Den senaste onödiga mobiltelefonen

Vi recenserar inte mobiltelefoner! Varför ska man skriva om den senaste mobiltelefonen, när den råkar vara nästan identisk med den förra generationen? Bara dyrare. Varför ska man över huvud taget köpa en ny telefon, när den gamla fortsätter att fungera?

Allt fler mer eller mindre lever sitt liv genom mobiltelefonen, sparar alla sina känsliga data där (fast man inte ska), lagrar hela sin fotosamling där (fast man inte ska), har telefonen som betalmedel (fast det är farligt), gärna sitter på den eller bankar sönder den (fast det är dumt) och sen tappar bort eller glömmer telefonen på känsliga ställen (fast man inte ska).

Barn får dyrbara mobiltelefoner och de har sönder dem, eller köper dyrbara utökningar till mobilspel som drabbar föräldrarna senare, med kommentarer som ”Mamma, vad betyder ‘dollar’?”. I skolan är telefonens filmer betydligt viktigare än lärarens ointressanta prat.

Mobiltelefonen är värd allt och ingenting. Många sparar hela sitt liv i den, men kan utan vidare ”tappa” den i en kloak när det kommer en ny modell. När mobiloperatören erbjuder en uppgradering till ett billigt pris lämnar såväl privatpersoner som företag in telefonerna med alla personliga data och företagshemligheter kvar.

Jag frågade en försäljare i en telenorbutik om han kunde ge mig ett rationellt svar på varför man skulle byta telefon varje år, som reklamen i butiken gjorde gällande.

– Om man blir less på den…
– Men alla telefoner är ju platta och blanka?
– Jo, men Apples garanti gäller bara ett år.
– Om man inte slänger den i backen då?
– Batteriet kan ju bli utslitet…
– Är inte problemet egentligen appar på 70-80-90 megabyte? Om de inte var så stora skulle man inte behöva byta telefon?
– Nää…

Ändå går alla på det. Annars skulle det inte löna sig för Telenor att annonsera som de gör.

I realiteten har det inte hänt särskilt mycket med mobiltelefonerna på många år. Den ena telefonen är den andra lik, modell efter modell. Alla tillverkare bara sprutar ut nya modeller, som inte skiljer sig så mycket att det egentligen märks. Åja, lite ny design utanpå, några nya ikoner inuti, en har runda hörn och en annan är kantig. Och batteritiden blir allt sämre.

Så fort Apple bara viskar lite försiktigt om en ny modell, rörs himmel och jord och hela webben upp till storm, för inget alls. När Samsung visar en ny modell gråter halva världen, medan andra halvan hatar, klagar på de runda hörnen eller den plastiga looken eller de kantiga hörnen, eller… Och alla tekniksajter publicerar så webbläsarna glöder. Ändå är allt detta en pseudoutveckling, ett välfärdsproblem, utan att några egentliga framsteg görs. Allt telefonbytande är en ren modenyck.

Det är ingen idé att önska oändligt mycket processorkraft, minne och överföringskapacitet, för det får du aldrig. I den här artikeln ska vi försöka konstruera en ny telefon som är ett kvantsprång, som om den tillverkades, faktiskt skulle vara värd att skaffa. Om inte, så fungerar din gamla telefon i 5-10 år till.

Batterilivslängd

På den gamla goda tiden räckte mobilens batterier i två veckor. Nu räcker de knappt en dag. Varje natt ska den laddas för annars dör den en smärtsam död nästa dag. Varför tar batterierna slut så fort?

Det visade sig i december 2017 att Apple lagt in en rutin i sina telefoner som gjorde exekveringen långsammare när batteriet blev utslitet. Snabbare exekvering drar mera ström, men med denna modifiering tycks laddningen räcka längre. Behjärtansvärt, kan tyckas, men vore det inte bättre att eliminera behovet av snabbare exekvering och använda sig av mindre, effektivare program?

Batteriet ska vara snabbt avtagbart och kunna ersättas med en annan batteripack. Under bytet ska en intern kondensator hålla telefonen igång, cirka fem sekunder är tillräckligt. Till min urgamla usch-värdelösa stenålders-Nokia med alfanumerisk transflektiv skärm kunde man köpa en större batteripack, ett batteribakstycke som utökade batteritiden till en dryg vecka. Den snäpptes på bakpå och blev en del av telefonen. Visst blev telefonen lite tyngre, ett helt hekto, men jag orkar bära det.

