Industrifilm

Jörgen Städje
7 år sedan

Titta in på http://www.filmarkivet.se

I ett unikt samarbete med rubriken Hundra år i rörliga bilder har Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket restaurerat en hel mängd gamla svenska kortfilmer i kategorierna geografiska platser, industri och näring, journalfilm, kultur och nöje, reklamfilm, samhälle och politik, sport och fritid, fiktionsfilm och övrigt.

Kunskapshistorik

Förr i tiden fick man i sig alldeles äkta kunskap på bio! En journalfilm eller aktualitetsfilm visades ofta före spelfilmen och när man tittar sig igenom journalfilmerna i Filmarkivets samling inser man att den som gick på bio på 1940- och 50-talen fick i sig mycket mera hård kunskap genom film än vad en normalsvensk soffpotatis får i sig på flera år från dagens urvattnade TV-utbud, då och då avbrutet av inspirerande tvättmedels- och tuggummireklam.

Den första organiserade produktionen av regelbundet utkommande journalfilm tog sin början 1908 i Frankrike med filmbolaget Pathés filmer. I Sverige är SF-journalen äldst med startåret 1912, under namnet Svenska Bios veckorevy, även kallat Svensk filmindustris revy. De filmer vi ska koncentrera oss på här är i gruppen industri och näring, med början ungefär från 1939 och fram till 1960. Ljudet började inte komma förrän på 30-talet och först då blir det riktigt nöjsamt att se film.

Den så kallade ”verklighetsfilmen” bestående av både exotiska utflykter, aktualiteter och lokala begivenheter var länge en viktig del av biografernas programutbud. Bland de journalistiskt präglade aktualitetsfilmerna dominerade reportagen om idrott, kungligheter, utställningar, marknader, festligheter och demonstrationer. I det turistiska utbudet dominerade ortsskildringarna. Stad efter stad fick sitt lilla filmporträtt med vyer kring gatuliv, järnvägsstation, badplats, skolor, parker och minnesmärken.

Industrifilmer visar den begynnande svenska högteknologin

Eftersom det ska handla om teknik ska jag här ta upp några av de filmer som skildrar Sverige som industrination. Rena instruktionsfilmer à la ”Från ax till limpa” som visar en hel industriprocess, därtill trevligt inramade med bilder från industristaden i fråga. Dåtidens filmare kunde konsten att göra en industriprocess som strumpsticknig, skotillverkning, ölbryggning eller tågklarering, till något nöjsamt som kunde hålla svenskens intresse uppe trots att de flesta satt och väntade på Tarzan eller Greta Garbo. Och metoderna i industrin har inte ändrats så mycket inom till exempel strumpstickning och tågklarering sedan 1940-talet, även om det finns flera datorer i bakgrunden numera och många av delprocesserna robotiserat. men virke kokas fortfarande för svarvning till plywood och porslin bränns fortfarande med samma metoder.

Ta själv fram filmerna genom att välja Kategori > Industri och näring och bläddra. Tyvärr går Avancerat sök med tidsgränser, inte ihop med kategoriindelningen. Här går vi bara igenom några få, imponerande exempel.

http://www.filmarkivet.se/movies/hur-en-eiserstrumpa-kommer-till/

Hur en Eiserstrumpa kommer till. Filmen skildrar ett besök hos Sveriges förenade trikåfabriker i Borås 1935 i serien ”Strövtåg med filmkameran bland kuggar och hjul”. Speakern menar att ”det här borde ni ha lärt er i skolan” och förutsätter att biopubliken redan bör ha inhämtat kunskaper om svensk industri. Språket är härligt och mängden fakta enorm, om exempelvis historiken, vem som uppfunnit maskinen, vem som levererat inredningen, vem som byggt huset, ja till och med namnet på belysningsarmaturen osv, allt framsagt klart och tydligt och utan besvärande bakgrundsmusik. Särskilt tycker berättaren om att betona att det är svenska maskiner och svenska metoder. Jag hävdar alltid att all den roliga tekniken i världen inte alls kommer från Kalifornien och det bästa jag vet är att hitta information som styrker mina egna tester.

