Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden Litauen, litauisk industri och vetenskap och allt det nöjsamma man kan ägna sig åt i detta mysiga land. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Andra artiklar om litauisk teknik (astronomi, naturgasnät, kärnkraft) finns utspridda bland de övriga delarna i artikelserien, där de råkar passa.

Litauisk industri och vetenskap

Litauiska lasrar bita bäst! (2017) Laserindustri i Litauen, finns det? Mer än du tror. Jag är ledsen om jag måste krossa den traditionella bilden av Östeuropa och Litauen. Laserindustrin blomstrar. Litauen har ett tiotal företag som utvecklar och tillverkar egna laserprodukter, med den största delen av alla komponenter – optiska, mekaniska, kretskort, lådor med mera – av inhemsk tillverkning. I vissa fall odlar man laserkristallerna, till exempel neodymdopat glas, i landet, i vissa fall köper man dem från ett delägt bolag i Ryssland. I slutänden kapas, poleras och ytbehandlas materialen ändå i Litauen. Vi tog en tripp till Ekspla, ett litet företag fullt av teknologie doktorer i en industripark lite utanför Litauens huvudstad Vilnius. Ekspla sysselsätter sig huvudsakligen med att bygga pulslasrar i nano- och pikosekundområdet, lasrar med variabel färg (sk parametriska generatorer) och hela kundspecifika optiska system. Teknik som förklaras: marknaden, fasttillståndslasrar, neodym, NdYAG, pumpning, våglängder, nano- pikosekundlasrar, avstämbara lasrar, komponenter, pockelscell, laserstav, terahertzprodukter, kraftaggregat, montering, provning, praktiska tillämpningar, bandpassfilter i terahertzbandet, ablation, Intra-volume marking.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/09/litauiska-lasrar-bita-bast/

Magnetiska virvlar i supraledare kan ge superteleskop (2014) Arturas Jukna, professor och institutionsledare för fysikinstitutionen vid VGTU i Vilnius (ungefär som KTH) forskar i gränslandet mellan supraledare och nästan-supraledare. Han har lyckats framställa mycket känsliga sensorer för magnetfält och ljus, så känsliga att de kan detektera enskilda magnetiska fluxoner (kvantpartiklar) och enskilda fotoner. Artikeln förklarar supraledning och meissner-effekten och vad gränstillståndet där emellan har att erbjuda, hur abrikosov-virvlar uppstår, förstörs och nyskapas och allt roligt man kan göra med detta. Teknik som förklaras: supraledare, nästan-supraledare, abrikosov-virvlar, yttrium-barium-kopparoxid (YBCO), framställning, mätmetoder, en-fotonteleskopet, lorenz-kraften, pinning-kraften, kryoteknik, elektromagnetiska vapen, fysikutbildningens framtid.

https://www.idg.se/2.1085/1.530830/magnetiska-virvlar-i-supraledare-kan-ge-superteleskop

Nöjen i Litauen

Litauen – finare än du tror (2020) Eftersom litauerna själva inte är kapabla att göra reklam för sitt vackra land för oss svenskar får väl jag träda in. Vilnius är inte en söndervittrad stad med massor av tiggare i gathörnen som svenska media påstår. Tvärt om. Vilnius arkitektur är intressant och vacker. Både medeltida och nyskapande. Istället för att vi rika svenska turister ska åka många timmar till Thailand och göra av med pengar på vita stränder, öl och god mat, kan vi göra detsamma i Litauen, bara en timmes flygresa bort. Artikeln visar allt det vackra, det goda och en del av det gamla som inte får glömmas bort. Ämnen: sommar och badstränder, huvudstadens ståtliga minnesmärken, konsten, den fantastiska maten som går utanpå allt svenskt, tårtor och bakelser, shopping som är precis lika bra som i Sverige, slott och kyrkor, Internet, teknik, språk. Slottet Trakai är speciellt, för det har använts i väldigt många filmer om medeltiden.