Jag vill inte ha en extern laddenhet (nödladdare) som laddar de inbyggda batterierna med normal ladd-fart och hänger på en lös sladd. Jag vill ha full kraft på en sekund. Klicka in, snäpp fast. Som man gjort med komradio i årtionden.

Att telefonerna blir allt tunnare; 5 mm – 4 mm – 3 mm är bara ett självändamål. Samtidigt krymper batteriet och blir därigenom allt svagare. Vissa företag tar genvägar och klämmer ihop batterierna, med brand som följd.

Batteribakstyckena laddas givetvis med USB, som branschöverenskommelsen föreskriver.

Fundering: Varför ska GPS-mottagare och Wifi-anslutning behöva dra så mycket ström? De mer än halverar batteritiden. Det är något grundläggande fel, som måste åtgärdas.

Solceller på baksidan

Batterilivslängden kan förbättras med solceller på telefonen. Det har Kyocera redan bevisat, genom att på mobilmässan (MWC) i Barcelona 2017 demonstrera en telefon som gav en minuts samtalstid per tre minuters solljus.

Kyocera samarbetade med franska Sunpartner Technologies, som producerar genomskinlig film belagd med fotovoltaiska celler. Genom att filmen är genomskinlig kan den monteras mellan LCD-skärmen och pekskärmen så att telefonen kan laddas vid användning. På de flesta tidigare soldrivna telefonerna satt solcellerna på baksidan, vilket innebar att enheten var tvungen att ligga med baksidan upp för att batterierna skulle kunna laddas. Dessutom kunde de externa solcellerna lätt skadas.

Fungerande display

Se den glada flickan försöka titta på film utomhus i solskenet och se absolut ingenting.

Det kan verka grundläggande, men varför ska man inte kunna använda en modern mobiltelefon på 99,99% av Jordens yta, dvs utomhus i solsken? Det handlar inte om att använda ännu mera batterikraft för att vräka på mera ljus bakifrån. Lysdioder kan ändå aldrig vinna mot Solen. Jag skulle vilja se en telefon vars skärm syntes i fullt solljus.

Bilden är inte överdriven. Antireflexbehandling ger detta resultat.

Antireflexbehandlat frontglas skulle vara standard, Inte sån där matt, frostad plastbeläggning, det är inte antireflex. Det är dumheter som bara smetar ut reflexen. Antireflexbeläggning är en beläggning av flera tunna skikt som medelst negativ interferens släcker ut alla reflexer i frontglaset. Ljuset som inte reflekteras, går istället tvärs igenom. Dels slipper man reflexer, dels blir återskenet från displayen starkare. Metoden är enkel och används på glasögon och kameralinser, men mobiltillverkarna ignorerar det helt.

Måste det vara så här?

Reflektiv display

Äldre telefoner hade reflektiv display, som bara blev bättre ju mera solen lyste. Det går att få numera också. Qualcomms Mirasol-display baseras på reflektion och inte bakbelysning. Ju starkare solen lyser, desto bättre syns displayen.

Läsplatta i stark strålkastarbelysning

Mirasol finns och fungerar, om än med tvekan. Qualcomm har visat en fungerade reflektiv display som bara blir bättre ju mera solen skiner på den. Undertecknad har provat i starkt strålkastarljus och kan bekräfta detta. Displayen var snabb och gav inga släp efter snabba rörelser, inte ens i en flygsimulator. Den är i grunden en variabel spegel. Projiceras ljus på den, blir den en projektor.

Tyvärr fick Qualcomm någon sorts tillverkningsproblem med Mirasol och produktionen har antingen stoppats eller lagts ut på underleverantör eller något annat odefinierat sedan 2012.

Elektroniskt bläck (E-Ink) är en annan metod som ger mycket hög kontrast, syns utmärkt i solsken och drar försumbar ström i statiskt läge. Det är därför en läsplattas batteri kan räcka i en månad. Bläcket råkar tyvärr vara långsamt och framför allt bara svart och vitt. Den tekniken kräver en del utveckling.

