Akvifären – bergvärme i gigantformat

Jörgen Städje
7 år sedan

Arlanda blir ständigt en grönare flygplats – mycket grönare än någon annan. Ett sätt är att lagra sommarvärmen använda den på vintern, och tvärtom.

Man stöter på påståendet överallt, bland datorhallsfolk och andra: vi svenskar ligger långt framme när det gäller energisnålhet och energiåtervinning. Svenska datorhallsprojekt får besök från hela världen, och ett av ämnena folk från både USA och Afrika vill studera är energiåtervinningen.

Arlanda är Sveriges största flygplats och därmed också den som slukar mest energi. Men det håller man på att ändra på. Energiförbrukningen minskar hela tiden. Många företag och bostadsrättsföreningar skulle ta sig en titt på hur man hanterar energifrågorna på Arlanda.

Vill man lagra riktigt mycket energi duger en rullstensås bra, till exempel Brunkebergsåsen. Det använder man sig av på Arlanda för att spara energi mellan årstiderna. Lokalerna på Arlanda är hela 450.000 kvadratmeter och alltihop ska kylas på sommaren och värmas på vintern. Dessutom måste flygplanens uppställningsplatser markvärmas på vintern. Hade man använt sig av fossila bränslen eller köpt el till all denna energiförflyttning hade man behövt cirka 60 GWh.

Nu visar det sig att flygplatsen befinner sig på en rullstensås och att denna redan är full med massor av gratis vatten med jämn temperatur. Vatten är en förunderlig vätska som kan sluka massor av energi. Swedavia (tidigare kallat Luftfartsverket) kallar denna underjordiska sjö för ”akvifär” men du kan kalla den för ”underjordisk energilagringsplats baserad på vatten” om du vill. Akvifärens totala volym på 2 miljoner kubikmeter, varav 30%, alltså 600.000 kubikmeter är vatten, är världens största underjordiska energilager.

Under sommaren värmepumpar man ut värme från flygplatsens fjärrkylsystem och skickar ned det i grundvattnet i akvifären. Klicka för större bild.

En akvifär är som en stor grundvattenbehållare i åsen, ungefär med samma funktion som en termos. Vattnet som pumpas ur behållaren levererar kyla till flygplatsen på sommaren och värme på vintern. Kallt vatten pumpas upp ur behållaren på sommaren för att användas i flygplatsens fjärrkylnät. Det uppvärmda returvattnet pumpas sedan tillbaka under jorden och lagras till vintern då det används för att smälta snö på flygplanens uppställningsplatser och förvärma ventilationsluft.

Med akvifären minskas flygplatsens årliga elförbrukning med 4 GWh och fjärrvärmeförbrukningen med omkring 15 GWh, alltså totalt 19 GWh, vilket motsvarar årsanvändningen av energi för 2000 villor eller hela årsanvändningen på Malmö Airport. 7000 ton koldioxid per år behöver inte frigöras.

Här borras det hål för att nå ned till akvifären.

Swedavia är inne i ett långsiktigt energiprojekt där man avser att minska Arlandas energiförbrukning med 30%, bland annat genom akvifären, men också genom andra åtgärder, som att till exempel ersätta all belysning med lysdioder. All energi som används på Arlanda ska dessutom vara förnybar. Utöver detta går man i bräschen för sk gröna starter och inflygningar som sparar mängder av flygbränsle utan att för den skull äventyra flygsäkerheten, och minskar dessutom bullret. Den som vill, kan numera använda rakare flygrutter över Sverige och spara bränsle på att flyga kortare sträckor.

Under vinterhalvåret pumpar man upp värmen och använder den dels för att värma byggnader och för att smälta snö och is på uppställningsplatserna. Man pumpar förståss tillbaka kallvatten samtidigt.

Ett problem med exempelvis bergvärme, som många som redaktionen talat med är oroliga för, är att om man bara hämtar upp värme ur berget kommer de fina fyra graderna efter ett antal år att sjunka och anläggningen blir mindre effektiv. Arlanda har ordnat det så att man skickar ned värme på sommaren och tar upp den på vintern. Sannolikt kommer akvifärens medeltemperatur förändras ändå, men i betydligt mycket mindre grad än om man bara tagit upp värmen på vintern och kastat bort den på sommaren.

För att man ska få garanterat kallt vatten på sommaren pumpar man upp det kalla vattnet ur samma område som där man pumpade ned det på vintern, och tvärtom för det varma vattnet.