http://www.filmarkivet.se/movies/eld-lera-och-manniskor/

Eld, lera och människor av Kooperativa förbundet från 1942 skildrar den numera sorgligen nedlagda Gustavsbergs porslinsfabrik i Gustavsberg i Stockholms skärgård. Vinjetten skildrar hur man murar igen en gammaldags rundugn som snart ska eldas, men övergår därefter till natursköna bilder från hamninloppet i Gustavsberg där en båt med fältspat anländer. Två personer samtalar om 1800-talsbruket och tar oss sedan runt på en guidad tur, både vad gäller bebyggelse, natur och porslinstillverkning med inslag av inte så lite dammtorr 1940-talshumor (”Nej, vet du vad Eufrosyne!”). Även utvecklingsarbete, laboratorieprovning, gravering och konsthantverk skildras, liksom den då nya industrigrenen, porslin för elektriska och kemiska industrin. Vi möts till och med av siffror om hur mycket smör brukets bästa ko producerar per år.

http://www.filmarkivet.se/movies/fran-storskog-till-stjarnplywood/

Från storskog till stjärnplywood från Kinocentralen från 1936 skildrar den då relativt nya plywoodindustrin i Sverige till musik av Tjajkovskij. Allting börjar med hur man väljer ut träd i skogen (”sjutton tums diameter i brösthöjd”) och transporterar det, men övergår snart till att skildra Industriaktiebiolaget Furuplywoods anläggning i Kristinehamn och dess produktion, kokning och svarvning. Åter sköljer fakta om lokaler, produktion och maskiner emot oss. Det är minsann en kättingtransportör, väggarna är brandfria, limmet svenskt, tryckt i pressen mäts i kg/cm² osv. Man tar också upp ekologi, dragprovning, lagerstrategier, kostnadsaspekter och kundanpassad produktion. Dessutom antyds ursprunget till Plyfa-lådorna.

http://www.filmarkivet.se/movies/klart-tag-ut/

Klart. Tåg ut! (med underrubriken ”En kortfilm om säkerhetstjänsten vid Statens Järnvägar”) från 1941 gjord av Lennart Bernadotte för Kungliga Järnvägsstyrelsen och producerad av AB Sandrew-ateljéerna börjar med utsmörjning av ett lok men övergår snart till en liten berättelse om en snälltågresa. Äldre järnvägsinteriörer är njutbara, men det är järnvägstjänstemännens arbete som framhålls. Växlingsarbete, postlastning, tågklarering, tågbefälhavarens ansvar och hur han noterar axelantal och bromskraft, ställverkens funktion, banbevakningspersonal och Tbf teckengivning visas, liksom man ägnar mycket tid åt utläggning av tågvägar. Även försignaler, huvudsignaler och grafiska tidtabeller beskrivs. ”Jasså, tåg 47 är 23 minuter sent från Södertälje!” Filmen visar också hur föraren framför tåget, bromsar mm och hur signaleringen går till.

http://www.filmarkivet.se/movies/den-underbara-tonen/

Den underbara tonen från 1943 är ytterligare ett mästerverk av Lennart Bernadotte. Den börjar med violintillverkning, med historik ända från Cremona och fram till modern (nåja) hantverksmässig produktion, men övergår snart till filmens huvudämne: radiotillverkning vid Centrumradio i Stockholm. De olika delstegen, som transformatorlindning, handmontering av trimkondensatorer och omkopplare, kvalitetsprovning med mera skildras och så flyter alla bitar samman vid det löpande bandet, varefter de färdiga chassina trimmas i skärmrum. Orden ”Vid ritborden sitter ingenjörerna och försöker lösa nya problem” inleder avsnittet om nyutveckling. Här syns skillnaden mot modern tillverkning tydligast. Cerntrumfabriken är en antikvitet, men tillverkningsstegen finns fortfarande kvar. Det hela avslutas ståndsmässigt med en radioutsändning av klassisk musik och hur denna avlyssnas i hemmet, på en Centrumradio.

Här kunde man förvänta sig Gardar Sahlberg som pratar i näsan och snabbt radar upp adjektiven: ”Se på de glada svenska gossarna som i sina gråbrungröna uniformer formligen kasta sig fram i den småländska undervegetationen i en aldrig sinande iver att försvara fosterlandet! Här komma de hem efter en övning och vad smaka väl då bättre än kokerskan fröken Anna Fredrikssons falukorvar?”

Tvärtom. Det här är seriöst! Det här är imponerande! Det osar kvalitet lång väg (jag dunkar näven i bordet), inget svammel. Här får man i sig massor av intressanta siffror kring svenska industriprodukter som man inte kände till. De gamla industrijournalisterna gjorde ett fantastiskt dokumentationsjobb.

Den som ändå fick göra sådana reportage!