Ett utvalt sällskap vetenskapsmän vallfärdar varje år till en överväxt grusgrop i Stockholms skärgård. Även en och annan nobelpristagare ser det som ett privilegium att få besöka detta, till synes nedlagda grustag. Vad är det som drar all världens intelligentia till en grop i marken på Resarö, strax norr om Värmdö?
Det är ingen gammal grop vilken som helst utan ett unikt geologiskt och industriellt minnesmärke. Ytterby gruva har en spännande historia, som inte är slut än trots att driften upphörde 1933.
År 1990 utsågs Ytterby gruva till årets ”landmark” av ASM (American Society of Metals) som årligen utnämner ”historical landmarks” för platser, byggnadsverk och liknande som har haft en viktig historisk betydelse inom metall- eller metallbearbetningsområdet.
Till minne av detta har föreningen satt upp en plakett uppe på en liten bergsplatå ovanför gruvan, med följande lydelse: ”ASM International har utsett Ytterby gruva till ett historiskt minnesmärke. Fyra grundämnen – yttrium, terbium, erbium och ytterbium – utvanns ur den svarta sten gadolinit som bröts här och döptes efter Ytterby gruva.” Fyra grundämnen kom ur gadoliniten, men fyra till har hittats senare.
Redan på 1600-talet bröts här kvarts (SiO, kiseloxid) för järnverken i norra Uppland. Senare bröts också fältspat (mineralgrupp som består av silikat av aluminium med natrium, kalium eller kalcium) för porslins- och glasindustrin och Rörstrands porslinsfabrik ägde länge gruvan. Gruvschaktet är 170 meter djupt. Schaktmynningen är numera blockerad med sprängsten av säkerhetsskäl (se nedan). Flera generationer resaröbor har fått sin utkomst från gruvan innan den lades ned 1933. Den brutna malmen forslades ner till Ytterby brygga och skeppades därifrån med pråmar bl. a till Rörstrands och Gustavsbergs Porslinsfabriker men även till avlägsna bruk som till exempel Stettin i Polen.
Utsikt mot utskeppningshamnen. Bild: Gunilla Städje
Nu bar det sig inte bättre än att den intresserade amatörgeologen löjtnant Carl Axel Arrhenius, verksam vid Vaxholms garnison, hade för vana att leta i varphögarna vid Ytterby efter intressanta fynd och fann där 1787 en exceptionellt tung, svart sprängsten.
Han skickade den för analys till olika institutioner och den som lyckades bäst var Johan Gadolin, professor vid Åbo Akademi. Han förstod att det var ett hittills okänt mineral och kunde prestera en riktig analys. Därför uppkallades mineralet efter honom: Gadolinit.
Inte bara gadolinit
Gruvan är egentligen känd för ett flertal exotiska mineral: gadolinit (Y2FeBeSi2O10) och yttrotantalit (YTaO4), men på senare år har man också hittat xenotim eller ytterspat, en blandning av yttrium- (YPO4) och ytterbiummineral (YbPO4). Viss förorening av uran och torium kan förekomma i xenotim, varför mineralet kan vara radioaktivt. Ta alltså med dig geigermätaren nästa gång du far till Ytterby gruva och ta en prospekteringsrunda. Xenotim används huvudsakligen för utvinning av dysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium, och ibland kan man slipa fram smyckestenar ur vackra xenotim-kristaller.
Nutid
Gruvan är numera ett naturminne och ägs av Fortifikationsverket. Den byggdes om till oljelager på 1950-talet med principen för lagring i oinklädda bergrum. Ombyggnaden innebar bland annat att gruvöppningen förseglades och att 500-600 meter tunnlar för in- och utlastning av olja respektive bräddvatten sprängdes ut mellan gruvan och en kaj som anlades på den sydöstra delen inom området.
Modern betongkonstruktion i gruvöppningen som är det enda som finns kvar av smedjan från gruvtiden.