Titanchassi och svårkrossat glas

De moderna mobiltelefonerna är ett fjösigt elände, där frontglaset tycks spricka bara man knackar på det. Ge inte folk så sköra saker, eftersom de bara lånar ut dem till ungarna, som kastar dem i backen. Bygg ordentliga apparater för verkliga situationer.

Chassit i en modern telefon är av plast. Ser du något metallchassi i röntgenbilden ovan (zooma gärna)? Plastchassit gör telefonen böjbar och lätt att sitta sönder. Är det svårt att begripa för tillverkarna? Gör chassit av titan istället. Det väger nästan ingenting och är garanterat omöjligt att sitta sönder.

Dessutom kan titanet fungera som reflektor och spegla bort radiovågorna från huvudet och ut i luften, där de gör nytta. Det där har tillverkare av bärbara datorer med metallchassi löst för länge sedan.

Okrossbart frontglas

Ordna det lättkrossade frontglaset en gång för alla. Folk kastar telefonen i marken hela tiden och förmodligen är reservglas en bra inkomstkälla för tillverkarna. Som det ser ut idag är glaset oerhört svårt att byta ut, för det är limmat med smältlim som måste smältas bort med en varm kniv. Om det inte går att göra i okrossbart polykarbonat, så prova med lätt utbytbart glas.

Stöldskydd

Telefoner blir stulna hela tiden, ryckta på stan, kvarglömda på restaurangbord och i taxibilar och på bussar. Flera tiotusental varje år i London, exempelvis. Ordna ett ordentligt fäste för vajerlås à la Kensington, som varenda bärbar dator har. Titanchassit är starkt nog för ett sådant fäste, även om man behöver något elegantare än i bilden ovan. Sen kan man ha olika moderiktiga handlovsremmar, halsband mm som tillbehör.

Nödsituationer

Våld och överfall på gatan blir allt vanligare. Men det finns inget enkelt, sekundsnabbt sätt att skicka ett överfallslarm med GPS-koordinater etc.

Titta på den här TETRA-radion. Det är tuffa grejor som har yttre antenn för svåra räckviddsförhållanden. Den röda knappen ovanpå är standard i TETRA-världen. Det är en nödsignal, som får anropet att gå före alla andra anrop i TETRA-systemet. Varför finns inte det på mobiler? Ett överfallslarm på en direktknapp?

Då och då skulle man vilja spela in vad som händer runt omkring, eller spela in pågående samtal. Det kan man i Android, men det kräver väljade hit och dit i menyer. I en hotsituation hinner man inte med det. Det ska finnas en tydlig, taktil inspelningsknapp som startar inspelning av samtal eller spelar in omgivningsljudet.

Extern antenn

Telefonen ska ha utdragbar, extern antenn som kan öka räckvidden tio gånger eller datakapaciteten tio gånger eller en kombination därav. Den normala inbyggda antennen har så usel verkningsgrad att den mesta energin inte kommer fram till basstationen. Det är emellertid en modesak. Det är coolt med en rundad, glansig telefon utan utstickande delar, puderdosedesign. Det borde istället vara coolt med högre verkningsgrad som sparar batterier.

Om antennen nu är så avskräckande, rikta den nedåt, som på Sectras Tiger-telefon. Då kommer den undan från huvudet och får bättre verkningsgrad och blir mera rundstrålande.

Peer-to-peer

Telefonen ska kunna kommunicera med andra telefoner utan tillhjälp av basstation och operatör, genom att bygga ett eget meshnät där flera telefoner samverkar. Det skulle kunna vara livsavgörande i en nödsituation när man inte har kontakt med en basstation (i en öken, ute på sjön, på fjället). Och om bara en av telefonerna i meshnätet har kontakt med en basstation ska alla kunna dela på Internet eller ringa samtal via den telefonen. Eller, varför ska en familj som exempelvis ligger på bandstranden behöva ansluta till en basstation bara för att dela fåniga meddelanden med varandra eller prata om lunchen?

Ett linköpingsföretag har gjort sådan programvara, men den tycks inte ha fått spridning.