https://www.teknikaliteter.se/2020/03/06/litauen-finare-an-du-tror/

Etnokosmologiska museet (2017) Litauiska etnokosmologiska museet är det första och enda museet av denna typ i världen. Termen ”etnokosmologi” myntades där och återfinns inte i någon ordbok, men man får förutsätta att det kommer att startas liknande museer i andra länder också. Museet är unikt så till vida att man förfogar över två besökarteleskop uppe på mycket höga pelare, där allmänheten kan få studera stjärnor på nätterna. Inte för att det inte finns andra museer med egna besökarteleskop, men att de befinner sig uppe på ett 25 meter högt torn, det är unikt. Museet är alltså nattöppet. På dagen finns tre solteleskop för den som vill titta närmare på vår närmaste stjärna. Teknik som förklaras: etnokosmologi, att skapa ordning ur kaos, meteoriter att hålla i, teleskopen, stenträdgården.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/15/etnokosmologiska-museet/

Baikeris i Vilnius – ett motorcykeläventyr (2018) Tusen hojar och massor av muller när de litauiska MC-entusiasterna hade höstmöte. ”Baikeris” och ”Draiveris” samlades i Vingisparken i Vilnius i Litauen den sjunde oktober 2017 och Teknikaliteter var där på en Suzuki Intruder med varje form av ljuddämpning nogsamt avlägsnad. 2-, 3- och 4-hjulingar kom och gick hela tiden. Motorcyklar är precis lika populära i Östeuropa som i väst, men nu finns inga av de gamla tjeckiska och sovjetiska rosthögarna kvar utan det är högmoderna Honda, Yamaha, Harley-Davidson etc som gäller. Och litauisk snabbmat av en sort som vi aldrig sett här i Sverige. Dessutom kunde man notera att det var en hel del kvinnor närvarande. Som en ren kuriositet kunde man också se en och annan gammal sovjet-moppe med sidovagn i renpolerat stål. Det finns till och med några engelskregistrerade cyklar att beskåda. Det visade sig också att knuttarna hade ett eget korvfabrikat.

https://www.teknikaliteter.se/2018/03/20/baikeris-i-vilnius/

Science Fiction i Litauen 2019 (2019) Lituanicon XXX var som namnet antyder den 30:e SF-kongressen och därmed den äldsta i Litauen. Kongressen hölls i Vilnius den 13 april 2019 och var synnerligen välbesökt. Man kunde räkna in cirka 500 besökare, flest från Baltikum, men även från England, Sverige och Ukraina. Kongressen pågick under en dag, med totalt 18 föredragningar i två spår. Det var föredrag av både inhemska och utländska föreläsare (bl a undertecknad), rollspel, elektroniska spel av olika slag, SF-filmer, tävlingar och frågesporter om fantasy-ämnen. Dessutom kunde de yngsta få lära sig att programmera robotar och ljussvärd i programspråket Scratch. Där fanns god mat, annorlunda mat, spel, dryck, svärd, bokutgivare och paneldebatter.

https://www.teknikaliteter.se/2019/04/23/science-fiction-i-litauen-2019/

Dags att revidera ett stycke teknikhistoria (2020) Flerstegsraketen är inte en rysk idé, utan en litauisk, eller kanske en österrikisk? Eller? Låt oss skriva om historien en smula. Flerstegraketen verkar ha utarbetats av en litauer vid namn Kazimieras Simonavičius (1600 – 1651), eller Kazimierz Siemienowicz som man lämpligen skrev sitt namn i det förpolskade Litauen, som under denna tid var del av en polsk-litauisk union. Simonavičius var adelsman i släkten Ostoja i Storhertigdömet Litauen, artillerigeneral, vapensmed och militär konstruktör och uppenbarligen också raketspecialist. Fast det verkar inte vara hela sanningen. Teknik som förklaras: flykthastigheten, Tsiolkovsky, Conrad Haas, kinesisk raket från 1300-talet.

https://www.teknikaliteter.se/2020/01/19/dags-att-revidera-ett-stycke-teknikhistoria/

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!