The Stacken Story (2012) I slutet av 1970-talet fanns inte en dator i var mans ficka, utan många timmars ideellt arbete krävdes för att få tillgång till datorkraft. Jörgen Städje berättar historien om KTH:s Datorförening Stacken, som alltid har gjort vad som krävts – det är medlemmarnas passion. Stacken och Chalmers Datorförening grundande 1987 den årliga Nordic University Computer Clubs Conference, NUCCC. 1990 uppfanns the World Wide Web och 1993 kom den första webbläsaren Mosaic, senare utvecklad till Netscape. Stacken var tidigt ute på Internet, redan 1992. Teknik som förklaras: datorhallsbygge, minidatorer, texteditorn AMIS, Kom, Hackkom, PDP-11, DEC-10, DEC-20, VAX, Stacken idag, moderna servrar och datordrift.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.454545/the-stacken-story

Supergrön datorhall sparar miljoner (2009) Hur grön går det att få en serverhall? Sungard, som har byggt en mätbart grön hall med frikyla och extra hög verkningsgrad, vet svaret. Artikeln skildrar hur man höjer verkningsgraden i datorhallar och mäter upp och bevisar resultatet. Teknik som förklaras: PUE-tal, PUE Plus, n+1-principem för UPS, verkningsgrader, klimatkontroll, frikyla, kalla korridoren, aspirerande branddetektor, reservgeneratorer.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.279019/supergron-datorhall-sparar-miljoner

Med infraröd blick (2007) Infraröda kameror är inte längre bara till för militären. Gå runt med en värmekamera och hitta de heta punkterna i datorhallen. Med rätt spridning av de varma punkterna kan kylbehovet för hela datorhallen minskas. Vi gick igenom en större datorhall med en Flir Thermacam T400 och hittade varma nolledningar, heta nätaggregat, grillade ställverk och felbalanserade serverinstallationer. Artikeln skildrar ett besök i Telecitys datorhall i Bällsta. Dessutom lite IR-foto-teori. Artikeln utsågs till ”kvartalets artikel”. Teknik som förklaras: IR-fotografering i datorhallar, varma objekt och varför, snedbelastat elnät, värmekamerans funktion. emissiviteten. Be om PDF.

Statisk elektricitet

Statisk elektricitet – så tacklas den (2017) Att blixten skulle kunna göra din server till en liten svart, förvriden hög kommer nog inte som en överraskning. Men varje gång du själv är inne och kladdar i en server händer samma sak, fast i miniatyrformat, inne i CPUn. Ge dina maskiner längre liv genom att skaffa en ESD-policy! Datorer som stannar oförklarligt, kretskort som måste bytas utan att det verkar finnas något egentligt fel på dem, program som kraschar fast de aldrig kraschat förr, ett robotiserat höglager som stannar ibland och inget fel kan hittas när man startar om, kassaapparater som går sönder oförklarligt, sånt brukar resultera i att man svär över program- eller maskintillverkaren i valfri ordning, men i själva verket kan du ha dig själv att skylla. Teknik som förklaras: uppkomst, praktikfall, avhjälpande, felmekanismer, jordning, inte jordning, skador, skydd, potentialutjämning, tankesätt.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/17/statisk-elektricitet-sa-tacklas-den/

ESD eller elektrostatiska urladdningar ingen myt i datorvärlden (2014) Ingen elektronik går säker från statisk elektricitet, men få känner till de faktiska riskerna. Häng med på en grundläggande genomgång av det datordödande fenomenet ESD. Mera grundläggande information än i förra artikeln, mera avsedd för amatörer som inte förstår elektronik och elektrostatiska fenomen. Tänk alltid: All elektronik är ESD-känslig! Med det kommer du långt.

https://www.sweclockers.com/artikel/18813-esd-eller-elektrostatiska-urladdningar-ingen-myt-i-datorvarlden

Kvantfenomen

Datorn som ingen förstår (2012) Man kan upprepa Niels Bohrs gamla utsaga om kvantfysik hur många gånger som helst: ”Den som inte tycker att kvantfysik är konstigt, har inte förstått den.” Men på Chalmers i Göteborg försöker man förstå. För att förstå kvantdatorer kommer du att tvingas stifta bekantskap med termer som superposition och entanglement. Kvantdatorer löser matematiska problem med hjälp av kvantmekaniska fenomen och bär sig icke-deterministiskt och probabilistiskt åt – alltså något helt annat än en vanlig, klassisk dator, som ju är helt deterministisk. Teknik som förklaras: kvantbiten, mikrovågor, icke-deterministisk teknik, kvantprogram, kvantkomponenter, kryogenisk kylning, signalnivårt, brus, EU-projektet Eurosquip.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.483680/datorn-som-ingen-forstar

Kvantkryptering gör all annan kryptering överflödig. Men fungerar det verkligen? (2012) Ett helt säkert sätt att överföra information har länge varit teknikens heliga graal. Kanske är kvantkryptering vad man söker. Egentligen är kvantkryptering fel ord. Det korrekta engelska namnet på metoden är quantum key distribution, QKD, vilket är mycket närmare sanningen – kvantmekanismen ingår inte i krypteringen utan används bara för att skapa och överföra en hemlig, slumpmässig nyckel och för att säkra att överföringen av nyckeln inte avlyssnas. Teknik som förklaras: kvantoptik, nyckleldistribution, processen för överföring, one-time pad, skydd mot avlyssning, entanglement.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.620188/kvantkryptering-gor-all-annan-kryptering-overflodig-men-fungerar-det-verkligen