IBM är ett av flera företag som löser det via telefonens wifi-anslutning, i sitt lokala lill-nät för vädervarningar mellan telefoner som inte har anslutning till mobilnätet: http://www.zdnet.com/article/this-peer-to-peer-mesh-network-allows-smartphones-to-talk-without-wi-fi-or-cell-coverage/

Eftersom radiokretsarna i telefonen är helt universella, och apparaten enligt min önskan ovan har yttre antenn, finns det inget som hindrar att den skulle kunna användas på andra frekvenser, bara användaren kan uppvisa licens, såsom amatörradiobanden, båtradion (156–174 MHz), TETRA-banden, PMR (446 MHz), jaktradio, PR-radio (27 MHz), flygbandet (118-137 MHz) osv. Motorola och flera andra gör redan smartmobil-liknande TETRA-apparater. Det är bara en programvarusak i apparaten. Undertecknad har en amatörradioapparat som egentligen klarar en hel massa frekvensband, men bara råkar vara nedlåst till amatörradions frekvenser. https://www.idg.se/2.1085/1.497062/bli-radioamator-for-under-900-kronor

De enda alternativa frekvensband en mobiltelefon brukar ha är FM-bandet (88-108 MHz).

BYOD och skugg-IT

Två telefoner i en, eller Hur man inte släpper ut företagshemligheter!

Varför ska man ha två telefoner, en privat och en företagstelefon? Risken är att företaget har så stränga säkerhetsregler så att de anställda hellre använder sin privata telefon i jobbet, lagrar företagshemligheter på den och läcker ut dem på Internet. Det skallas skugg-IT. Människor kommer att tillgripa detta när företagsnätet är så hårt begränsat att de inte kan använda företagstelefonen att privatsurfa, titta på porr och Facebook osv. Åtkomst kanske bara lämnas till företagets app-butik, data är krypterat och all kommunikation sker via VPN.

Bild: Technology Personalized

VMWare har löst den saken genom att virtualisera telefonens innanmäte med en produkt kallad Horizon Mobile (http://techpp.com/2012/08/31/vmware-horizon-mobile-iphone-ipad-enterprise-ready/). På så sätt kan man ha två isolerade telefoner i en, som inte kan nå varandras data. Så varsågod! Porrsurfa så mycket du orkar med privat-instansen. Eventuella nedladdade trojaner kan inte nå företagsdelen. Den ena instansen skulle kunna vara Apple och den andra Android, till exempel. Apple är förstås inte så intresserat av att medverka i ett sådant projekt, men Google har inget emot det.

Företags-instansen kan vara hårdövervakad av företagets IT-avdelning, och uppgraderas och konfigureras automatiskt. När den anställde säger upp sig kan företaget enkelt sudda allt företagsdata från företags-instansen i telefonen.

SIM-kort eller inte SIM-kort?

SIM-kortet är helt universellt och fungerar över hela världen, men är egentligen en dum idé. Det går alldeles utmärkt att ha mjuka SIM-kort, alltså SIM-kort som är utförda som datapaket och kan laddas ned i telefonen vid köp. Sådana används redan i små IoT-enheter där det inte är möjligt att använda fysiska SIM-kort.

Skippa SIM-kortet!

Tvingas man ändå använda sig av fysiska SIM-kort, vore det behändigt att kunna ha flera stycken och telefonen skulle själv kunna avgöra vilket som skulle användas för att ringa, SMS:a och surfa billigast vid varje tillfälle.

En del tillverkare har redan telefoner som kan ta flera SIM-kort. Det är mycket trevligt när man är utomlands och vill köpa ett lokalt SIM-kort för att ringa till nationell taxa, men ändå kunna ta emot samtal från hemlandet, eller vill kunna ringa ungarna billigt, som har samma operatör som kompisarna, för att i sin tur kunna ringa billigt. Tyvärr verkar det finnas spärrar mot att importera sådana telefoner i Sverige.

Skippa SIM-kortet!

Telefonen ska också varna i förväg när ett kontantkort håller på att ta slut. Man vill inte veta det efteråt, utan när en ställbar mängd samtalsminuter finns kvar, till exempel 15%.

Tillbehör, kompatibilitet

Alla är inte nöjda med den lilla mobilkameran med en enda brännvidd, nämligen vidvinkel. Att zooma elektroniskt i bilden ger bara brus och oskärpa som resultat.

