Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden musik, musikteknik akustik, nöje, underhållning, film, bild och simulationer. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Ett antal artiklar ägnas åt min vän Ralph Lundsten, elektronmusikern och kompositören som spelade på syntar långt innan de flesta som läser detta ens var födda.

Musik, akustik, nöje och underhållning

Krock och krasch, och gör om det igen (2012) Hur ofta får man stampa gasen i botten, köra rakt in i en medtrafikant, skratta åt saken, backa och ta sats igen? Hela tiden faktiskt, när man åker radiobilarna på Gröna Lund. Det kan hända att polisen kommer och krockar, de också. Radiobilarna (eller på engelska ”Bumper Cars”) är en klassisk attraktion, som förståss fick sitt svenska namn av de tidiga polisbilarna som utrustades med kommunikationsradio och tillhörande antennmast. Teknik som förklaras: historik, drivsystem, elschema, kraftförsörjning via golvet, jättelikriktare, kuriosa – gaspedalen, säkerhet, underhåll.

https://www.idg.se/2.1085/1.461551/krock-och-krasch-och-gor-om-det-igen

Skrik i högan sky (2012) Tänk dig att du kastas upp på så hög höjd att det inte är att rekommendera och sedan får falla mot en säker död igen. Den vajerdrivna, pneumatiska attraktionen Fritt fall ser till att nästan-döda dig. Och du tycker om det så mycket att du betalar för det, om och om igen. En relativt ny kader nöjesattraktioner, när de ”gammalmodiga” berg- och dalbanorna inte kräver tillräckligt mycket dödsförakt, är de höga torn som människor frivilligt låter sig hissas upp i och sedan släppas ned igen med så hög acceleration och påföljande retardation att det inte är tillrådligt för hjärtsvaga och gravida. Teknik som förklaras: körning, styrsystem, UPS, sensorer, tilt-mekanismen, virvelströmsbromsen, smörjning, säkerhetssystem, en titt inunder, framtiden.

https://www.idg.se/2.1085/1.461478/skrik-i-hogan-sky

Hälsa snällt på skrik-extraktorn (2012) Det är något särskilt med G-krafter, när magen åker ned i knäna eller upp i halsen. Vi vill så gärna uppleva det och attraktionerna på Gröna Lund hjälper till. Bzzzz-pschhhh är det typiska ljudet av en hydraulpump som går, varefter trycket far ut igen och hydraulen sjunker ihop. Var träffar man på det på ett nöjesfält? Överallt i de mera kraftstinna attraktionerna. Vi ska titta närmare på den hydrauldrivna släng-kast-spinn-mojängen Extreme på Gröna Lund, den absoluta människocentrifugen. Teknik som förklaras: körning, G-krafter, hydraulik, pneumatik, elkraft, reservkraft, under golvet, säkerhetskontroller, glödlampsförrådet.

https://www.idg.se/2.1085/1.458583/halsa-snallt-pa-skrik-extraktorn

När science fiction blir verklighet (2010) Jules Verne, Fredrik Pohl, Isaac Asimov och Arthur C Clarke är författarnamn som ingen tekniker kan ha missat. Att de förutsade ubåtar, strålvapen och kommunikationssatelliter kan ingen heller ha missat, men hur blev det egentligen? Vilka uppfinningar i SF-världen har faktiskt realiserats? Vi tar upp några av de mest banbrytande, även om de kanske inte realiserats precis på det sätt som författaren tänkte sig. Författare och idéer som behandlas: Arthur C Clarkes, kommunikation, Jules Verne, vapen, H G Wells, läkekonst, JRR Tolkien, konstgjorda barn, Star Wars, mobiltelefoner, babelfiskar och ondsinta datorer, levande media, info om författarna.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.323746/nar-science-fiction-blir-verklighet

