Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden mat, dryck, godis och glass. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Dryck

Lite IT – mycket whisky (2013) Det skulle kunna vara Isle of Islay. Reklamfilmen visar hur saltstänkta bränningar slår upp mot vindpinade klippor, ackompanjerat av knarret av gistna träbåtar en mörk stormnatt. Det för tanken till väderbitna sjöbussar som tar en uisce beatha till, innan de går ut i natten… Men i själva verket handlar det om varvtalsstyrda asynkronmotorer, skruvmatningar och termoelement. Sverige håller på att få en ny industrigren. Sätt fingret mitt på Gotlands karta och du hamnar i Roma, hos Gotland Whisky. Teknik som förklaras: tillverkningsmetod, utrustning, ”näsan”, vatten, korn, torv, mältning, krossning, mäskning, jäsning, destillering, spirit safe, mystiken.

https://www.idg.se/2.1085/1.466770/lite-it—mycket-whisky

Mackmyra whisky – goda klunkar i rostfria bunkar (2013) Sverige har definitivt fått en helt ny industrigren: Whisky. Det äldsta svenska destilleriet i modern tid är Mackmyra i Gävle. Mackmyra är egentligen tre, det första experimentdestilleriet, ett mindre, traditionellt destilleri på Mackmyra Bruk och en högmodern processindustri i Mackmyra Whiskyby. Vi har besökt den senare och gottat oss åt styr- och regler och blankpolerade rostfria bunkar och rör. Mackmyras Gravitationsdestilleri är en fabrik av modernast möjliga snitt där man även lagt sig vinn om att göra det lätt för besökare att komma riktigt nära processen. Stället är fullt av KTH-ingenjörer. Teknik som förklaras: styrsystemet, el och fastighet, råvarorna, mältning, rökning, processen, systemskiss, valskvarnen, mäskning, jäsning, destillering, spritlyktan, att stänga hjärtat, råspritförråd, lager, provning.

https://www.idg.se/2.1085/1.488226/mackmyra-whisky–goda-klunkar-i-rostfria-bunkar

Mustig afton när Svenska Hackademien provade julmust (2019) Både smickrande omdömen som ”en rikslikare” och ”sydsluttning” såväl som mindre smickrande diton som ”blask”, ”smakar syntetiskt” och ”det här skulle Gustaf III aldrig gottera”, haglade genom luften. För att rädda miljontals julfirare från att få julen förstörd, har i år Svenska Hackademiens oförvägna ledamöter testat de i handeln vanligt förekommande sorterna. Vid en gustatorisk evaluering gavs varje sort poäng på en skala 1–5, där 1 betecknar ”motbjudande” och 5 ”himmelsk”. Smakerna kontextualiserades medelst s.k. lussebullar från Hackademiens provkök med en saffranshalt av 1,41 promille. Denna nationella klenoddryck säljs nuförtiden i ett stort antal varianter. Vilken är bäst? Vilka ska man undvika?

https://www.teknikaliteter.se/2018/12/18/mustig-afton-nar-svenska-hackademien-provade-julmust/

Nära-ko-upplevelse – Voluntary Milking System (2014) Antingen du vill erkänna det eller ej, visst gillar du mjölk och mjölkprodukter som grädde, smör, glass, yoghurt, filmjölk, kvarg och ost? Mjölk är lätt att få tag i, men hur blir den till och hur kommer den ut ur korna? Miljontals kubikmeter varje vecka! Det visar sig att kor gillar robotar, och numera kan man mjölka kor helt automatiskt. Med Alfa-Lavals automatiska analyslabb kan man också ta reda på hur korna mår och få rekommendationer om vilka åtgärder som behöver vidtas om korna blir sjuka. Teknik som förklaras: separatorns historik, Gustaf de Laval, djurhållning, mjölkningsroboten – schema – princip, sensorer, miljökrav, kons funktion, principen för mjölkning, sjukdomar och hygien, programvara, laserscanner, spenpåsättare, desinficering, cellräknare, andra robotar i ladugården.

https://www.idg.se/2.1085/1.549604/nara-ko-upplevelse

Bevattna öknen – men hur? (2011) Hur ska man kunna bevattna jordens torra områden? Man kan kanske bogsera dit ett isberg från Arktis, de flyter ju ändå bara omkring där och smälter till ingen nytta? Men skulle det fungera? Och skulle det löna sig? Så länge undertecknad kan minnas har idén med att hämta isberg från Arktis funnits bland oss. Min egen far (tekniker) förespråkade det på 1970-talet och andra har gjort det, men ingen har haft svaren på de eviga frågorna: Kommer det att fungera? Lönar det sig? Kommer inte isberget att ha smält innan det hunnit fram till Afrika? Dassault Systèmes tillverkar CAD-system och har gjort en simulation av hur man skulle kunna dra ett isberg från Arktis till Gran Canaria. Jo, det går och det kan löna sig och isberget kommer inte att ha smält tills det hunnit fram. Men det går inte utan handpåläggning i gigantformat. Teknik som förklaras: bogsera ett isberg på 7 miljoner ton, lämplig bogserbåt, fånga ett isberg, förhindra att det smälter, inkapsling, simulation av färdvägen, havsströmmar, utvinning av vattnet.