Istället måste telefonen vara kompatibel med Olloclips olika tillsatsobjektiv, som teleobjektiv och ultra-vidvinkel. Du blir tvungen att byta objektiv då och då, som proffsfotograferna, för att få högsta möjliga bildkvalitet.

FLIR-tillbehör

Bild: FLIR

Med tillsatsen FLIR ONE får din telefon termovision och nattseende. Inte nog med att du kan hitta människor och djur ute i skogen i mörka natten, du kan se värmeläckor i huset, överhettade bromsar, varma elledningar och dito säkringar i säkringsskåpet. Det gäller bara att telefonen är kompatibel med FLIR ONE och kan använda sig av drivrutinerna.

FM-radio

FM-radion hotar att försvinna i moderna mobiltelefoner. Det är emellertid inte konstigt att folk inte lyssnar på FM-radio med tanke på vilka sopor som sänds där. Ändå måste FM-radion finnas kvar, dels för att var och en ska kunna lyssna till Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) från myndigheterna och dels för att den kan vara mycket nyttig när man kommer utomlands och vill höra lokala nyheter eller försöka ta reda på hur många FM-stationer det finns och på vilka frekvenser. Alla storstäder behöver inte nödvändigtvis ha helt värdelösa reklamradiostationer med nollställda radiopratare som bara sitter och flabbar åt sina egna skämt. DAB-radion verkar ha fallit igenom, till och med i Norge, och FM-radion finns kvar och spelar alltjämt.

Ej frekvensbegränsad mikrofon

Mikrofonen i telefonen är normalt begränsad till 300-6000 Hz eller däromkring och ingångskretsarna tycks ibland stänga av mikrofonen helt om ljudnivån är för låg. Då kan telefonen inte användas för ljudmätarbete.

Det finns en mängd utmärkta appar som mäter ljudnivå och spektrum, men de kan inte användas om mikrofonens stängs av eller begränsas frekvensmässigt. Det vansinnigt lilla mikrofonhålet i telefonen är även det i sig själv frekvensbegränsande.

Periferienheter för att göra telefonen användbar på riktigt

Det är bara att inse att en mobiltelefon inte lämpar sig för kontorsarbete. Det beror inte på att processorn är för svag eller grafiken för långsam. Det beror på att den är för liten och att ett tangentbord som visas på skärmen bara är en usel nödlösning.

Telefonen ska ha möjlighet att ansluta yttre bildskärm och yttre tangentbord. Helt vanlig VGA-grafik och PC-tangentbord. Tonvikten ska här ligga på ordet vanlig. Microsoft har ett Universal Mobile Keyboard, som klarar tre samtidigt anslutna enheter och byter ut Windows-knappen mot två dedikerade för Android samt IOS. Men jag vill inte ha ett sånt. Man ska inte behöva köpa ny specialmaskinvara för att kunna ansluta till telefonen. Hela världen är full av miljontals helt vanliga PC-tangentbord. Musen kan dock få vara bluetooth. Då kan telefonen användas som arbetsstation i en pressad situation, den kan användas till att skriva artiklar på och andra kontorssysslor. När man är klar tar man sin arbetsstation med sig i fickan. Det är datasäkerhet.

Canonical höll på med sånt och kallade det för Ubuntu Edge, men det blev tydligen inget: https://www.indiegogo.com/projects/ubuntu-edge

För ännu ej datoriserade delar av världen, som förväntas datoriseras till stor del med smarta telefoner, kunde en sådan fickskrivbordsdatortelefon vara väldigt intressant.

Den ska ha programvara som tolkar de vanligaste filformaten. Ordbehandlaren ska klara doc- och docx-filer, för de är trots allt de vanligaste filformaten, tycka vad man vill om opendoc och andra öppna format. Doc och docx ska kunna tolkas lokalt och inte som en hyrtjänst från Microsoft.

Det ska finnas uttag för ledningsbundet Ethernet för de situationer då man inte har trådlöst. En lämplig app som hugade kan skapa för telefonen är Snort eller liknande snokarprogram, så telefonen kan användas som felsökare. För Wifi-felsökning fungerar WiFi Analyzer eller motsvarande väldigt bra.