Att se ljud (2008) Alla vet att en bil, en dator eller en fabrik bullrar. Men exakt vad det är som bullrar, vilka delar av bilen är mest ljudgenomsläppliga, exakt var knirkar det i instrumentpanelen, det är mycket svårt att ta reda på med bara öronen som hjälp. Kunde man se ljud skulle det underlätta. Ljudmätningar på industrier och utvecklingsavdelningar har hittills inskränkt sig till att man mer eller mindre empiriskt letat efter bullerkällor med öron och decibelmätare. Att mäta igenom en hel kilometerlång industribyggnad som har bullerproblem kan ta flera månader. Alla är medvetna om att en maskin som håller på att gå sönder skramlar, men exakt var och hur skramlar det? Vilket blad på vindkraftverket bullrar? Var uppstår vindtjut? Tyska Gfai tech GmbH har tagit fram en akustisk kamera som faktiskt kan se ljud och ge svar på alla dessa frågor. Elegant och enkelt dessutom. Teknik som förklaras: mikrofonmatriser, princip, användning, spektrum, ljudnivåer, rörliga objekt, CAD och 3D.

https://www.teknikaliteter.se/2017/09/25/att-se-ljud/

Akustik kan fixas! (2009) Det överfaller alltid när man är ute och reser, det usla högtalarljudet! Ohörbara utrop, grötigt tal, flåsningar och ekon som gör viktiga meddelanden obegripliga. Akustiken är märkligt eftersatt i många stora anläggningar. Men allt som är tekniskt går att åtgärda. När man kliver av tåget på en svensk station kan det låta ”Tåg till brapparapparappa står inne sprapparapp och avgår oninggongbång och fjorton.” Sportarenan, akustikerns mardröm? Inte alls, om man vet vad man håller på med. Får elektroakustikern vara med när byggnaden konstrueras, kan en grötigt ekande ljudkatastrof undvikas. Lösningen heter elektroakustisk design! Man kan till exempel ringa Bose Corporation och använda deras akustik-CAD-system Modeler. Med Modeler kan man rita upp ett rum, konsertsal eller flygplats i ett CAD-system och sedan injicera ljud i det och se hur klangbilden blir. För att verifiera att klangbilden blir som kunden beställt, använder man systemet Auditioner som återger ljudet på valfri plats i den syntetiska lokalen. Teknik som förklaras: binaural hörsel, Speech Transmission Index, efterklang, modelleringsexempel, publikljud, åtgärder.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/13/akustik-kan-fixas/

600 kilowatt ljud + 32 ton ljus = Globen (2002) De flesta imponeras av Globen som byggnadsprojekt, men få känner till hur mycket teknik som ligger bakom den dagliga driften. Vi har kikat in bakom kulisserna på arenan. När artikeln skrivs, var det operativsystemet NetWare som gällde på alla servrar. Så är det sannolikt inte idag. Teknik som förklaras: nätverken, nätverksöversikt för Globen och Annexet, biljettförsäljning, SCADA, kylsystem, ljud och ljus, nödåtgärder vid brand, översiktsritningar, utrustning och anslutningar för radio och TV-sändningar, videonät och andra nät. Be om PDF.

I spelmakarnas verkstad (2008) Spelet Just Cause (med namn efter USAs invasion i Panama) tilldrar sig på en påhittad ö i Karibien kallad ”San Esperito” där spelaren arbetar som agent för The Agency. Rico Rodriguez är med i ett gerillakrig för att störta landets diktator, som misstänks ha massförstörelsevapen. Ungefär så står det i alla annonser, men vi ska titta efter hur man bygger upp det och kompilerar, ställer ut helikoptrar och målar landskap. Följ med på besök i spelmakarnas verkstad hos Avalanche Studios. Teknik som förklaras: 3D-världar, redigeringsverktyg och dess funktioner, landskap, vatten, ljudeffekter, skjuta sönder saker, utvecklingsmiljön JustEdit, Photoshop, Maya, Cubase, objektbyggare, nätverk, servrar.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.172666/i-spelmakarnas-verkstad

Musik – musikteknik

Visst finns det äkta svensk Hifi (2007) Idag, när i alla är invaderade av östasiatiska platsprodukter från Sony, Panasonic, JVC, LG med flera, kan det finnas någon plats över för svensktillverkad utrustning och svenska ljudfilosofi? Jojomän, den lever och frodas men kan inte konkurrera på massmarknaden. Artikeln börjar med att sortera bort allt prat om esoteriska audiofiler och deras pseudovetenskapliga idéer. Sen tittar vi närmare på företaget Audio Concept och Robert Grybstad som berättar om skivspelaren Nordic Concept Artist och hur tonarmen är upphängd i magneter, den tunga skivtallriken, lagret, varvtalsregleringen, tonarmens konstruktion och anti-skating-mekanismen och den handgjorda pick-upen. Be om PDF.