Nätverk och datakommunikation

Så fungerar ett interplanetärt Internet (2007) USA ska vara tillbaka på månen permanent år 2020 (trodde man år 2007), Kina ska landsätta en man 2024 och Indien och Japan är också på gång. Jag tror inte de är nöjda med: ”Sprfzztt. Sprak. Houston, can you read me?” ”Biip!” ”Swrfzzztz. We read you, Tranquility Base.” Nu handlar det om massiv datatransport, realtidsöverföring av mätdata, telemetri, medicinska data och film och det vi alla idag helt enkelt förväntar oss av vår arbetsplats: instant messaging, IP-telefoni och e-post. Det börjar röra sig om väldiga datamängder som ska tvärs över halva solsystemet. Satelliterna som ligger i bana kring Mars överför dagligen cirka 35-40 megabyte med 3,5 Mbps. Vad kommer att hända den dag människan bosätter sig på Mars och Månen för gott och förväntar sig samma tjänster som hemma?

https://techworld.idg.se/2.2524/1.106378/sa-fungerar-ett-interplanetart-internet

Utökad variant hos Sweclockers

https://www.sweclockers.com/artikel/21125-kommunikation-i-rymden

Så byggs ett stadsnät för framtiden (2014) Stadsnät ska vara leverantörsoberoende så att alla leverantörer av Internet, IP-tv och IP-telefoni kan konkurrera på lika villkor. Men det måste också tåla belastningen. Jag tittade närmare på Botkyrka kommuns stadsnät. BSN har byggt ett passivt fibernät ända in i lägenheterna. Det finns inga switchar nere i en källare någonstans som är beroende av el, utan de flesta kopplingspunkter är passiva. Kapaciteten ute på nätet behöver man därför inte beräkna, eftersom en passiv fiber klarar mera data än vi har teknik till att mata in i den. Teknik som förklaras: strategier, distribution, undercentraler, områdesnoder, kapaciteter, kundutrustning fiberoptiska komponenter.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.586008/sa-byggs-ett-stadsnat-for-framtiden

Net Insights tunga nät för tv-kontribution (2012) Svenska Net Insights Nimbra-utrustning har nästan ensamrätt bland TV-bolag och transmissionsät i hela världen. Företaget kan skryta med så många som 150 kunder i 50 olika länder. Vid olympiaden i Peking 2008 stod det Nimbra i vartenda hörn. Säkert som amen i kyrkan fanns det Nimbra i Baku till Melodifestivalen. EBU och Globecast (France Telecom) går på samma linje och även stora telekomoperatörer som Telia, Tata och KPN använder Nimbra i sina nät för kvalitativ videotransport. Hur kan det komma sig att svenska Net Insight har sådan total dominans inom videonätverksvärlden? Vad är det för särskilt med videodistribution? Varför kan man inte använda Cisco-utrustning lika väl? Teknik som förklaras: nät, kapacitet, FEC, jitter, synkronisering, tidstransport, tidsstämpling av datapaket, praktisk uppbyggnad av videonät, content delivy network, komponenter.

https://www.idg.se/2.1085/1.450643/net-insights-tunga-nat-for-tv-kontribution

Grävmaskinernas glada dagar på Gotland (2011) Gotlands inland ser väl ut som vilket jordbrukslandskap som helst, med enorma åkrar, men med väldigt lite optisk fiber. Dagens lantbrukare är helelektroniska och lider väldigt av dåligt eller sporadiskt internet. På Gotland blev måttet till sist rågat och lantbrukarna satte grävskoporna i backen och gjorde sitt eget fibernät. Halvusel ADSL med 256 kbps när det gick som bäst, eller i värsta fall halvusel 3G-täckning, var allt latbrukarna i Vall, Hogrän och Mästerby socknar hade som internetanslutning, tills de tröttnade på det och tog fibern i ena händer. Teknik som förklaras: sockenmodellen, organisation, nätstruktur, kartor, dokumentation, gräv- och utläggningsmetoder, gräva under väg, fiberskåp och komponenter.

https://www.idg.se/2.1085/1.401984/gravmaskinernas-glada-dagar-pa-gotland

Konsten att skarva fiber (2011) Fiberskarvning var förr ett hantverk i mikroskala som bara utfördes i renrum på laboratorium, men i dag har det med moderna robotmetoder blivit till något som kan utföras i en brunn i gatan. Men det är just skarvningen av en nio tusendels millimeter tunn glaspinne som fascinerar. Skarven måste bli perfekt, annars blir det dämpning i den och en del av ljuset förloras eller reflekteras tillbaka. Varför blir det då dämpning i skarven? Fibern består oftast av en kärna av glas på 9 mikrometer och en cladding av akrylat på 125 mikrometer kring den. De har olika brytningsindex, för att det ska bli totaltreflektion i gränsytan och ljuset ska stanna kvar i kärnan. Teknik som förklaras: kontakttyper, fibertyper, kapning, skalning, skarvning med robot, kontrollmätning, OTDR.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.369499/konsten-att-skarva-fiber

At the bottom of the sea (2007) Vi bara förutsätter att data vi skickar in på Internet i Sverige kommer ut i Amerika. Eller Tyskland. Eller Finland. Men hur går det till? Artikeln beskriver en färd med kabelutläggningsfartyget C/S Pleijel som lägger ut en fiberkabel från Väddö till Åland. Kabelns konstruktion, kapacitet och tillverkning visas och tekniken i fartyget gås igenom. Teknik som förklaras: automatisk navigation, AIS, ECDIS, kabelspinnaren Hulken, byråkrati, landfästen, data om fartyget, utläggningens metodik, om kabeln går av, kapning, OTDR-kontroll, förslutning. Be om PDF.