För närvarande pågår sanering av gruvan av ägaren. Gruvan är tömd på drivmedel och den sista oljeresten har tagits ut via ett dekanteringssystem. Eftersom gruvan har sidoorter kan rester av reabensin finnas kvar vilket kräver ventilation av utrymmet. Det har föreskrivits att utrymmet ska ventileras under en 10-års period, av vilken ca 3 år avklarats. Fortfarande finns ett lager med oljeförorenad flock på ytan men lagret är under nedbrytning och det grundvatten som pumpas ut för att hålla nivån konstant innehåller inga mätbara oljerester. Processen följs upp i ett kontrollprogram och en uppskattad tid för detta är ca 20 år.
Klättrar man upp ovanpå kullen till vänster om gruvan hittar man ett litet hus med en skorsten på och en fläkt som går inuti.
Bild: Gunilla Städje
Gruvan räknas idag som ett förorenat område, en före detta oljehamn. Under år 2007 har en riskklassificering gjorts av Länsstyrelsen. Området har klassats som ett objekt med låg risk.
Intill finns Ytterby varphögar, också klassade som minnesmärken. Inom gruvområdet finns också en nyligen renoverad gruvstuga. Enligt stadsplanen är det tillåtet att bygga kafé, museum och liknande intill och man kan hoppas att någon uppmärksammar denna unika plats och gör något av den.
Historik
1600 Ytterby gruva öppnas för kvartsbrytning
1756 finns en anteckning om att här finns ett kvartsbrott
1787 Gadoliniten hittades av Carl Axel Arrhenius och sändes för analys
1794 Johan Gadolin bestämde att gadolinit bestod en ny, tidigare okänd oxid
1802 Tantal upptäcks av Anders Ekeberg
1843 Terbium upptäcktes av Carl Gustaf Mosander
1843 Yttrium upptäcktes av Carl Gustaf Mosander
1878 Ytterbium upptäcktes av Jean-Charles G de Marignac (döpt efter Ytterby)
1879 Erbium upptäcktes av Per Teodor Cleve
1879 Holmium upptäcktes av Per Teodor Cleve (Stockholm på latin)
1879 Skandium upptäcktes av Lars Fredrik Nilsson (efter Skandinavien)
1879 Tulium upptäcktes av Per Teodor Cleve
1933 Ytterby gruva läggs ned
1990 Utses till minnesmärke av ASM
Tantal är ett av de mera betydande grundämnen som hittats i Ytterby. Numera bryts tantal dock främst i Afrika. Tantal används huvudsakligen i tantalkondensatorer, en typ av kondensatorer med små mått och stora kapacitanser, som tyvärr har förmågan att förintas i rökmoln av olika färg och lukt om de kopplas fel.
Yttrium används i högtemperatursupraledare, vilket gav forskarna Bednorz och Müller nobelpriset 1987. Supraledning i det keramiska materialet YBCO (yttrium-barium-kopparoxid) inträffar vid –92° Celsius. Materialet kallas för högtemperatursupraledare och temperaturen uppnås med flytande kväve.
Reseanvisningar
Åk till Resarö i Stockholms skärgård. Leta dig fram till Isterbergsvägen, fortsätt på Fältspatsvägen och ta lite till vänster på Terbiumvägen.
Uppför sluttningen
När du stannat på den lilla grusvägen ser du en cirka 100 meter hög, brant sluttning framför dig. Gå uppför denna och du kommer fram till gruvans mynning. Uppe på en liten avsats till vänster om gruvschaktet hittar du ASMs bruna minnesplakett.
För ökad spänning: Ta med geigermätaren. Xenotim-mineralet kan vara radioaktivt.
Och när du ändå håller på kan du åka till Gustavsberg och gå på porslinsmuseet och njuta av utställningarna. Gustavsbergs konst- och brukskeramik har haft en icke föraktlig del av den svenska exporten under många hundra år. För att nu inte tala om nobelservisen som tillverkades här.
Gruvan ligger mitt i bild här: https://www.google.com/maps/@59.4257693,18.3529206,336m/data=!3m1!1e3?hl=en Hamnen längst ned i bild var alltså tidigare utskeppningshamn för kvarts, fältspat och senare flygbränsle.
Läs mer
Föreningen Ytterby gruva har en webbplats med gruvans historik och tänker sig en framtida museibyggnad komplett med café och en seminariesal, tillgänglig för gästföreläsningar. Läs mer på: http://ytterbygruva.se/index.html