Audio Concept – Hifi i hårda paket (2019) Lokalen på Kungsholmen i Stockholm är full av avancerade hifi-apparater, högtalare som ser ut som rymdskepp och skivspelare som verkar komma från yttre rymden. För den skull ska du inte tro att det rör sig om esoteriska apparater utan teknisk bakgrund. Vi stiger ned i den magiska grotta som Audio Concept är, och en mängd synintryck slår emot oss. High-end-stereo är väldigt visuellt tilltalande. Vi vandrar runt helt ensamma bland skogar av märkligt formade högtalare och härligt blänkande fronter, lysande VU-metrar och glödande elektronrör. Och det är just det som är meningen. Du kan helt enkelt inte få en bra musikupplevelse i ett varuhus fullt av knuffande, sorlande människor. Det är inte vad den sanna hifi-njutningen går ut på. Bra musik kräver koncentration och lugn. Teknik som förklaras: högtalare och deras problem, batteribackuper-kilowatt, kablage, märkligt formade högtalare, ljudspridare, strömmande ljud, produkter från Östeuropa, rekommenderad musik, elektronrör.

https://www.teknikaliteter.se/2020/10/30/audio-concept-hifi-i-harda-paket/

Du och dina LP-skivor i den digitala tidsåldern (2019) Saknar du dina LP-skivor? Låt oss anta att du har en större skivsamling, du vet en sån där man hade innan Spotify kom och tog över och ”skivorna” blev virtuella och inte finns längre. Låt oss vidare anta att du köpte LP-skivorna för att du tyckte om dem och sörjer det faktum att det numera är omständligt att spela dem, så omständligt att du borde digitalisera dem och spela dem i datorn eller i en mediaserver. Du kanske till och med har kassettband som kan behöva bevaras? Teknik som förklaras: ljudkvalitet, myter, förväntningar, rengöring, analog/digitalomvandling, RIAA-kompensering, ljudprogrammet Audacity, inställningar, filsystem, arbetsgång, vågformer, spektrum, buller, bearbetning, lagring, export, säkerhetskopiering. M3U-filer.

https://www.teknikaliteter.se/2018/12/06/du-och-dina-lp-skivor-i-den-digitala-tidsaldern/

Du och dina singelskivor (2020) Digitalisera LP-skivor gick ju bra. De var välskötta och fina. Nu kommer turen till singlarna och EP-skivorna. De brukar inte vara lika jämna och fria från repor, damm, elefanter och grusbilar. Vill du ha ett kvällsprojekt som tar oändligt mycket tid och ger din musarm oändlig träning? Modelljärnväg? Nej. Digitalisera din samling av singel- och EP-skivor i ljudprogrammet Audacity, lägg dem på ett ordnat sätt i en katalog och börja beskåda resultatet i detalj. Du känner rysningar. Du undrar hur det har kunnat gå så illa. Om du tittar med lupp på en singelskiva ser spåren ofta ut som en småländsk leråker från filmen Utvandrarna. Full med sten. Spelar du av leråkern blir det en hel massa knaster, som ser ut som en granskog eller ett fiskskelett i Audacity. Du blir tvungen att bli din egen Karl-Oskar och plocka bort stenarna och snygga till plogfårorna i allmänhet. Teknik som förklaras: ställ in Audacity, arbetsgång, bearbetning, svåra knäppar och knaster, tvätta och rensa spår, buller, intressanta skivfabrikat.

https://www.teknikaliteter.se/2020/04/09/du-och-dina-singelskivor/

Operans servrar sprider den perfekta illusionen (2002) ”Så kall ni är om handen, låt mig värma den i min…” Men utan ljusmästarens hand på reglarna och Netware i servern blir det ingen La Bohème på Operan. Då kan Rodolfo stå där med Mimis kalla hand – ingen kan se den. Kungliga Operan i Stockholm behövde ett absolut stabilt system för ljusmixen, så 1995 valde man ett trippelredundant system med Netware-servrar. Bara en naturkatastrof kan få omkull det systemet. Teknik som förklaras: DMX-protokollet, ljusmixbordet, AVABs triac-moduler, elschema, operan i tvärsnitt. Be om PDF.