De okända näten (2007) Du har hört talas om Internet, Telias telenät, Teracoms radiolänknät, Bredbandsbolaget och Stokab, men har du hört talas om det svenska radarnätet, Luftfartsverkets NATN, Försvarets telenät FTN, svenska Minitel, X-line, SJ:s telefonnät Roslagsbanans nät, Banverkets nät, Vattenfalls nät, Reuters nät eller Lst-net? Många av dessa nät transporterades över telenätet när artikeln skrevs, men har säkerligen överförts till IP över Internet vid det här laget. Funktionen är emellertid densamma. Nja, Minitel har nog försvunnit. Besök på en radarstation. Teknik som förklaras: primär- och sekundärradarns funktion och hur den används vid flygledning, fibernät, NASAs Deep Space Network i rymden, FTN, Multicom larmnät, NATN, Rakel, Tetra hos SL, Vattenfalls driftdatanät, Banverkets nät, Inmarsat, NATOs satellitnät, OSCAR-satelliterna, CAN-bussar. Be om PDF.

SUNET-artiklar (2015-2017) Bloggen Fiberfeber skrev jag åt Sunet (det svenska universitetsnätet) under 2015-2017. Den innehåller ett femtiotal artiklar om fiberoptiska nät, säkerhet, underhåll, skrivna på sådan nivå att de kunde uppskattas av universitetens nätverktekniker. Teknik som förklaras: optisk instrumentering och mätteknik, fiberoptiska förstärkare, fiberoptiska parametrar, atomur, nätets uppbyggnad, drift och övervakning, fiberoptiska routrar och våglängdsväxlar, DNS, DNSSEC, nätets utbyggnad, kontaktdon och kontaktering, laser, polarisation, modulation, Raman, EDFA, tillverkning av optisk fiber mm.

https://sunet.se/om-sunet/sunet-blogg

IT-säkerhet

Attackvektorn – det är du! (2015) Förr i världen var Internet en ljuvlig sommaräng, numera är det ett skyttegravskrig där hackarna avancerar. Du kan välja att inte tro på det. Tråkigt för dig. Visst gillar du USB-minnen? Särskilt när du får dem på en fest, presskonferenser eller liknande. Eller köper en ny, extra rymlig sak i någon teknikbutik. Det är alltid kul att se de senaste, nya blanka modellerna. Ingen säger nej till 16 gigabyte extra på nyckelknippan. När du stoppar den i datorn visar den sig innehålla fina bilder och ett trevligt spel. Sen är du rökt! Liksom alla andra som inte heller har kläm på datasäkerheten. En sekund i datorn räcker för att boota trojanen som ligger dold i minnesstickans firmware. Den syns inte, den luktar inte och den går inte att formatera bort. Den lägger sig inte på hårddisken heller, så den är inte lätt att spåra. På tio sekunder har ett skript på attackservern börjat instruera din alldeles egna dator att kryptera din hårddisk, och det finns inget du kan göra.

https://www.sweclockers.com/artikel/21218-attackvektorn-det-ar-du

IT-säkerheten som vi inte vill ha (2021) IT-skandalerna duggar tätt runt omkring oss. Myndigheter, sjukhus, och samhällsviktiga företag störtar för att deras redundans inte fungerar, kablar grävs av eller servrar överbelastas. Företagsledningarna har inte förstått att all säkerhet på arbetsplatsen är deras ansvar, även IT-säkerheten. Dessutom är det dyrt att göra rätt. Utbilda personal tär på kostnaderna. Artiklen skildrar ett föredrag jag höll på Netnods teknikkonferens hösten 2021. I huvudsak handlar det om att ingen egentligen bryr sig om IT-säkerheten för att det är för besvärligt.

https://www.teknikaliteter.se/2020/03/13/it-sakerheten-som-vi-inte-vill-ha/

IT-skandaler som ingen bryr sig om (2021-forts) Ju djupare vi gräver ned oss i datorer, mobiler, Internet och cybervärlden, desto farligare blir cyberattackerna. Samtidigt är politiker, byrådirektörer, skola och gemene man fullständigt ointresserade av IT-säkerheten. Vissa företag tänker faktiskt på säkerhet, medan andra struntar totalt i den. Sen infekterar vi oss själva med IoT-apparater, utan en tanke på farorna. För visst bara måste du ha ett internetanslutet kylskåp? Artikeln uppdateras kontinuerligt. Det smäller mer än en gång i veckan i medeltal! OBS! Artikeln är jättelång och jättetråkig och tar, utöver en del statistik, upp de över 600 allvarliga IT-incidenter som inträffat de senaste åren med huvudvikt på sådant som rör samhällsviktiga funktioner i Sverige, som ingen alls bryr sig om.

https://www.teknikaliteter.se/2021/11/05/it-skandaler-som-ingen-bryr-sig-om/

Simma lugnt med iPhone (2020) Du har just köpt en ny iPhone. Den är snabb, smal, tunn och oerhört elegant. Du kan känna dig säker på att du har det absolut senaste! Alla dina vänner kommer att stirra avundsjukt. Tyvärr finns det andra som också stirrar avundsjukt. Och de är duktiga och har långa fingrar. Faktum är att det finns en hel värld av sofistikerade cyberattacker som kan drabba dig och din nya, fina telefon. Nu blir det långdraget och tråkigt. IT-säkerhet är tråkigt! Men det kan bli ännu tråkigare om du struntar i säkerheten. Teknik som förklaras: attacker, skydd, uppdateringar, skade-appar, falska erbjudanden, BankID-problem, laddstationer, säkerhetskopiering.

