En avsiktsförklaring, eller nåt.
Tidningen Teknik med Städje (hädanefter TmS) måste få utvecklas lite lagom långsamt, för att det inte ska bli en ekonomisk chock för min obefintliga ekonomi.
Jag har redan skrivit ungefär 100 sidor som bara ligger och väntar på att publiceras.
Varför?
Varför behövs en ny tekniktidning? Har vi inte tillräckligt många redan, kanske du undrar.
- Det finns egentligen bara en enda seriös, allmänt teknisk-vetenskaplig tidskrift kvar på svenska och det är Forskning & Framsteg. Du kan naturligtvis också läsa Elektronik i Norden. Den är bra och den tekniska nivån är väldigt hög, men publikationen är väldigt smalt inriktad på industrielektronik.
- De övriga (ingen nämnd, för att de inte ska bli sura, men ingen glömd) har övergivit den hårda tekniken, förfallit och blivit antingen tekniknaiva, otekniska, pseudovetenskapliga eller har övergått till business-pladder, event-trams eller skaffat journalister som översätter snett och vint från engelska utan att veta vad ämnet handlar om.
Varför har det blivit så? Det är trots allt den svenska industrins utveckling och de svenska uppfinningarna som givit landet dess välstånd. När undertecknad gick i skolan fick vi lära oss industrihistoria, de stora uppfinningarna, telekommunikation, järnframställning, gruvdrift, radioteknik, smälla och panga i kemin för att bli intresserade av kemiska reaktioner, kladda med bakterier i biologin för att förstå hur smitta går till, göra gnistor i fysiken för att få respekt för höga spänningar och så vidare.
Tekniska Museet i Stockholm var djup-tekniskt. Man kunde själv skruva på turbiner, se enorma ångmaskiner och de hade en avdelning med historiska datorer. Man kunde kladda på en Cray-1. Focaults pendel (som faktiskt bevisar att Jorden är rund och inte platt). Ett telemuseum som visade Sveriges ärorika telehistoria. Vad har de idag? https://realistklubben.wordpress.com/2014/07/03/vi-har-inget-tekniskt-museum-langre/
Pappa tog mig med dit och visade mig generatorer, separatorer, motorer, transformatorer, turbiner, masugnar och annan svensk industriell utveckling. Det har blivit kvar inom mig, och när jag skriver artiklar om det, jublar folk.
Teknik har fått FARLIG-stämpel
Idag har radiokommunikation blivit ”farligt” och hatsajterna på Internet talar om strålning och virus. Elallergikerna snackar om sin rädsla för el och radio, anti-vaxarna babblar på om sin rädsla för Bill Gates och hans omöjliga chips i vacciner, de RFID-rädda pratar om hur ”djupa staten” övervakar dem och okunskapen som sprids genom manipulerade filmer på Youtube med gröna strålar, treenigheter, onda ögon och vålnader väger mycket tyngre än skolböcker.
Det spelar ingen roll om konspirationsteoretikernas och plattjordarnas dumheter är helt omöjliga i praktiken. Gemene man är numera inte tillräckligt tekniskt utbildad för att se igenom dumheterna. Skolan har nu sjunkit så lågt att det inte finns någon räddning inom överskådlig tid. Därför ökar teknikrädslan hela tiden.
Era svar
Efter att jag gått igenom svaren på mitt inlägg på Facebook kan jag sluta mig till att de flesta är positiva till en papperstidning. Alltså är det dit jag måste komma.
Svaren är på intet sätt statistiskt hållbara, men:
67 % ville helst se en papperstidning
33 % ville läsa på webben
Utvecklingssteg
Målet är sålunda en papperspublikation, men det ekonomiska språnget blir sannolikt för stort att ta på en gång. Jag hade därför tänkt göra tvärt emot många andra och börja med en betalwebb och sedan ta språnget över till en papperstidning, kanske via en PDF-utgåva.
Jag har inte formulerat klart hur betalwebben ska byggas upp, om det behövs avtal med kreditkortföretag osv., eller om det går att sköta helt via Swish. Alla förslag är välkomna, helst på Jorgen@Qedata.se.
Papperstidningar verkar trots allt bli populärare, tycks det. Själv vill jag allra helst ha något i papper att läsa i sängen på kvällen. Något som har så hög kvalitet att man efter en genomläsning sparar på det och har det som kunskapsreferens.
All vår början bliver svår
Ingen tekniktidning blir riktigt kul om man inte kan göra industribesök, kolla in järnverk, gräva i superdatorer, pilla med elektronmikroskop, trycka på knappar i kärnkraftverk och liknande.
Annonsering – sponsoring
Annonser på sidan är ett känsligt kapitel. Jag vet att alla läsare hatar annonser, men att de måste eventuellt till för att hålla ekonomin igång. Jag har en fånig förhoppning om att man skulle kunna klara sig utan annonser om man bara höll tillräckligt hög kvalitet på texterna så att tillräckligt många vill prenumerera.
Sponsorer däremot, måste få ett positivt omnämnande. Särskilt om de bidrar med en kunnig och intressant artikel.
Vilka känner jag, som gillar vad jag skriver och kan tänka sig att bidra med en sponsrad artikel? Skicka närmare förslag på Jorgen@Qedata.se.
Vill du bidra?
Jag har redan fått erbjudanden om frilansdeltagande och folk som har artikelidéer på lager. Det låter bra. Skicka närmare förfrågan och artikeluppslag till min epost-adress Jorgen@Qedata.se. Någon hade flera hundra uppslag. Sånt är trevligt.
- Har du ett intressant företag att visa upp? Med grävmaskiner? Lyftkranar? Switchaggregat? Pannkakstillverkning? Solceller? Ultraljud? Radar? Signalspaning? Flygledning? Virtuell verklighet? Kyrkorglar? IT-säkerhet?