Premiär för Jörgen Städjes makalösa TV-program! (2014) Här var det scenpyroteknik! Den enda anledningen att se Melodifestivalen är numera pyrotekniken. Pyroteknik inomhus måste vara beskaffad på ett särskilt sätt, nämligen, precis lagom stort. I filmen avhandlas bomber och granater, pyroteknik och eldkastare. Teknik som förklaras: typer av laddningar, olika lysämnen, fördämningar, avfyringsmetoder, elektronik, eldkastare med gas, gasventiler.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.589970/premiar-for-jorgen-stadjes-makalosa-tv-program

Så styrs konserthusorgeln (2017) Vad är det som är 24 meter brett, har 6000 blanka rör och körs med en industricontroller à la pappersmassafabrik och 20.000 rader programkod? Den stora Grönlundsorgeln i Stockholms Konserthus är förmodligen den finaste konserthusorgeln i norra Europa. Den installerades 1982 och har sedan dess förnöjt hundratusentals åhörare med sin sköna klang. Allt eftersom tiden gått har den moderniserats och den senaste moderniseringen av den elektromekaniska delen gjorde att den nu ligger i orgelteknikens framkant. Men det var kontaktproblem i den gamla elinstallationen, så ny, digital teknik behövdes. Artikeln beskriver det nya styrsystemet från Jan Börjeson Orgelvård AB. Teknik som förklaras: manualer och klaviaturer, andrag, register, orgelns funktion, olika typer av orgelpipor, orgelmekanik, svällare, styrsystemets princip, manövermagneter, kablage.

https://www.teknikaliteter.se/2017/10/25/sa-styrs-konserthusorgeln/

Allt du alltid velat höra, och lite till (2017) Det finns mikrofoner och mikrofoner och sedan finns det Jörgen Thuressons mikrofoner. Ett köksbord kan användas till mycket och Jörgen använder sitt till mikroskopiskt mikrofonsnickeri. Thuresson-mikrofonerna är världsberömda för att inte låta något alls. Han har optimerat mikrofonens alla komponenter enligt metoden meka-lyssna-lär och mejslat sig ned i problemet under tjugo års tid. Han har i princip bara en enda målsättning, nämligen att fånga verkligheten utan “sound”. Han svänger sig inte med några audiomagiska termer eller hävdar underliga, omätbara effekter med syrefri koppar och överliggande kramaxlar utan står med fötterna stadigt på jorden och en lödpenna i handen. Teknik som förklaras: olika mikrofontyper, kondensatormikrofonen i detalj, membranet, elschema, fantommatning, elschema, stöttålighet, kvalitetskriterier, mikrofonuppställningar.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/08/allt-du-alltid-velat-hora-och-lite-till/

Coding Technologies storhet ökar med kompressionen (2006) Ljud och video måste komprimeras digitalt för att kunna överföras ekonomiskt, men komprimeraren (CODEC, coder-decoder) får inte förstöra ljudet och sänka ljudkvaliteten. Coding Technologies, ett gäng KTH-studenter, samarbetade med Fraunhoferinstitutet och tog fram AacPlus, som blev EBU-standard. De olika codecarnas för- och nackdelar och deras funktion förklaras. Teknik som förklaras: AacPlus, MP3, MPEG, psykoakustiska principer, örats maskeringseffekt, CELP, HVXC. Be om PDF.