https://www.teknikaliteter.se/2019/07/14/simma-lugnt-med-iphone/

SGSI – nätverket som är för säkert (2011) Svenska myndigheters slutna nätverk SGSI (Swedish Government Secure Intranet) är så säkert att de säkerhetsansvariga förslappas. Men myndigheterna behöver ju också tillgång till det vanliga Internet – hur ser man till att skräpet därifrån inte flyter in på SGSI? Det ska vi ta reda på. Ursprungligen hade alla EU-funktioner egna, hyrda direktledningar till motsvarande funktion i länderna, till exempel till polisen, regeringskansliet och så vidare. Men det visade sig bli för dyrt och i stället ville man utnyttja VPN och skaffa en avlämningspunkt i varje medlemsland. STESTA-nätet (Secure Trans European Services for Telematics between Administrations) infördes år 2004 och en avlämningspunkt placerades hos Rikspolisstyrelsen. Den redundanta nättjänsten handlades upp från Teliasonera. Säkerheten i SGSI-nätet är på topp, vilket man förstår när man ser att det är Säpo som sköter tillsynen av säkerheten.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.415931/sgsi–natverket-som-ar-for-sakert

Färisten håller de elaka fåren borta från SGSI (2007) När de lagvårdande myndigheterna kommunicerar med sina motsvarigheter i EU via Internet är det stark kryptering som gäller. I Sverige heter krypteraren Färist. Som första svenska produkt godkändes Färist Brandvägg 2002 enligt Common Criteria och hamnade på säkerhetsnivå EAL3, med EAL4+ på gång före sommaren. Det var tyska BSI som testade och godkände Färistrelease 2.0.2 under Free BSD version 3.5.1, så som den tillverkats av Tutus Data. Försvarsmakten framhåller att det inte alls rör sig om de vanliga brandväggsmodulerna i Free BSD utan att man plockat bort en del av dem och lagt till egna grejor, för att ha full koll på alla program. KBM har publicerat en basnivå för informationssäkerhet (BITS), ett surt, salt och beskt dokument som väldigt få företag skulle uppfylla, om de vore dumdristiga nog att undersöka saken. Ta bara kraven på sidan 15: ”Ledningen ska tillgodose behovet för informationssäkerhet.” Teknik som förklaras: SGSI, FreeBSD, kryptot PGAI (Programvarukrypto, COTS, Gemensamt typ A Internationellt). Be om PDF.

Om olyckan skulle vara framme – och det var den (2005) Det pratas ofta om att skadade hårddiskar som varit med om de hemskaste saker, kan återskapas av expertföretag där männen i vitt kan utföra underverk med de grillade, de överkörda och de sprängda. Bara några få företag kan konsten och billigt är det inte. Eller – kan de den ens? SAFA Night Hackimg Team ville prova tre diskräddare och grillade, kokade och tappade tre diskar så att de gick sönder. Endast en organisation, norska Vogon klarade av att återställa de flesta filerna och betedde sig i övrigt professionellt. De två andra skämdes så mycket att vi bara fick kalla dem X och Y i artikeln. X slank undan genom att kalla våra skador för otypiska, Y hade undanflykter men räddade ändå en hel del filer. Vogon hade både professionellt emballage och skötte alla kontakter på ett godtagbart sätt. Diskarna grillades till 155°C, kokades en timme i Coca Cola och släpptes i golvet mot alla fyra hörn från 1,4 meters höjd med 1000 G retardation. Artikeln redovisar exakt hur vi provade och de exakta resultaten av räddningsförsöken. Det intressantaste var att ingen av dem kunde rädda den grillade disken, som ändå hanterades ganska milt jämfört med vad som skulle kunna inträffa i en brand. Fall inte för mirakelhistorierna! Be om PDF.

Vad händer med tiden? (2014) Vad händer när du ställer klockan? Den kommer antagligen att gå rätt, men gäller detsamma när ett företag ställer tillbaka klockan i sina datorer? Kom du för sent till jobbet i veckan? Och fick löneavdrag? Vems klocka gick rätt? Arbetsgivaren menar naturligtvis att det är hans, men vad har han för bevis? Missade du tåget? SJ menar givetvis att deras klockor går rätt, men kan de bevisa det? Vad ställer du din klocka efter? Den lilla klockan längst ned i hörnet i Windows? Vet du var Windows får sin tid ifrån och om den är pålitlig? Vi talar med Patrik Fältström, forskningschef på Netnod, ett företag som idag de facto står för nästan alla gemensamma resurser som används för elektronisk kommunikation i Sverige, som Internet-knutpunkter, DNS-servrar för Bredbandskollen etc. Projekt Tidslagret är idag (2020) genomfört och koordinerad svensk tid tillhandahålls numera av Post- och Telestyrelsens NTP-tjänst. Teknik som förklaras: normaltiden UTC, atomklockor, SP i Borås, spårbar tid UTC(SP), Anna Lindh-utredningen, attacker mot tidsdistributionen, falsk NTP-server, GPS kontra Glonass, attacktålighet, BIPM i Paris, Svensk Normaltid år 1879.