Säkerhet

Säkerheten i en modern mobiltelefon är nästan noll. Man kan visserligen kryptera sina filer så att FBI inte kan komma åt dem, men i övrigt är det dåligt. Och vid immigration till USA får du ändå ange lösenordet. Det finns ingen möjlighet att kontrollera och kvantifiera utgående trafik för att se om telefonen är med i ett botnät som DDoS:ar eller spammar. Det finns inga larm som en o-tekniker kan begripa. Ingen statistik samlas och inga trafikgrafer kan ritas.

Farliga informationskrav

De allra flesta appar, som i och för sig kan vara nyttiga, vill ha tillgång till onyttiga saker, som din kontaktlista, dina foton, SMS, position mm som de förmodligen har till något helt annat än att utföra sin uppgift. Man borde kunna skydda sig mot sådan åtkomst med ett skalskydd, som bara får apparna att tro att de har tillgång. Alternativt ska man kunna förse apparna med bluffdata. Vissa appar ska dock få slippa igenom skalskyddet (se avsnittet om Kapacitet).

Säker inloggning

Få telefoner har säker inloggning, med exempelvis fingeravtryck. Och det värsta problemet med inloggningsskärmar är att de går att stänga av. Vanliga människor är inte särskilt intresserade av IT-säkerhet, särskilt när den verkar hindrande i vardagen (se avsnittet om BYOD). Fingeravtrycksläsare borde vara ett minimum, som dock inte får hindra nödsamtal (se avsnittet om Nödsituationer).

Säker exekvering i containrar

En vanlig konsumenttelefon exekverar alla appar i samma minne, vilket betyder att de kan snoka på varandras data. Skulle du använda VPN eller krypterat tal kan en annan app ändå komma åt klartexten genom att snoka i minnet. Därför måste varje app förvaras i en egen container a la Samsung Knox, som ju bara är en förenklad variant av VMWare Horizon, fast på app-nivå (se avsnittet om BYOD): https://www.samsungknox.com/en

Ännu bättre är svenska Sectras absolut säkra lösning med ”röd-svart separation” på maskinvarunivå, men så roligt får man bara om man köper Sectras NATO-godkända telefoner på secret-nivå: https://techworld.idg.se/2.2524/1.641104/tiger-svensk-mobiltelefon-omojlig-avlyssna

Kryptering som standard

Naturligtvis ska telefonen ha röstkryptering inbyggd som standard. Mobilnätet har kryptering som standard, men den är bristfällig. En mobiltelefon kan alltid tvingas till GSM-läge och i GSM-läge kan basstationen tvinga bort krypteringen. En spoofad basstation (IMSI-catcher) kan utnyttja detta till att avlyssna samtal. Telefonen bör visa att krypteringen är avstängd, men vem vet om den faktiskt gör det och vem vet om användaren faktiskt begriper vad detta innebär. Eller bryr sig om det.

Sectra Tiger, alltid krypterad

Svenska Sectra har eliminerat problemet med IMSI-catchers och annan avlyssning genom att alltid ha end-to-end-kryptering i sina säkra telefoner. Det spelar ingen roll om myndigheterna skaffar sig tillstånd att avlyssna samtalet, för det är fortfarande krypterat och låter som brus.
Lösenordet till den inbyggda krypteringen ska vara så komplext att det inte ska gå att skriva ned på en bit papper, eller skicka som SMS. Man måste träffa den man vill prata hemligt med och överföra lösenordet fysiskt, telefon mot telefon, kanske med NFC. Bara på det sättet kan nyckelhanteringen bli säker.

Det ska inte gå att tanka ned en app som aktiverar krypteringen och medger utbyte av lösenord, för då kan alla skriva en sådan app och knycka dina lösenord. Appen måste medfölja telefonen från tillverkaren.

Insynsskyddad bildskärm

Varje säkerhetsmedveten användare av bärbara datorer har ett raster framför bildskärmen som gör att den inte syns från sidan. Det gör det omöjligt för andra att tjuvtitta på bildskärmen. Ett sådant raster ska vara standard på en säker mobiltelefon.