A/D på SR & RA (2007) Fantomen i Radioarkivet och Stålmannen i serverrummet är två av Sveriges radios medarbetare som man inte hör så mycket om. Men utan dem skulle det inte bli någon radio över huvud taget. SRs skivarkiv är väldens näst största efter BBC och artikeln visar hur det förvaltas och utökas. Där fanns då artikeln skrevs exempelvis 150.000 LP-skivor, 80.000 stenkakor, 30.000 radioprogram och 176.000 CD-skivor. Artikeln visar hur man utvinner ljud ur äldre inspelningar och lagrar dem i en databas. Teknik som förklaras: Radioarkivet, Digas, Media Asset Management, MAM, MediArc, ljudrestaurering med Sadie, nätverken, ingest-stationer, magnetband, katalog, pianorullar, DAT-band och problem, vaxrullar, BWF-formatet. Be om PDF.

Arkivet som lagrar allt som har sänts i Sverige (2002) ”Japaner, japaner, japaner, överallt japaner” rapporterade Sven Jerring i sitt berömda reportage från Olympiska spelen 1936. Att vi ännu kan se japanerna dribbla bort oss kan vi tacka Statens ljud- och bildarkiv för. SLBA är en pliktinstitution, vilket betyder att de ska tillsändas exemplar av alla film- video- och ljudinspelningar som ges ut i Sverige. Arkivet rymde då artikeln skrevs cirka 6 miljoner timmar material och det växer med ungefär 400.000 timmar varje år. Och takten ökar. Teknik som förklaras: överföring från äldre format, utrustning, systemskiss, datalagring, procedurer för visning på webben. Be om PDF.

Mediamassakern (2011) Mediakonsumenter är vi allihopa, men vad konsumerar vi? Har musiken gått från att vara en smaklig jordgubbsbakelse till en smaklös pappbit? Jag arbetar, lyssnar och lever utefter den tesen att omväxling förnöjer och att monotoni bör undvikas. Som jag ser det har omväxlingen minskat i och med det ökande mediautbudet och monotonin är nu allenarådande. Vad är det som har hänt med oss som mediakonsumenter? Har det blivit allt för lätt att få tag i media, så kvalitetskraven har sjunkit? Experter som Ralph Lundsten, Ingemar Lindqvist och Jörgen Thuresson uttalar sig och visar dynamikexempel. Teknik som förklaras: dynamik, historiska media, bullergolvet, dynamikexempel från 1800-talets fonografcylindrar och fram till nutidens digitala ljud, klippning, komprimering, re-mastering, allt enklare musik, MP3.

https://www.idg.se/2.1085/1.380939/mediamassakern

Ralph Lundsten

Fötterna på Jorden men huvudet bland molnen (2017) En fullständig skildring av den svenske elektronmusik-giganten Ralph Lundstens liv och verk. Ralph byggde egna syntar långt innan de flesta i läsekretsen ens var födda, var stor i Japan långt innan det var stort att vara stor i Japan. Det här är något så unikt som ett reportage med musik. En mycket omfattande historik om Ralphs skapande och om syntar i allmänhet. Teknik som förklaras: syntmusikens historia, MIDI, berömda inspelningar, analog, monofon, polyfon, FM, wavetable, Ralphs historia, Leo Nilsson, Andromatic, DIMI-A, DIMI-S, DIMI-O, musikalisk sammanställning och utgåvor, Andromeda bild- och musikstudio, Andromeda Fan Society, priser och belöningar.

https://www.teknikaliteter.se/2017/10/24/fotterna-pa-jorden-men-huvudet-bland-molnen/

Andromatic, den automatiska andromedaren (2012) Syntar finns numera i var mans dator. Vill man spela på klaviatur finns det tusen och åter tusen apparater att köpa och koppla samman med midi. Så har det inte alltid varit. En av pionjärerna är Ralph Lundsten och hans Andromatic var den allra första synten med sequencer och polyfoni. Vi backar 46 år och närstuderar en synt som kom att bli alltings urfader. Teknik som förklaras: princip, Erkki Kurenniemi, sequencer, VCO, primitiva integrerade kretsar (1960), stegningsprincip, kopplimngsmatris, oscillatorer, delare, skiftregister, bandfilter, praktisk uppbyggnad, musikexempel.