- Vad sägs om ett reportage om polisarbete? Blodgivning och blodbanker? Neutrondetektorer? Vridna radiovågor?
- Jobbar du med kärnfysik? Flygledning? Radiosamband? Tunnelprospektering? Järnvägssäkerhet? Ånglok? Raketer? Stratosfärballonger?
- Forskar du på kvantteknik? Esoteriska partiklar? Röntgenkristallografi? Neutronsprutor? Röntgenlaser?
Vill du skriva för TmS får du tänka dig att ställa upp med vältagna bilder, scheman, ritningar och systemskisser (du vet hur mina ser ut) och den matematiska eller medicinska bakgrunden till det du skriver om. Men det ska förklaras på ett sådant sätt att en intresserad tekniker (som jag) kan förstå.
Du kan eventuellt bara bidra med en handritad systemskiss eller motsvarande, så kan jag rita den, så det blir samma stil på alla skisser.
Bilder som tas från Internet ska antigen vara Public Domain, Wikipedia CC BY-SA, Unsplash eller liknande, med källan angiven, eller i annat fall med utgivarens tillstånd och byline. Sätt ditt eget namn under dina egna bilder. NASAs bilder är alltid Public Domain, till exempel.
Det är din skyldighet att ha säkerhetskopia på ditt material.
Jag är sur
Det trista är att jag har hårda språkkrav. Jag kommer att gnälla. Den som skriver åt mig måste:
- Låta bli anglicismer, särskrivningar, störande ungdomsspråk.
- Skriva korrekt teknikspråk och stava svenska korrekt.
- Kunna skillnaden på millibit och megabit, millihertz och megahertz, de och dem, fortsatt och fortfarande, data och dator, industri och bransch.
- Kunna grundämnenas namn på svenska.
- Den som skriver ”starta upp” och ”stänga ned” åker ut på en gång.
Texten måste vara korrad av den som intervjuats. Jag kan inte publicera okorrat material.
Följande måste vara likare för allt som sker i min regi:
- Hög kvalitet på text och bild
- Tekniskt korrekt information
- Reportage från spännande företag och installationer. Inget tråk.
- Teknik är kul
- Allt kul kommer inte från Kalifornien
- Rymd! Raketer! Laserstrålar! Atomer!
Göra en podd?
Jag har fått förslag på att börja med en teknik-podd. Mja. Alla gör ju poddar nu för tiden. Den riskerar väl att drunkna bland en miljon andra. Det kanske kan bli något när TmS blivit etablerad. Det är ju inte särskilt svårt och jag får använda Ralph Lundstens musik utan kostnad.
Byggprojekt
Man kan tänka sig att ha med olika byggprojekt. Tekniker gillar att bygga saker själva, främst för att man vill förstå hur saker och ting verkligen fungerar, i detalj.
Ett projekt som förtjänar att tas upp igen är maglevjärnvägen, som faktiskt fungerade. https://www.teknikaliteter.se/2018/01/16/maglev-svavtagen-nasta-kvantsprang-for-persontransport/
Ett annat kunde vara att bygga en egen synthesizer. Där ingår att såga till klaviaturen, bygga elektroniken och programmera datorn i Python.
Avslutning
Du har rätt till korrekt teknisk information. Du har rätt att slippa konspirationsteorier. Du har rätt att få se hur en pappersmaskin fungerar.
Jag kan ge dig det!
Hjälp mig.
Tack.
.
.
.
Tänkbara ämnen
Man kan tänka sig en hel massa ännu oskrivna ämnen som har hög ballhetsgrad. Här är ett mikroskopiskt utdrag ut min artikellista.
Grundforskning: ESS, Myfab halvledarlabb,
Industri: Pappersbruk, hur pappersmassan framställs och övervakas, hur pappersmaskinen styrs och övervakas (kontinuerlig pappersmassaprovning), apparater för att testa papperskvaliteten (riv- skär- slit- ytgrovhet- vithet- glans-provning), att göra guld av mobiltelefoner, Edge Computing,
IT-säkerhet: KTH:s centrum för cyberförsvar CDIS, bristen på IT-säkerhet i allmänhet, IT-Haverikommission
Rymd: Nya Esrange, gravitationsteleskop och gravitationskartor, IRF, marsbilar
Militärt: Gripen E, senaste stridsvagnen (lugn, ryssarna har redan sett den)
Elektronik: EMI/EMC, halvledare i germanium i 3D
Elkraft: Hur gör man solceller, hur kopplas de in, problemet med störningar (EMI), Boo Energi vill bygga ett jättebatteri, Litauen ska bygga ett ännu jättare batteri när landet ska kopplas bort från BRELL-ringen, småskalig kärnkraft (Janne Wallenius), Hybrit-järn, UKAEAs MAST fusionsreaktorn efter ITER
Radio, kommunikation: Amatörradion och dess många modulationstyper, fina antenner, så fungerar 5G, OAM
Medicin: Strålkanoner, skiktröntgen, hjärtultraljud, hur gör man vaccin, olika typer, hur fungerar vaccin-erna, blodgivning och vad som händer med blodet sedan, Medicinska klassifikationskoden ICD. Förklara ICD-10: A00.0 Cholera, Sedan 2019 också med kinesisk bluffmedicin.
Musik, ljud, akustik: Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, från planka till orgel
Icke-ämnen
Försök inte med dessa ämnen. Sånt går jag inte på.
Den ljuvliga vindkraftens fördelar
Gaming-datorer
Kall fusion
Pseudovetenskap av alla slag
Jag kommer aldrig att börja testa konsumentprodukter (telefoner, kameror, ännu flera fåniga hörlurar osv) för det finns det redan så många som gör.