https://www.sweclockers.com/artikel/18531-vad-hander-med-tiden

https://techworld.idg.se/2.2524/1.607338/brist-pa-realtid—ett-gigantiskt-hot

En kryptisk historia – den moderna krypteringens utveckling (2015) Från topphemligt militärhantverk på 1950-talet till var mans teknik i dag – Jörgen Städje blickar tillbaka på krypterings historia, reflekterar över nuläget och blickar framåt. Och ut i rymden. I stort sett alla dataströmmar i vår omgivning är krypterade numera. Det är inte bara militär och företag som krypterar, utan även alldeles vanliga människor krypterar för sin egen säkerhet, liksom företagen som säljer produkter krypterar dem för att hålla dem säkra. Men i och med att det blivit så lätt att kryptera har det också blivit åtminstone lika lätt att forcera. Det är ett ställningskrig. Teknik som förklaras: Kerberos, KTH-KRB, RSA-krypto, PGP, Pretty Good Privacy, certifikat, DVD CSS, content scrambling system, DeCSS, Blu-ray AACS – advanced access content system, HDMI, Rakel end-to-end-kryptering, Sectra Tiger, Voynich-manuskriptet.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.618913/en-kryptisk-historia—jorgen-stadje-om-den-moderna-krypteringens-utveckling

Akamai äter upp attacken (2014) Akamai är en av it-världens verkliga giganter, med enorm kapacitet att strömma trafik och även låta sina servrar svälja stora ddos-attacker. Ibland är du inte stark nog för att klara jobbet själv. Ibland har du helt enkelt inte resurser att nå ut på internet med tillräcklig kraft. Då finns det en hjälpande hand att tillgå, vad man kan kalla en ”internethulk”. Artikeln skrevs vid ett besök på Akamais driftcentral Network Operations Command Center på huvudkontoret i Cambridge nära Boston. Akamai publicerar fyra gånger varje år sin rapport ”State of the Internet”, SOTI. Det är både roande och förfärande läsning. Teknik som förklaras: Akamais ”intelligenta plattform”, cache-principen, content delivery network, DDoS, säkerhet, SOTI.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.539248/akamai-ater-upp-attacken

Estland under attack (2012) I april 2007 flyttade estniska myndigheter ett gammalt sovjetiskt soldat-monument i Tallinn. Det blev upptakten till flera veckors uppror i staden och en cyberattack av aldrig tidigare skådad omfattning. I mitten av april spreds falska uppgifter om att kursen för den estniska valutan skulle falla och att de estniska ryssarna borde växla sina kroon mot euro. Kursen förblev stadig och många kände sig lurade. Säkerhetsfolket gruvade sig. Som tur var hade CERT-EE, Computer emergency response team Estland, bildats bara en kort tid innan allt det här. Teknik som förklaras: ryska desinformationsattacker, omvärldsbevakning, överbelastningsattack, de ryska avsikterna som misslyckades, tvätt av trafik, samarbete, förtroende, historisk kännedom, analysera trender.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.440124/estland-under-attack

Här staplas olyckorna på varandra (2013) Nationell informationssäkerhetsövning! Vad har hänt? Har landets politiker plötsligt blivit medvetna om faran med cyberangrepp och vill lära sig hur man skyddar sig? Slagna av häpnad begav sig TechWorld till Enköping den 28 november för att se vad som stod på. ”I övningen NISÖ 2012 kommer aktörerna att hantera en allvarlig it-relaterad kris som ställer krav på snabb samordning för att relevanta åtgärder ska kunna vidtas.” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill sprida budskapet att cyberangrepp och tekniska fel, som Tieto-katastrofen hösten 2011, är viktiga och kan ge allvarliga konsekvenser i samhället. Bland de övade fanns de flesta av landets större myndigheter, som Post- och telestyrelsen, Svenska kraftnät, Säpo, FRA, Rikspolisstyrelsen, Energimyndigheten, Trafikverket och Trafikverkets nätoperatör ICT, Eon, Fortum, Vattenfall, SJ, Telia Sonera, Cert-SE, med flera. Teknik som förklaras: interoperabilitet, civil-militär samverkan, CERT-SE, motspelsorganisation, spelstödssystem Exonaut.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.491580/har-staplas-olyckorna-pa-varandra

Hitlers kryptogåta Enigma lever ännu (2002) Tyskarnas mest fruktade vapen under andra världskriget var inte V1 eller V2, utan Enigma, kryptomaskinen som gjorde att Hitler kunde skicka ut sina order till trupperna utan att engelsmännen förstod dem. Dekrypteringsanstalten Bletchley Park öppnade 2002 efter en lång renovering och då besökte jag stället. Teknik som förklaras: kryptohistorik, Turings insatser, huvudinriktning på Colossus, Bombe fanns bara i fullskalemodell 2002. Be om PDF.

Kryptiska hjältar (2013) Ett av de viktigaste slagfälten under andra världskriget låg vid den oansenliga herrgården Bletchley Park i sydöstra England. Här forcerades tusentals tyska, italienska, sovjetiska och japanska telegram varje dag av krigets allra hemligaste hjältar – kryptoanalytikerna. Anläggningen hade fått förfalla i hemlighet, men har nu rustats upp och fungerar som museum. Teknik som förklaras: Enigma, Bombe, Colossus, Lorenz, Tunny, Typex, polska chifferbyrån Biuro Szyfrów, X-stationen, Y-stationerna, Alan Turing, Ultra, arbetsgången vid forcering av tyska telegram.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.483739/kryptiska-hjaltar