https://www.idg.se/2.1085/1.401554/bevattna-oknen–men-hur

Godis

Konfektyrfabriken Aroma (2016) Hallondoftande geléhjärtan med socker på tycks ha etablerat sig som den godsak man bara måste ge till sin älskade på Alla hjärtans dag. En perfekt blandning av segt, vaniljigt och krispigt. Men hur får de sockret att sitta kvar? Vi kollar produktionen av gelésaker på Konfektyrfabriken Aroma i Skarpnäck. Aroma startades 1921 och ägnade sig först åt kola, men sedan 1928 har geléhallon varit företagets bästa produkt. Geléhallon säljer som smör i solsken. ”Fett 0 gram, varav mättat fett 0 gram” – bara det! Teknik som förklaras: systemet, råvaror, kokning, smakbanken, gjutning, torkning, sockertrumling, förpackning, kvalitetskontroll, historik.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/01/konfektyrfabriken-aroma/

Visby, glassarnas stad (2016) När du kämpar upp längs den branta Hästgatan i Visby en het dag, tänker du varken på rosor eller lamb. Du tänker på glass. Strax efter Smittens backe glimmar räddningen: Visby Glass. Glass är väl inget konstigt? Det köper man i vartenda snabbköp. Men stordriftsglass är inte glass, det är en massa annat som man helst inte vill tänka på efter att man läst innehållsförteckningen. Allting beror på vad man förväntar sig av sin glass. Ska den bara vara något kallt som slinker ned och sedan glöms, eller ska den vara en smakupplevelse? Som tekniker slinker man gärna in bakom kulisserna och tittar på tekniken bakom glassproduktionen. Teknik som förklaras: glassens beståndsdelar, recept, emulgeringsmedel, oäkta glass, smaker, processen, satsfrysning, blandning, frysrummet.

https://www.teknikaliteter.se/2017/10/25/visby-glassarnas-stad/

Alla älskar chips! (2010) Håll med om att du gillar chips, både av kisel och potatis. Sverige är inget land som producerar stora mängder halvledarchips, men potatischips är vi duktiga på. Vi har besökt Svenska Lantchips i Södertälje för att ta reda på hur man framställer de spröda läckerheterna på industriellt sätt. Den här gången ska vi titta närgånget på chipstillverkning. Med det kan väl inte vara så svårt? Bara skiva potatis och fritera! Nix. Inte riktigt. En chipsfabrik är ett underverk av högautomatisering, men mycket fingerspitzgefühl behövs ändå för att få en smakfull produkt. Vi ska rasera en del felaktiga föreställningar också, såsom att bruna chips skulle vara “brända”. Det visar sig dessutom att en mindre ändring i tillverkningsmetoden kan förändra chips från att vara smaklös papp till en välsmakande njutning. Teknik som förklaras: råvarornas hantering, hygien, skalning, borstning, skivning, statsfritering kontra industrifritering, sortering, kvalitetskontroll, sourcream, lök, paprika, vinäger, salt, dill, ost, barbecue, vägning, packning, chipshistoria.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/07/alla-alskar-chips/

Tacka SAP/3 för trillingnöten (2001) Att choklad är ett lukrativt njutningsmedel har man insett sedan länge på Marabou. Dagens tillverkning förlitar sig på datorer, robotar och processtyrning. Artikeln berättar om hur man odlar kakao, hur den förädlas till choklad och hur den pumpas runt i fabriken i pipelines, tillsammans med nötter i olika form, hela eller hackade och till slut gjuts i gjutmaskiner och kyls i kyltorn och hur den slutligen förpackas. Teknik som förklaras: pralingjutning, metallkontroller, O’boy, trillingnöt, hemligheten med sockrets karamellisering. Marabou är ett varumärke som tidigare ägdes av Kraft, men numera ägs av Mondelez. Numera är trillingnöten borta, av skäl som Mondelez inte vill ange. Be om PDF.

Mat

Knaprig korseld när Svenska Hackademien provade pepparkakor (2021) Pepparkakorna hör julmaten till, på samma sätt som julskinka, lutfisk och glögg. Men de ska vara bakade med traditionella ingredienser för att ge traditionell smak och upplevelse. Varje bageri bakar sina pepparkakor olika. De kan vara smakrikare, tråkigare, knaprigare eller mjukare. Det observerades vidare att ett och samma bageri kan baka väldigt bra kakor, och kakor med sämre egenskaper. Dessutom finns sekunda bagerier som bakar pepparkakor av sämre kvalitet med sekunda råvaror. Svenska Hackademien beslutade att genom en objektiv såväl som subjektiv provning utröna vilka av de vanligast förekommande typerna av pepparkakor som uppfyllde julkraven bäst. Artikeln innehåller historik om pepparkakskryddor, objektiva och subjektiva provmetoder, jultomtedetektering, slutlig framtagning av ett godhetstal och en vinnare.

https://www.teknikaliteter.se/2021/12/03/knaprig-korseld-nar-svenska-hackademien-provade-pepparkakor/

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!