GPS/Galileo men inte GLONASS

Nu när det europeiska Galileo-systemet är igång bör telefonen kunna hantera både GPS och Galileo för att kunna få positionen snabbare och säkrare. Ettdera systemet kan faktiskt tas ur drift utan förvarning och USA kan införa kryptering på GPS utan förvarning. Det har hänt förr. Galileo är dessutom noggrannare för civilister än GPS.

GLONASS ska inte användas, för systemet är ryskt och kan vara en fara för navigeringen. Det är känt att ryssarna har sänt manipulerad platsinformation under ukrainakriget över GLONASS och stört GPS: https://maritime-executive.com/editorials/mass-gps-spoofing-attack-in-black-sea

Mottagaren ska varna för hög signalnivå på GPS och Galileo för det indikerar att signalen är störd, och därmed finns risk för falska signaler. GPS-signalen för L1-bärvågen på 1,575 GHz ligger 20 decibel under det termiska bruset i mottagaren och kan bara upptäckas genom medelvärdesbildning. När en störsignal som är 50 decibel starkare än nyttosignalen presenteras kan mottagaren naturligtvis inte höra satelliten utan blir förvirrad. Plötsligt minskar signal/brusförhållandet i mottagaren drastiskt! Så starka signaler kan normalt inte förekomma vid 1,575 gigahertz, så det måste röra sig om en störning. Denna metod används till exempel när FOI letar GPS-störningar: https://techworld.idg.se/2.2524/1.603936/varning-for-storsandare

Byxringning

Oavsiktligt tryckande på de virtuella knapparna (pocket dial, butt-dial) på touchdisplayen leder till många falska nödsamtal. Särskilt besvärligt är det med de hundratusentals felringda nödsamtal som går till 911 i USA vartenda år. I genomsnitt är 55% av nödsamtalen byxringda och problemet ökar hela tiden.

Apple har implementerat ett nytt sätt att komma åt iPhones SOS-funktion i iOS. Det har sedan tidigare gått att komma åt SOS-funktionen från iPhones låsskärm men det kan vara lite omständligt om man är i ett riktigt panikläge. Därför har Apple nu gjort så att man kommer åt funktionen genom att trycka in telefonens på/av-knapp fem gånger i hyfsat snabb följd. Men eftersom folk gillar att sitta på sin telefon och struntar i att använda knapplås är byxringningen ett faktum.

Nya automatiska trick måste provas för att hindra detta.

Det är ungefär lika irriterande att man kan aktivera den virtuella knappsatsen med kinden när man just slagit ett nummer. Lyssnar man till en talmaskin som begär att man ska göra ett val med en DTMF-kod och man trycker på någon knapp med kinden, blir valet felaktigt.

Nya automatiska trick måste provas för att hindra detta också.

Vattentät

Bild: Samsung

Allt flera, moderna mobiltelefoner är vattentäta. Det ger längre livslängd eftersom människor tappar telefonen i allt vatten de kan komma åt: toaletter, diskhoar, bassänger, hav och sjöar.

Men 3,5 mm-hörlursuttaget måste också vara vattentätt. Det går inte att ha krav på trådlösa hörlurar, som blir urladdade just när de behövs. Det går inte heller att ha krav på någon ny sorts underlig hörlurskontakt, med tanke på hur många vanliga hörlurar det finns i alla byrålådor.

Telefonen måste tåla att skuras av med diskmedel under rinnande vatten, särskilt efter ett toalettbesök.

Förinstallerade appar

Det är inte enkelt att bli av med alla förinstallerade appar (bloatware), som bara tar upp minne och processorkraft och startar fast man inte vill ha dem igång. Förinstallerade appar ska kunna raderas, särskilt som appar som leder till datalagring på Internet kan förleda användaren att lagra sina bilder och annat data där, vilket är mindre lyckat ur säkerhetssynpunkt. Apparna kräver också en hel massa onödig personlig information, som de inte alls behöver. Se avsnittet om Farliga informationskrav.

Backup – säkerhetskopiering

Mellanlagra inte ditt data på Internet, på tjänster som Google Drive etc. Det kan verka bekvämt, men det är att ge bort data till tredje part. Ge inte bort informationen på Facebook heller.