På besök i ett spionmuseum (2012) Inte vem som helst släpps in i Försvarets Radioanstalts museum på Lovön. Besöket ”måste ligga i FRA:s intresse”. Men TechWorld fick tillträde till denna skattkammare, och dessutom en alldeles egen historiker som visade runt i ett museum utan fönster, inne i en av FRA:s kontorsbyggnader. Howard Carter skulle inte ha kunnat imponeras mer när han såg rikedomarna i Tutankhamons grav än vad jag kände inför denna skattkammare. Teknik som förklaras: verksamhet under 1:a och 2:a världskriget, Gösta Frisell, Arne Beurling, G-skrivaren, norska telexlinjerna gick genom Sverige, Lorenz SZ40 (Schlüsselzusatz), FRAs app, Fialka M-125, Enigma, Damm 211, Arvid Gerhard Damm, AB Cryptoteknik, Boris Hagelin, radiopejling, radarspaning, nedskjutna DC-3:an, slaget om Stalingrad.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.475555/stadje–pa-besok-i-ett-spionmuseum

Datorhallen som står emot krig, terror och solvind (2011) Djupt nere i urberget under Stockholm har Enaco byggt en högsäkerhetshall. Den är annorlunda än andra datorhallar, eftersom den är avsedd för telekomutrustning och inte för servrar. Säkerheten är skyhögt mycket högre vad gäller åverkan och terrorhot. EMP-säkrade datorhallar ser man inte varje dag. Det är kanske meningen, för de flesta av dem är skyddsobjekt och ska inte synas. Vi har tittat in i en, där Stockholms stads it-infrastrukturbolag Stokab har en av sina sju knutpunkter för telekomtrafik. EMP står för elektromagnetisk puls, en kortvarig och bredbandig puls som bland annat uppstår vid kärnvapenexplosioner men även förekommer naturligt. EMP kan störa eller allvarligt skada elektronik, telekomtrafik i det här fallet, men är ofarlig för levande varelser. Teknik som förklaras: EMP, EMP-skydd, skalskydd, stötvågsskydd, NEMP (nuclear electromagnetic pulse), HPM (high power microwave), solstormar, elektriska filter, optiska vågfällor, bergkyla, värmeåtervinning, reservkraft, Stokabs nät.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.374006/datorhallen-som-star-emot-krig-terror-och-solvind

Så enkelt är det att avlyssna WiFi (2020) Det är det nya svarta – att arbeta på kafé, konditori, hotell, flygplatser, tåg och andra trevliga ställen med gratis Wifi, där man ändå måste befinna sig, med eller mot sin vilja. Varför sitta bort tiden medan du väntar? Maila, surfa in på olika webbplatser, kör Facebook eller gör dina bankaffärer. Wifi-näten läcker som såll. Ditt och tusentals andras offentliga väntande har blivit till en stor inkomstkälla för cyberbrottslingar. Om du trodde att du fick ha din konversation, bankuppgifter eller bilder med tveksamt innehåll för sig själv, så är det dags att tänka om. Helt vanliga, publika, kostnadsfria Wifi-nät ligger öppna för alla att avlyssna. Teknik som förklaras: metoder och utrustning, AES-krypto, WPA2-skydd, VPN-tunnel, typer av spionage, CommView for Windows, EAPOL 4-way Handshake, DNS-uppslag, falska nätverk, mellanhandsattacker, smittade appar, spam, motåtgärder.

https://www.dold.se/enkelt-att-avlyssna-wifi/

Periferienheter

75.000 ark som i en liten påse (2014) Jörgen Städje imponeras av en bläckstråleskrivare som kan drivas av en man på ergometercykel. Den drar inte mer än 25 watt, men skriver ändå ut i samma takt som en kontorslaser och med motsvarande kvalitet. Det papperslösa kontoret, vad blev det av det? Inte mycket. Ännu så länge föredrar vi papper att hålla i handen. Inte nog med det. Efter den ekonomiska tillbakagången har marknaden för effekthungriga, underhållskrävande laserskrivare gått tillbaka, medan markanden för bläckstråle spås en lysande framtid. Teknik som förklaras; RIPS, Replaceable Ink Pack System, effektförbrukning, skrivarhuvud.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.558681/75-000-ark-som-i-en-liten-pase

Extrema skrivare (2006) Att skriva ut, det är väl när man trycker Ctrl-P och Enter och går till skrivaren och hämtar papperet. Så mycket mer kan det väl inte vara, eller? Om det kan. Denna artikel visar på ett antal mycket speciella periferienheter som matar ut data på något media som man kan ta på och titta på. Men mediet är extremt på flera sätt. Vi tittar på fräsplottern Multicam 48 som kan fräsa ut saker i metall som är 1×1 meter, skärplottern Wild/Leica TA41 som kan skära ut skyltar och dekorationer upp till 1,2×1,2 meter med svivelkniv, bläckstråleskrivaren Vutek UltraVu 3300 som skriver ut jätteskyltar (vepor) på 3,2 meters bredd och 30 meters längd och så det läckraste: Sub-Surface Laser Engraving (SSLE). Det lilla företaget 3D-Kristall ”skriver ut” figurer inuti glasblock. I proceduren ingår avfotografering av undertecknad med stereokamera (InSpeck Megacapturer II SSLE), behandling i CAD-program (InSpeckEM), samt bränning av undertecknads ansikte i tre dimensioner med en Nd:YAG-laser på 700 watt (CWLS-02 från Champion Way Crystal) i en glaskub med 6 centimeters sida. Be om PDF.

CD-skivan som faktiskt exploderade (1999) CD-skivor är kanske inte så inne som datamedium längre, men de var det i början av 2000-talet när den här artikeln skrevs. Undertecknad och kamraten Thord Nilson hade kommit på att en CD-skiva kan explodera om den roterar tillräckligt fort. Och ”tillräckligt fort” visade sig vara normala varvtal för moderna CD-läsare. Artikeln visar på praktiskt sprängarbete och utrustningen som behövdes för detta. Dessutom snygga bilder av splittret som blev resultatet. Denna artikel visade sig bli den mest lästa någonsin av alla artiklar som publicerats av IDG. Teknik som förklaras: varvfaktorer, CLV, CAV, skyddsavstånd, utrustning, statistik över olika skivfabrikat, hur man skulle kunna öka läshastigheten på annat sätt. Be om PDF.

