Retrogathering i Västerås

Jörgen Städje
7 år sedan

Den 27 januari smäller det. Mötet för dig som var med då, eller som vill veta allt om hur det där med mikrodatorer började.

Retrogathering är en återkommande händelse som hyllar gamla datorer, alltså de maskiner som var med om att starta det som vi idag ser som en självklarhet. Mikroprocessorn sitter i allt: telefoner, tvättmaskiner, persondatorer, spisar, bilar och rymdraketer. Denna gång ligger huvudvikten på den svenska datorikonen ABC 80 som Luxor (som dittills mest tillverkat TV-apparater) lanserade 1978, som i stort sett startade den svenska smådatorindustrin för 40 år sedan.

Eder undertecknad ska tala klockan 14.00 och avser att berätta allt om sin 30-åriga karriär.

Jag har varit med sedan alltings början och beskrivit det i ett drygt tusental artiklar. Det hela började med att jag på prov fick skriva en artikel om flygsimulatorer åt tidningen Mikrodatorn år 1989. Artikeln “Låt datorn göra nytta efter 5” på 3 sidor, blev min start i journalistbranschen. Den handlade om flygsimulatorer, kopieringsskydd och tillbehör för att underlätta för datorflygaren. Jag bidrog med bildmaterialet själv också.

Bilden visar min allra första PC-kompatibla maskin, en Victor VPC 2 med 8086-processor, hela 640 kB RAM och den då för tiden våldsamt avancerade EGA-skärmen. Framför skärmen sitter flygratten Maxx, som recensionen gällde och ovanpå står min hemmagjorda skrivarväxel. Till höger syns mitt digitizerbord, med pennan hängande i en fjäderanordning som jag byggde själv, för att det skulle vara enkelt att ta tag i pennan utan att behöva titta. Datorn skänktes senare i ett biståndsprojekt till en tekniker i Litauen när landet just blivit fritt från ockupationen.

Om någon har varit retro, så är det jag. Jag har använt den mest retro-mässiga maskin som finns: det engelska utvecklargeniet Charles Babbages handvevade, räknande maskin Differential Engine II som konstruerades i mitten av 1800-talet och sedan byggdes färdig på Science Museum i London år 2002. Även om Babbage själv aldrig fick maskinen färdigbyggd, hade han tänkt alldeles rätt och maskinen fungerade klanderfritt när den väl byggdes. Men tyvärr drabbades han av motsträviga investerare och teknikfientliga typer som tyckte att man kunde räkna lika bra för hand.

Maskinen var lättvevad och alla sentida teorier om att den inte skulle fungera på grund av friktionen, kom på skam. Andra konstruktörer, bland annat de svenska far och son Scheutz (sonen dog 1881), byggde också räknande maskiner, som dock inte var lika eleganta som Babbages och aldrig kunde bli noggrannare än 5-7 siffror på grund av problemet med trög tiotalsöverföring. Babbage löste problemet genom att “kasta mer brons på det” och uppfann den successiva tiotalsöverföringen.

Fundera på hur världen hade sett ut om Storbritannien hade haft räknande maskiner tillgängliga redan 1850? Nu fick vi vänta till 1950. Eller faktiskt till 1942, men det var en militär hemlighet fram till 1990-talet någon gång.

Tänk att jag ska fastna med fingrarna i allt! I början av 1990-talet skulle Bletchley kommun, en bit utanför London, riva en gammal lantegendom och bygga bostadshus på marken. På grund av hemligstämpeln var egendomens historia fullständigt okänd, och den hade så när gått förlorad åt grävskoporna när de tidigare anställda vid Bletchley Park vaknade upp och började arbeta för att rädda egendomen åt eftervärlden som ett museum över deras arbete med att rädda oss alla under andra världskriget.

När jag besökte stället år 2002 var återuppbyggnaden av det jag var intresserad av, kodknäckarmaskinerna Bombe och Colossus, i full gång. Bombe var en elektromekanisk maskin som användes till att gissa kodhjulens inställningar i den tyska Enigma-krypteraren. Bombe dekrypterade inget, den bara ökade oddsen för de mänskliga dechiffreringsexperterna. Från 100 miljoners miljoner mot ett, till 2 mot ett i vissa fall.

Jag var mest intresserad av Colossus, den första binära, elektroniska datorn som användes till att hitta nycklarna till den tyska Lorenz-maskinen. Här har jag fått fingrarna i teletypen. Det kändes skönt att vara en del av en maskin som betytt så mycket för mänskligheten! På den svarta panelen ställer man in de logiska villkor som ska ligga till grund för maskinens slutsatser.

Med sina 305 meters diameter är Arecibo-teleskopet i Puerto Rico världens största antenn och Jordens öra mot världsrymden. Den är så känslig att den kan höra en walkie-talkie på Pluto. Om en utomjordisk civilisation sänder något till oss är det Arecibo som kommer att höra det först. Jag hade den oförskämda turen att få åka dit på ett reportage om SETI, utomjordisk intelligens. Här sitter jag i pilotstolen i kontrollrummet, framför styrterminalen. En stol jag för övrigt delat med Jodie Foster i filmen ”Contact”, med manus av Carl Sagan (som jobbade vid teleskopet). I filmen sitter hon i just denna stol och lyssnar efter främmande civilisationer. Ingen lyssnar förståss med hörlurar i verkligheten, men det gjorde sig bra på film. Observera den snyggt paketerade armskadan.

Det finns mycket av datorer och nätverk att upptäcka i stridsflygplanet Gripen. Maskinen har omkring 40 datorer, som kommunicerar på fem dubblerade bussar av typen MIL-STD 1553B. Sedd som en datorarbetsstation, vilket det i grunden är, är det en multiprocessormaskin med tre färgbildskärmar, talstyrning (jo, Gripen pratar med sin pilot och han kan prata tillbaka), avancerade möjligheter till videokonferens över krypterade radiolänkar.

Allt detta styrs med enkel peka-och-klicka-teknik med hjälp av joysticken. Utrymmet jag tittar ned i är beläget strax bakom pilotens stol. Den fjäderupphängda plattformen är till för videobandspelaren som i begynnelsen användes för att spela in hela flyguppdraget. Ingen videobandspelare i världen skulle klara vibrationerna när Mauser-kanonen avfyras, så bandspelaren måste hänga i fjädrar. Men det är retro. Numera är den utbytt mot en halvledarenhet.

Per Lindberg, pionjär

Klockan 11 talar min gamle kompis Per Lindberg, mera känd som The Mad Programmet, eller TMP. Han gjorde spel till ABC 80 och fick dem sålda! Själv använde jag ABC 80 mest som kontorsmaskin.