Telefonen ska kunna hantera ett USB-minne direkt, via en adapter för att göra om standard-USB till micro-USB-kontakt, så du kan göra lokal backup.

Datakapacitet mm

Måhända har Sverige Europas bästa mobiltelefonnät. Måhända inte. Striden kring den bandbredd en mobilabonnent utlovas och den bandbredd denne i slutänden får och vad man ska göra åt diskrepansen pågår hela tiden. Om operatören tar betalt för en viss bandbredd går det inte längre att slingra sig ur situationen och hävda att abonnenten gör fel eller befinner sig på fel ställe. Avtal är avtal, Mbps är Mbps och kronor är kronor. Operatörernas täckningskartor är bara ungefärliga och tar inte med specialfall som radioskuggor i städer och liknande.

Det behövs en app för kostnadsfri kapacitetsmätning av datalänken till telefonen. Låt oss kalla den för Slutsnackat, för att den ska göra slut på alla tveksamheter i rapporteringen.

Det ska finnas exakt indikering av signalnivå i decibelmilliwatt (dBm), en indikering av inkommande och utgående trafiknivå i Mbps och den ska lagra statistik och positioner så man kan visa upp sanningen för operatören vid en förhandling.

Varför kan inte en telefon dessutom visa signalstyrkan för samtliga operatörer, så man kan jämföra på olika platser? Den kan ju ta emot och mäta på alla basstationer, även om den inte kan kommunicera.

Telefonen håller normalt ingen statistik på datalänkens kapacitet, så man kan avgöra om man får den kapacitet man betalar för, åtminstone i medeltal. Varenda bättre datorinstallation har metoder att rita belastningsdiagram så att övervakningscentralen kan se belastningstoppar etc. En mobilanvändare skulle kunna använda samma funktion till att se om telefonens datalänk utnyttjas till något obehörigt, av någon annan, till exempel en spiontrojan, en spam-trojan eller en DDoS-trojan.

Krav på tillverkarna i koncentrat

För att din nästa telefon ska räknas som ett kvantsprång värt besväret måste tillverkarna ordna följande som standard:

• Bättre batterilivslängd
• Bättre mikrofon
• Display som syns i solsken
• Display som är insynsskyddad
• Extern antenn
• Flera kommunikationsfrekvenser
• FM-radio
• GPS, Galileo, Glonass
• Kompatibel med Olloclip och FLIR ONE
• Kryptering som standard
• Mjuka SIM-kort
• Mätfunktioner för datakapacitet och signalstyrka
• Nödanrop med prioritet
• Okrossbart frontglas, lättbytbart frontglas
• Peer-to-peernät
• Periferienheter för kontorsbruk (anslutning till)
• Skalskydd mot snokande appar
• Solceller
• Spärr mot byxringning
• Stöldskydd
• Säkerhet mot skugg-IT
• Säkerhetsförbättringar (flera)
• Säkerhetskopiering mot USB-minne
• Titanchassi
• Vattentät

Avslutande filosofi

Vi behöver inte snabbare processorer och mera minne. Problemet är appar på 90 megabyte.

Mobiltelefonstandarderna är universella och kommer att leva i många år. GSM (2G) från 1991 lever och fungerar än i hela världen. LTE (4G) finns säkert kvar om 30 år. Och handen på hjärtat: du behöver inte 100 Mbps till telefonen. Gör något annat på semestern än att titta på film i din telefon. Om du inte explicit bankar sönder den, kommer din nuvarande smartphone att leva till 2025.

Hoppa av uppgraderingskarusellen, såvida det inte kommer ett kvantsprång!

Läs mer

Xkcd mobiltelefon: https://xkcd.com/1707/
Sectras säkra telefoner: https://techworld.idg.se/2.2524/1.641104/tiger-svensk-mobiltelefon-omojlig-avlyssna
Appen Slutsnackat: https://techworld.idg.se/2.2524/1.502172/det-behovs-ett-objektivt-matverktyg-for-mobiltackning
GPS-störning: https://techworld.idg.se/2.2524/1.603936/varning-for-storsandare
IMSI-catcher: https://techworld.idg.se/2.2524/1.630250/att-avlyssna-dina-mobilsamtal-ar-orimligt-enkelt—sa-fungerar-imsi-catchers