https://www.idg.se/2.1085/1.445306/andromatic-den-automatiska-andromedaren

Kärleksmaskinen – synten man spelar med hela kroppen (2009) Varför bara använda fingrarna att spela synt med? Med Ralph Lundstens DIMI-S, mera känd som Kärleksmaskinen – kan fyra personer spela tillsammans och använda hela kroppen. Vissa har kallat maskinen för “sexofon”. Artikeln är en elektroarkeologisk utflykt bakåt i tiden. En som länge förknippat elektricitet och elektronik med angenäma visioner är Ralph Lundsten, vår svenske syntfarfar som började göra elektronisk musik redan 1959. Åtskilliga syntar har passerat hans rosa Andromeda studio i Saltsjö-Boo, Moogar, Korgar, Rolandar, Clavia och diverse hembyggen. Idag ser alla syntar ut som likadana plastpianon, men 1972, för nästan 40 år sedan, var det forskning och utveckling och nya, innovativa gränssnitt som gällde. Teknik som förklaras: funktion, schema,. beröringselektroderna och deras avkodning, frekvensdelare, filter, VCO, ljusorgel, mekanisk uppbyggnad,

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/16/karleksmaskinen-synten-man-spelar-med-hela-kroppen/

Ett slag i luften för vacker musik (2013) Tänk om du kunde spela musik helt utan att vidröra ett instrument, helt utan laserharpa, helt utan speciella handskar? Här slår vi ytterligare ett slag för elektroarkeologin och beskriver Ralph Lundstens unika Dimi-O. Du kan dansa framför en kamera och få dansen omvandlad till musik. Eller varför inte bara göra fula grimaser och få ”ful” musik? Ralph Lundstens Dimi-O (Digital Music Instrument), som filmar aktören, artisten, dansaren, vad du vill, med en TV-kamera och tolkar om TV-bilden till toner. Dimi-O uppfanns på 1970-talet av den finske elektronmusikgiganten Erkki Kurenniemi och arbetar helt utan mikrodatorer och liknande. Han har kallat den för en video-till-audioomvandlare, eller en Video Organ. Teknik som förklaras: funktionsprincip, schema, avbildningsmetod, klaviatur, att ”vidröra” toner på skärmen, frontpanel, kameraenhet, mekanisk uppbyggnad, TTL, CMOS, kraftaggregat, musikexempel.

https://www.idg.se/2.1085/1.514246/ett-slag-i-luften-for-vacker-musik

Från hängmatta till CD (2007) En av våra största samtida elektronmusiker berättar om processen från komposition till tillverkning av CD-skivor. När artikeln skrevs 2007 var CD-skivor fortfarande storsäljare, men i dag har strömmande musik från Internet tagit över. CD produceras fortfarande, så proceduren är fortfarande aktuell. Bilderna visar också några scener inifrån Ralphs numera nedmonterade Andromeda Studio. Teknik som förklaras: kompositionens vedermödor, notskrift, flerspårsband, mixning, mixerbord, Cubase SX, layout av trycksaker i CorelDRAW, integritetskontroll, kopieringsskydd, mastrering, nickelmatris, plastsprutning, sputtring med aluminium, spin-coating, etikettryck, förpackning.

https://www.andromeda.se/wp-content/uploads/2012/10/CD-produktion.pdf

Film och bild

Framtidens filmer visas på digital bio (2002) Först var det explosiv nitrocellulosa, sedan acetatplast. Nu är det digitala dataströmmar. Bio blir aldrig mer vad det var. Den här artikeln skrevs efter ett besök på premiärbiografen Odeon på Leicester Square i London när digitala bioprojektorer var helt nya. Internet var långsammare då, så filmerna fick lagras på DVD-skivor. Vid denna tid var biomaskinisterna ännu tveksamma till det digitala mediet. Teknik som förklaras: problem med manuella scenbyten, distributionsmedia, lagringsutrymme, genomgång av projektortyper, digitalt ljud på biofilm, DOLBY, surround, SDDS, bions systemskiss, en titt i maskinrummet, Digital Micromirror Device. Be om PDF.