Spinn loss med oss i testlabbet (2002) Uppföljande artikel om sprängning av DVD-skivor. Om en DVD-skiva snurrar för fort i läsaren kommer den att splittras i tusen bitar. Sitt inte ivägen då. Spräng-karakteristik jämförs mellan CD-skivor och DVD-skivor som sprängs vid 30-33.000 varv per minut (16X i innerspår). Eftersom det inte går att snurra skivorna fortare, diskuterar artikeln istället andra metoder att öka läshastigheten, såsom cachning. Bildserie. Teknik som förklaras: CLV och CAV, hardcoat, provningsmetod, provutrsutning, statistik, säkerhetsåtgärder. Be om PDF.

CD-sprängning – the final countdown (2012) Sammanfattande artikel ten years later. CD-skivor är inte alls lika populära idag som på 1990-talet. Svenska Hackademien ville undersöka om de kunde sprängas och orsaka personskador om de roterade för fort. Och de kunde de. Om en CD-skiva snurrar tillräckligt fort kommer den att explodera. Men hur fort är tillräckligt fort? 1999 kom artikeln om detta och den spred sig som en löpeld över världen, till både tidningar och Mythbusters. Efter ett tag började personskador inrapporteras och 2012 var det första rättsfallet avklarat. Det blev dags för en sammanfattning. Teknik som förklaras: för höga varvfaktorer, 56X, 64X, splitterskador, läsfel, vibrationer, p-CAV, provutrustning och provning, mediadrevet – NASA – PC för alla – holländska Computer Idee, australiska PC User, Slashdottad två gånger, IgNobel Prize, Mythbusters, olycksfall.

https://www.idg.se/2.1085/1.429013/cd-sprangning—the-final-countdown

DVD-brännaren ett optiskt under – men undvik Acer (2008) DVD-brännare blir dåliga efter ett tag och måste bytas. Vissa företag hanterar det bra, andra sämre. Byt själv. Förstå hur den optiska enheten fungerar. Den gamla Acer-datorn som artikeln börjar med, finns givetvis inte längre, men principerna för läsning av optiska skivor är desamma. Det trista är att lasrarna i CD-, DVD- och Blu-Ray-läsare kroknar med tiden och läsarenheten måste då bytas. Du får reda på hur man gör. Sen går texten in på den optiska enhetens funktion: Teknik som förklaras: optikpaketet, lasrar, uteffekter och våglängder, sensorer, stråldelare, voice-coil-enhet för fokusering och sidmatning, rotationsmotorn, låsmekanismen.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.140645/dvd-brannaren-ett-optiskt-under—men-undvik-acer

Grafik

Hemma hos Sveriges störste datorentusiast (2004) Vi besöker Sveriges största datorentusiast, Thord, som förverkligat datorentusiasternas våtaste drömmar. Han har skrivit ett eget nätverksprotokoll och ett eget operativsystem och har mer utrustning hemma än de flesta småföretag. Thord bedriver programutveckling, algoritmforskning och liknande och ägnar sig mycket åt att beräkna och visualisera Mandelbrots mängd. Teknik som tas upp: servrar, beräkningsstationer, klient/server-bearbetning, Linux, fjärrövervakning, nätverkstyper, Mandelbrots mängd, parallellbearbetning. Be om PDF.

Mandelbrot – forskningen fortsätter (2012) Matematik förknippas ofta med män i vita rockar, men med Mandelbrots mängd har matematiken förskjutits från långa rader skrivna med tavelkrita, till vacker konst. Du behöver inte ens ha matematiska kunskaper för att skapa egen konst, en rask dator räcker. Här får du reda på hur storfräsarna med massor av servrar tuggar mandelbrotbilder och gör film. Alla fraktalforskare dras med ett och samma problem: Mandelbrotfiguren har oändlig komplexitet och kan utforskas oändligt djupt. Hur utvecklar man effektivare programvara för denna utforskning och hur håller man utvärderingstiderna på rimlig nivå? Kan man utveckla särskilda datorsystem för utvärdering av fraktaler? Jodå. Teknik som förklaras: olika typer av fraktaler, lämplig hemutrustning, parallellbearbetning, PDP-11, komplexa tal, mandelbrotgrafen förklaras i detalj, zoomning, mandelbrotgraf i tre dimensioner, programexempel, fraktala antenner, fraktala landskap med Terragen.

https://www.idg.se/2.1085/1.431735/mandelbrot–forskningen-fortsatter

Naturskönt i äkta 3D (2012) Blånande berg så långt ögat kan nå. Ångande djungler med exotiska växter eller svenska björkskogar i solnedgången. Ange solhöjden med ett värde och bestäm själv hur höga vågor som ska gå på havet. Lite storm, kanske? Vi tittar närmare på Terragen från Planetside, som gör allting möjligt. Medge att du alltid har velat bygga en egen värld? Varför ska det vara förbehållet Slartibartfast från ”Liftarens guide till galaxen”? Med världsbyggarprogrammet Terragen kan du genomföra ditt livs ambition och skapa en egen värld, med bergskedjor med evig snö, grönskimrande havsvikar med palmer eller kanske ångande träsk passande en Gollum. Allt detta med så hög upplösning att du tror du är på bio. Teknik som förklaras: Proceduren att bygga en planet, börja med en tom planet, ytstruktur, gör berg och vatten, färdiga växter att köpa, moln, hav, Mars, kommersiell användning.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.445536/naturskont-i-akta-3d

Historik

Datorhistorik i nytt ljus (2010) Tonvikten vid all datorhistorik har felaktigt kommit att hamna på USA och då särskilt i Kalifornien, men skärskådar man historien ska man se att detta inte är sant. Utvecklingen hade sin början i Europa och Sverige har sannerligen inte legat på latsidan. Denna artikel skildrar de mest betydande räknande maskinerna, med tonvikt på Sverige (och, nej, Compis är inte en av dem). Maskiner som tas upp: Antikythera, Analythical Engine, Zuse-maskinerna, Colossus, Eniac, Besk, Dask, Datasaab D2, D-21, D-22, Wegematic 1000, Stansaab Censor 932 osv.

https://www.idg.se/2.10186/1.130628/datorhistorik-i-nytt-ljus

Les tubes pneumatiques (2007) Datornätverk är fina för datapaket, men vad händer när man har fysiska paket att skicka och det ska gå fort? Då behöver man ett lite annorlunda nätverk. Rörpost uppfanns i början av 1800-talet men har inte förlorat sin aktualitet. Regeringskansliet i Stockholm har ett 2800 meter långt, vittförgrenat rörpostnät som hanterar fler än 10.000 patroner varje månad. Systemet har funnits ganska länge och används till att skicka skrivelser och brev mellan kanslisterna, en slags internpost. Artikeln visar stationer och patroner, det imponerande växelrummet i källaren, olika typer av växlar, övervakningssystemet och olika historiska rörpostsystem från Frankrike, England, Tyskland och Spanien.

https://www.teknikaliteter.se/2017/12/04/les-tubes-pneumatiques/

Differensmaskinen som var före sin tid (2002) Vi sitter mitt uppe i en teknisk revolution som spränger alla gränser och passerar det man tidigare trodde vara möjligt. Allt tack vare en 1800-talsman – och en kvinna. Charles Babbages liv och hans utvecklingsarbete kring Differential Engine (DE) ett och två och tankarna på den programmerbara Analythical Engine (AE) förklaras, samt hans samarbete med Lady Augusta Ada kring programmering. Tekniken bakom differensmaskinen förklaras och upplevelsen av att få veva den maskin som byggdes år 2001 enligt gamla ritningar, på Science Museum i London. Teknik som förklaras: Varför mekanisk dator 1822?, Babbages och Adas tidslinjer, DEs funktion, varför DE2, varför AE, nogrannhet, skrivardelen, layoutfunktioner, Babbage motarbetades av ”experter”, scheutzmaskinen. Be om PDF.

Hemma hos Jörgen Städje – it-pionjären (2013) En annan journalist, Jenny Stadigs, gjorde en artikel om mig och en del av min historik. Den börjar så här: För TechWorlds läsare är Jörgens Städje välkänd som upphovsman till mängder av djuplodande teknikartiklar, om allt från jätteteleskop i Puerto Rico och jättemaskiner på SSAB till statisk elektricitet och teknik i tunnelbanan. Men hans egen bakgrund som it-pionjär är det färre som känner till. Teknik som förklaras: tidiga lärdomar och informationskällor, hembyggda 8- och 16-bitarsdatorer, skolnörderi, programmeringskurs, mina första arbetsplatser, hur artikelidéer kommer till.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.500439/hemma-hos-jorgen-stadje–it-pionjaren

Intel 8080 – När lödkolven var kung och virpistolen drottning (2016) Backa bandet 39 år, till 1977. Hur såg hemdatorerna ut då i Sverige? Vilka program fanns att tillgå? Hur ordnade den händige sin egen maskinvara att köra på? Det fanns inga färdiga datorer att köpa. Sanningen är att Intel inte var särskilt stor eller välrepresenterat i Sverige 1977. Då köpte man TTL-kretsar och annan Small Scale Integration från Texas Instruments, Fairchild Semiconductor, National Semiconductor och Motorola. CMOS-minnen köptes från Mostek, som inte finns längre. Teknik som förklaras: 8080, skrivande terminaler, MCS-80 KIT, grafikkretsar, programutveckling, maskinens uppbyggnad, magnetband.

https://www.sweclockers.com/artikel/21917-intel-8080-nar-lodkolven-var-kung-och-virpistolen-drottning

Cray-1 – rå datakraft du kan känna på (2007) Cray-1 konstruerades av den legendariske Seymour Cray (1925-1996) och tillverkades i Chippewa Falls, Wisconsin i USA, svenskbygder faktiskt. Orten nämns i Utvandrarna. Seymour Cray måste ha varit en ovanligt kreativ person. Han arbetade ursprungligen på Control Data Corporation och var med och utvecklade CDC 6600 som var en av sin tids kraftigaste stordatorer. Han kände emellertid inte att han fick utvecklas som han ville och startade sitt eget Cray Research. Efter några år slog han världen med häpnad med en maskin som var tio gånger snabbare än 6600:an. Idag är Cray-1:an ett museiföremål som finns nedgrävt någonstans på Tekniska Museet i Stockholm. I artikeln talar vi med en tekniker som var med och mekade maskinen på sin tid. Teknik som förklaras: processorns funktion, krfáftaggregat, kylning, kringkomponenter, kretskorten, databussen, kablaget. OBS! Det mesta av det som visas i artikelns del 2 ”Andra utställningar” visas inte längre på Tekniska Museet, eller visas på ett vilseledande sätt.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.137512/cray-1-pa-tekniska-museet—ra-datakraft-du-kan-kanna-pa

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!