Så fungerar 3D-bio (2017) Digital bio var lite mera inkört när det här reportaget gjordes på Bio Sergel i Stockholm. De flesta biografer i världen där man visar 3D-film är utrustade med ett visningssystem kallat RealD Cinema. RealD-bio baseras på att en digital projektor projicerar omväxlande höger- och vänsterbilder i sekvens, hela 144 stycken per sekund för att det ska bli flimmerfritt. 144 bilder per sekund hade inte kunnat åstadkommas med en mekanisk projektor med filmframmatning med malteserhjul, utan normalt använder man DLP-projektorer. Men inte med färghjul som i amatörprojektorer, som åstadkommer färgerna som en serie röd-grön-blå bilder, utan med tre DLP-kretsar monterade på ett färgdelarprisma som bryter ned ljuset i rött, grönt och blått och sedan bryter ihop det igen och skapar en sann färgbild. Teknik som förklaras: med- och moturs polarisation, passiva glasögon, bildsekvenser, triple flash, digitaliserat körschema, servrar, nätverk, projektor, xenonlampa, optiksystemet, mikrospegelkretsar, DLP, polarisator, distribution, ljudsystem, filmduken Silver Screen.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/10/sa-fungerar-3d-bio/

Rymdnazisterna attackerar! (2012) Feindliche Flug im Anflug! Nu börjar det långsamt gå upp för oss: En film behöver inte komma från Hollywood och vara styrd och ställd av en enda studio och en enda kändisproducent. Alla kan vara med och bidra och det kan till och med bli en bättre film på det sättet. I alla fall blir den billigare. Finska ”Iron Sky” är inte någon stor, episk film, utan snarare ett småmysigt äventyr som tilltalar tekniker och steampunk-fantaster, fyllt med enorma kedjor, gigantiska kugghjul och skönt glödande elektronrör. Vun small step for man, but a giant leap für das Vaterland! Kuligheter som visas: Det tyska fortet på månens baksida, gammeltyska antikdatorer, mikroskopisk budget, datorgrafikens framställning, Autodesks Maya, Foundrys Nuke, Adobes Creative Suite, Månen gjordes i Lightwave 3D, 250.000 fans bidrog med en miljon Euro, frivilliga bidrag av rymdskepp.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.471124/rymdnazisterna-attackerar

Ljuskanonen i tusen bitar (2014) Sönderplockning och förklaring av videoprojektorn Infocus LP120. Inuti den lilla lådan på 25 gånger 9,4 gånger 5,2 centimeter ryms en högintensiv kvicksilverlampa i reflektormodul, en dubbel trumfläkt, två switchaggregat, en mycket avancerad optisk strålgång, en 1-watts-högtalare, ett moderkort med god processorkapacitet, drivning till flera motorer och ett ljudslutsteg. Kretskorten ser nästan ut att vara snidade med morakniv för att passa kring de andra komponenterna. Teknik som förklaras: videoprojektorns historik, ljusgången i en DLP-projektor, optik, lampa, ljustunnel, RGB-CMYK-färghjul, DLP-kretsen, absorbenten, moderkortet, strålgången förklaras.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.579023/ljuskanonen-i-tusen-bitar

Digitalt vatten – bättre än riktigt (2015) En störtvåg slukar en fartygsflotta. En sandstorm begraver en hel stad. Overkligt? Inte på film i alla fall. För att förstå hur animering av naturfenomen går till talar vi med svensken Mihai Aldén som sedan några år jobbar på den amerikanska animationsstudion Dreamworks Animation, DWA, i Los Angeles. Han fick en teknisk Oscar 2015 tillsammans med kollegorna Ken Museth och Peter Cucka. Tillsammans har de utvecklat ett nytt ramverk, OpenVDB, för lagring och bearbetning av de stora 3d-volymer som behövs för dagens effektintensiva filmer. Det har bland annat använts i DWA-filmerna ”Mästerkatten”, ”Madagaskar 3”, ”De fem legenderna”, ”Croodarna” och ”Draktränaren 2”. Artikeln innehåller flera imponerande vatten-storm-moln-bilder. Teknik som förklaras: programprocess för att skapa en animation, flöde enligt Navier-Stokes ekvationssystem, viskositet, gravitation, rök, moln.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.619802/digitalt-vatten–battre-an-riktigt

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!